Plöjt jorden har man gjort sedan urminnes tider. Nu utvecklar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet ett system för minskad jordbearbetning. Både ekonomi och miljö kan vinna på det.
Publicerad:
– Det vi kan göra är att visa på nyttan av en minskad jordbearbetning för miljön och lantbrukarnas ekonomi på lång sikt. I nästa steg utvecklar lantbrukarna metoderna bättre än vad vi kan göra. På så sätt kan vi hjälpas åt, förklarar Göran Bergkvist.
Han är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och har sedan studenttiden som agronom varit intresserad av hur man bäst kan likna naturens egna ekosystem i jordbruket. Efter tiden som doktorand och postdoktor fick han medel för ett litet fältprojekt med växtföljd.
– Vissa delar av projektet gick bra, andra mindre bra. Men det ledde till mer forskning och det har sedan dess också varit den röda tråden.
Insådda baljväxter
Grödsekvensen vårsäd–höstsäd är viktig att utveckla i plöjningsfritt jordbruk. Göran Bergkvist och hans kollegor jobbar med insådda baljväxter.
– Baljväxterna bidrar med kväve och till minskad spridning av växtsjukdomar. Det gör att lantbrukarna kan använda mindre gödsel och kemikalier.
Radhackning behövs däremot för att minska spridning av ogräset. Den eventuella kemiska bekämpningen kan koncentreras till banden där grödorna växer, vilket minskar behovet av bekämpningsmedel.
– Det gör oss beredda på ett förbud mot exempelvis glyfosat, men även för att undvika utveckling av resistens.
Forskarna hoppas att de kan minska användningen av ogräsmedel med 80 procent genom den nya metoden, men mycket arbete återstår innan målet är nått.
– Problemet är att det är svårt att uppnå tillräckligt hög avkastning. Lantbrukarna kommer inte att anamma det nya systemet innan det är ekonomiskt hållbart och det kräver utveckling av teknik och system.
Precision och miljö
Politiska beslut kan påverka jordbruket mycket. Ett förbud mot exempelvis glyfosat skulle leda till ökad bearbetning för att hålla ogräset borta. Samtidigt stimulerar nya regler också till ett nytt tänk, enligt Göran Bergkvist.
– Många är positiva till nya system och ny teknik för att ta bort ogräs med mer precision.
Sverige har mer miljötänk vad det gäller energiförbrukning än konkurrentländer. En högre beskattning av fossila bränslen kan betyda att produktionen flyttas utomlands.
– Miljö och konkurrenskraft gör det viktigt att vi utvecklar odlingssystem som bygger in kol i marken och som kräver liten insats av energi.
Vädret och klimat påverkar
År 2018 har hittills varit ett tufft år för jordbruket. Våren kom sen, och därmed blev också sådden försenad. Efter det slog värmen till omedelbart.
– Bestånden blev mycket glesa. Grödornas kärnor har varken blivit många eller stora, kommenterar Göran Bergkvist.
– I år har det varit speciellt viktigt att placera både utsäde och gödsel i fuktig jord och att det gjordes i tid. Tack vare torkan har å andra sidan inte de ettåriga ogräsen varit något problem.
Göran Bergkvist och hans kollegor har försök som löper över flera år och där kan den extrema torkan hjälpa forskarna.
– Där studerar vi vädrets effekt på grödan och då speciellt samspelet mellan väder och odlingsmetod. Där kan vi få intressant information för att förstå odlingssystemens betydelse för avkastningen, förklarar Göran Bergkvist.
Plöjfritt på hösten
Även om det är svårt att säga vilket system som har varit bäst under torkan kan det vara värt att fundera ett extra varv inför höstsådden. Göran Bergkvist menar att det kan vara bättre att låta plogen vila, annars finns det en risk för dålig jordstruktur.
– Det finns inget generellt svar på om plöjning eller plöjningsfritt är bäst, det beror på omständigheterna.
Vad är bäst för klimatet? Klimatförändringarna har redan påverkat jordbruket med både tidigare vårsådd och tidigare skörd. Det är svårt att säga vilket odlingssystem som är bäst under extremt torra och varma förhållanden som i år, för många olika faktorer spelar in. Man undviker jordbearbetning under torra perioder oavsett vilket system man använder, vilket försvårar jämförelsen mellan jordbruk med eller utan plöjning. I torra områden används generellt mindre jordbearbetning för att spara på vatten och för att sjukdomar som sprids med växtrester är ett mindre problem än i områden med mer nederbörd.
”Vi ville spara diesel”
Gustafs pappa Fredrik Ramel på Gårdstånga Nygård i Skåne ville få ner förbrukningen av diesel. Därför slutade man för drygt tio år sedan att plöja och upptäckte andra fördelar.
– Det blir ett helt annat mikroliv i jorden, den ökningen såg vi ganska så direkt, berättar Gustaf Ramel.
Maskar, svamp och allt annat liv i jorden förvandlar växtrester från ytan till ny porös jord, då behövs det ingen plog. Gustaf Ramel upplever i dag det plöjfria systemet som ett mycket konkurrenskraftigt alternativ.
– Vi försöker köra så mycket som möjligt på en gång – direktsådd, gödsel och lite roundup på det. Efter det behöver vi bara radhacka och spar på många körningar innan skörden.
Gustaf Ramel har en pragmatiskt syn på användning av kemikalier för att hålla ogräset borta.
– Förbrukningen av diesel är avsevärt högre när vi plöjer i vår ekologiska odling. Där behövs plogen för att kunna hantera ogräs, och frågan är om inte plogen är värre för miljön än kemikalierna?
Förr om åren sådde Gustaf Ramel in mellangrödor i höstvete.
– Jordbruksverket begränsar vad vi får lov att så in som mellangröda, så nu avstår vi detta i väntan på att de ändrar reglerna. Gårdarna har olika förutsättningar, och då är det synd att byråkrater i Stockholm eller Jönköping bestämmer vad som kan odlas på en gård i en annan del av landet.
– Vi skulle helst vilja så in klöver, råg, vicker och lite annat på våren. Fotosyntesen gör nytta även efter att vi tröskat höstvete. Mellangrödorna växer vidare, fixerar kväve och koldioxid i jorden och avger syre som avgas – kan det bli bättre? säger han retoriskt.
Mellangrödorna kan sedan ligga kvar och ge näring åt jorden. Ett år som detta hade de kunnat skördas som djurfoder.
Text: Natalie von der Lehr
