Immunterapi, som stimulerar kroppens eget immunförsvar, är ett stort steg i kampen mot cancer. Den upptäckten belönas med Nobelpriset i medicin. På Uppsala universitet utvecklar Angelica Loskog nya terapier mot cancer.
Publicerad:
Immunterapier i behandling av cancer har exploderat de senaste åren. Många som har drabbats har fått nytt hopp och blivit botade. Andra har kunnat förlänga livet med flera år.
- Jätteroligt att priset går till immunterapi. Det är en framgång för alla som forskar inom det området, säger Angelica Loskog, adjungerad professor i immunterapi vid Uppsala universitet.
Hett område
När Naturvetaren ringer befinner hon sig på en internationell konferens i New York, som handlar om just immunterapi. Där blev det stort jubel när beskedet kom.
- Upptäckten har öppnat dörren för att kombinera olika behandlingar med immunterapi. I min forskargrupp aktiverar vi och skapar med genteknologi nya T-celler, som ingår i immunförsvaret. Det kan handla om att behandla tumören med virus som stimulerar bildandet av T-celler.
Att immunförsvaret dödar tumörceller i kroppen är känt sedan länge. Men vissa av tumörcellerna gör sig osynliga och får fritt spelrum att växa till och orsaka cancer hos patienterna.
- De tumörcellerna kan man komma åt genom att stärka kroppens immunförsvar. I företaget Lokon Pharma AB utvecklar vi immunterapeutiska behandlingar.
I klinik
Hon berättar att de har terapier i klinik. För snart två år sedan behandlades den första patienten i en klinisk studie för bukspottskörtelcancer. I Sverige pågår även kliniska studier av patienter med äggstockscancer.
Årets Nobelpristagare jobbar inte med aktivering av T-celler, utan här handlar det om att släppa på bromsen för att stärka kroppens eget immunförsvar.
- James P. Allison har varit drivande inom immunterapi under många år. Så det är förstås jätteroligt att han får priset tillsammans med japanen Tasuku Honjo, säger Angelica Loskog.
Släppa på bromsen
James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller.
Parallellt upptäckte Tasuku Honjo ett nytt protein på immunceller visade att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism. Upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling.
Redan i slutet av 1994 gjordes det första experimentet i möss med överraskande gott resultat. Mössen med cancer hade blivit botade genom behandling med antikropparna som släpper på bromsen och gör T-cellerna verksamma mot tumören.
Goda resultat
Till en början ställde sig läkemedelsindustrin kallsinnig till upptäckten. Men Allison gav inte upp utan testade terapin på människor. Lovande kliniska försök genomfördes av flera forskargrupper och 2010 publicerades en viktig studie som visade mycket goda resultat hos patienter med spritt melanom.
Cancern försvann från flera patienter, vilket var en stor framgång.
Finns det biverkningar?
- Ja, vissa kan vara besvärliga och är autoimmuna. Men nyttan är större än riskerna, säger Angelica Loskog övertygande.
2018 års Nobelpristagare i medicin:
James P. Allison och Tasuku Honjo
Palle Liljebäck
chefredaktör