Frågor & svar
Nyheter
Sara Fahlén använder Lego i undervisningen för att förklara hur proteiner bildas. Foto: Natalie von der Lehr

Naturvetare på skolbänken

Studiebesök i en skola blev en ögonöppnare för Sara Fahlén. Nu läser hon till lärare i Umeå.  

Publicerad:

– Det är intensivt, speciellt nu under praktiken. Det tar mycket tid att förbereda lektionerna men det är också mycket givande att få direkt feedback, berättar Sara Fahlén. 

Hon gör just nu praktik på två gymnasieskolor i Gävle inom ramen för en kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade (KPUFU) vid Umeå universitet. Liknande utbildningar finns vid Stockholms och Karlstads universitet och det är möjligt att läsa på distans. Sara Fahlén bor utanför Uppsala och har under vårterminen åkt till Umeå var tredje vecka.

– Under vårterminen läste vi teorin i hög fart. Under vistelserna i Umeå avslutade vi en kurs och påbörjade nästa. Tiden däremellan fick man läsa själv, på mer än heltid. 

Studietakten är alltså intensiv och programmet sträcker sig över två terminer istället för tre som den vanliga kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Det innebär en termin teoretiska kurser, ett examensarbete som påbörjas under sommaren och praktik på heltid under hösten. Kursdeltagarna kan ansöka om ekonomiskt stöd i form av utbildningsbidrag.

Studiebesök en ögonöppnare

Sara Fahlén är disputerad molekylärbiolog och har efter disputationen forskat vidare som postdoktor och är just nu tjänstledig från en tjänst som forskningsingenjör vid Karolinska Institutet. Förra hösten gjorde hon ett studiebesök i en skola för att berätta mer om sitt jobb för en femteklass. 

– Det blev en ögonöppnare. Eleverna ställde många frågor och var väldigt engagerade. Jag hade tidigare funderat över att söka jobb utanför akademin och då tänkte jag att det kanske är det här jag ska jobba med.

Som naturvetare är hon också angelägen om att öka intresset för ämnet. Hon hade redan tidigare lagt märke till att de flesta mindre barn gillar naturvetenskap medan intresset dalar i högstadieåldern.

– Där hoppas jag kunna göra skillnad som lärare. I mitt examensarbete ska jag dessutom undersöka vad det är som gör att elever på högstadiet och gymnasiet är motiverade att läsa naturvetenskap och hur läraren har bidragit till det, berättar hon.

Från forskare till lärare

Den största skillnaden som lärare är att man får direkt feedback på det man gör, 

enligt Sara Fahlén. Efter många år på labbet med experiment som tar mycket tid och inte alltid ger resultat uppskattar hon det. 

– Att få nyfikna frågor av eleverna är jordens belöning. Då har man fått dem intresserade av sitt ämne vilket är superkul.

Forskarutbildningen är av stor nytta, tycker hon.

– Framförallt i och med att jag har djup kunskap inom ämnesområdet. Det är enkelt att hitta roliga paralleller och exempel för undervisningen och jag kan också lätt snappa upp om det händer någonting spännande inom forskningen. 

Text: Natalie von der Lehr