Frågor & svar
Nyheter

Missar som leder till oväntad nytta

Varför gråta över spilld mjölk? Många gånger kan misslyckanden vändas till framgångar. Internet och GPS, som bland annat springer ur Tycho Brahes forskning, är exempel på det.

Publicerad:

Historien är full av misslyckanden som har lett till oväntade upptäckter. Man har varit på jakt efter att lösa ett problem, men hittar något annat.

En som har gått till botten med det fenomenet är vetenskapsjournalisten Peter Sylwan. I boken "Att upptäcka det oväntade" skriver han om vetenskapliga bakslag och storslagna resultat.

Gör grundjobbet

Slumpen förklarar många upptäckter, men det duger inte att ligga på soffan och invänta goda idéer. Gemensamt för nya upptäckter är att ett gediget arbete och goda förberedelser ligger bakom – och väldigt ofta inom ett helt annat område än där upptäckterna sedan kommer till nytta.

– Ett roligt exempel är den slingriga väg vetenskapen har tagit från Tycho Brahes astrologiska stjärnkartor till Einsteins formel E= mC2, som ligger bakom det mesta i vårt moderna samhälle. För att komma dit, använde Johannes Kepler Brahes egna siffror till att bevisa att Brahe hade fel om upptäckten av ljuset hastighet och Einstens formel.

Från jordbruket

För agronomen Peter Sylwan ligger exempel hämtade från jordbruket nära till hands. Under kriget ville man ta reda på vad som finns i sockerbetssaft för att kunna använda biprodukten. En forskare letade efter proteiner och hade förhoppningar om att kunna skapa ett periodiskt system för proteiner.

– I stället hittade man en sockerart som testades på kanin för att kolla om antikroppar skulle bildas. Men inget hände, vilket sågs som ett misslyckande. I själva verket var det lyckat eftersom kroppen accepterade sockerarten.

Nya läkemedel

Simsalabim var ett nytt blodersättningsmedel upptäckt. Det blev en storsäljare för Pharmacia och räddade många liv.

– Man hade misslyckats med att hålla det fryst, med följd att bakterier växte till som producerade sockerarten dextran. Ur det skapades blodersättningsmedlet macrodex.

Bedövningsmedlet Xylocain blev en annan internationell storsäljare, som har sin källa i en blek kornsort som en växtförädlare hade muterat. Några kemiforskare som var ute efter ta reda på kemin bakom arvslagarna hittade ämnet och smakade på det och upptäckte att tungan blev bedövad.
Av det blev det Astras storsäljare Xylocain – men mycket lite förståelse för arvets mekanismer.

Agronom blev journalist

Även på det privata planet kan misslyckanden bli en framgång, eller åtminstone få oväntad nytta. Det har Peter Sylvan själv fått erfara.

– Jag utbildade mig till agronom för att jag tyckte det var spännande att jobba internationellt. Det lyckads jag aldrig med. Av ren tillfällighet fick jag chans att jobba med vetenskapsjournalistik i radio. Och så har det fortsatt i olika medier under hela min yrkesverksamma tid.

Palle Liljebäck

chefredaktör