Tungmetaller och andra föroreningar i rötslam har länge setts som ett problem när kretsloppet mellan stad och land ska slutas. Hur rent är det slam som produceras från reningsverken i dag?
Publicerad:
I dag används avloppsslam som gödsel på jordbruksmark eller som täckmaterial på gamla deponier. Slammet innehåller mycket fosfor vilket är det viktigaste gödningsämnet för matproduktion men det innehåller även mindre trevliga saker. Genom åren har det varit stort fokus på tungmetaller i avloppsslam och att försöka förhindra metallerna från att hamna i avloppsvattnet från början.
Minskad användning av kvicksilvertermometrar och tillsats av tetraetylbly till bensinen har gjort att kvicksilver och bly har minskat i slammet. Dock är trenden för många metaller att nivåerna minskar för långsamt, som för kadmium eller ökar, som för silver. Mycket slam kommer därför inte ner under de nivåer som gäller för spridning på åkermark för en eller flera metaller, men tyvärr beviljas i sådana fall dispenser och gödsling med slammet förekommer ändå.
Men det är inte metallerna som oroar oss mest, det är de organiska föroreningarna som resistenta bakterier, miljögifter som DDT och PCB, dioxiner, mikroplaster, hormoner, cellgifter, antibiotika, polymerer… Ja, listan kan göras lång. Dessa har vi mycket sämre kunskap om än metallerna. Däremot vet vi att de organiska föreningarna går att destruera genom förbränning.
Dessutom tillsätts polymerer, en substans som liknar Rhoca-Gil, det miljöfarliga tätningsmedlet som användes vid tågtunnelbygget genom Hallandsåsen, för att slammet ska bli lättare att hantera vid reningsverken.
Text: Dr Anita Pettersson och Dr Lars-Erik Åmand, Borås universitet
