Bristen på lärare i matematik, kemi, biologi och fysik driver upp lönerna. Fredrik Svensson på Universitetskanslersämbetet menar att det kommer att locka fler att bli lärare.
Publicerad:
Lärarbristen är här för att stanna om inget radikalt görs. För att täcka behovet skulle åtta tusen fler studenter behöva börja på lärarutbildningen varje år, utöver de tretton tusen som årligen skrivs in i dagsläget.
– Det är inte möjligt och skulle kräva att var fjärde som går ut gymnasiet med grundläggande behörighet utbildar sig till lärare, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Han har en okuvlig vilja att lösa problemet och menar bland annat att vuxna måste finnas i klassrummen vare sig det finns legitimerade lärare eller inte. Flera åtgärder krävs.
– Jag tror starkt på idén att avlasta lärarna så att de kan jobba med det de är bäst på: undervisa. Låt andra sköta uppgifter som att vara rastvakter, kopiera och mejla föräldrar. Jämför med vården: hur många läkare skulle vi inte behöva om läkarna skulle bädda sängarna?
Några folkhögskolor har börjat utbilda lärarassistenter för denna avlastande roll. Det menar han är ett steg i rätt riktning, men fler behövs.
Bristen finns på alla nivåer, men inte i alla ämnen. Lärare i historia och samhällskunskap är populärt att utbilda sig till, så där kan bli ett visst överskott.
– Lärare i naturvetenskapliga ämnen är en bristvara på främst högstadiet och gymnasiet.
Det ger naturvetare ett guldläge.
– Skolorna bjuder över varandra och lönerna höjs. Det kommer att locka unga till läraryrket. Samtidigt ska vi komma ihåg att utbildningen till ämneslärare är fem år.
De nya snabbspår som finns för dem som har en naturvetenskaplig utbildning i bagaget tycker han förstås är ett välkommet tillskott.
– Det är bra att de finns, men platserna är så få att de inte löser problemet.
Tre vägar in i läraryrket
Valde du inte läraryrket från början? Då kan du bygga på med en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som leder till lärarlegitimation. Utbildningen omfattar bland annat ledarskap, specialpedagogik och ämnesdidaktik samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på en skola. KPU ligger till grund för olika vägar in i läraryrket.
1. KPU
KPU på tre terminer erbjuds vid flera lärosäten och leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. För att vara behörig måste man ha läst minst 90 hp (åk 7-9) eller 120 hp (gymnasium) i ett ämne. KPU kan även erbjudas på distans och som snabbspår på två terminer.
2. KPUFU
KPUFU – Kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade, förhöjd studietakt. Utbildningen erbjuds till dem som har en forskarexamen och alla som blir antagna har rätt att söka ett utbildningsbidrag. Kan läsas på distans.
3. Teach for Sweden
Ett ledarskapsprogram på två år som baseras på anställning på en skola (åk 7-9) i ett utsatt område. Samtidigt läser deltagarna KPU. Potentialen att utvecklas till en ledare är ett viktigt kriterium för att bli antagen.
