Vår yttrandefrihet ger oss långtgående rätt att säga vad vi tycker. Men det gäller inte på jobbet, särskilt inte om arbetsgivaren är privat. Då väger lojalitetsplikten tyngre.
Publicerad:
Kan man säga vad som helst om sin arbetsgivare i sociala medier? Nej, det kan man förstås inte. Men det skiljer sig rätt mycket åt vad som gäller mellan privata och offentliga arbetsgivare.
I sjukvården, skolan, på myndigheter, i kommunal förvaltning och liknande är det fritt fram att öppet kritisera verksamheten. Men man får inte ägna sig åt personangrepp och ge sig på enskilda individer. Detsamma gäller hets mot folkgrupp.
– Staten får inte tysta, utan här väger yttrandefriheten tungt. I offentlig verksamhet råder också meddelarfrihet, vilket medför att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som har läckt, säger Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg vid Akademikerförbundet SSR, när han föreläser för chefer i Naturvetarna och SSR.
Gå till media
Det innebär alltså att man som offentliganställd har rätt att gå till media och prata med journalister om felaktigheter eller när saker inte fungerar som det är tänkt.
”Arbetsgivaren har alltså rätt att ta reda på vem som har läckt information och även vidta åtgärder.”
– Det handlar om att skattepengar ska användas på rätt sätt. När så inte sker ligger det i allas intresse att det uppdagas, säger Daniel Hjalmarsson.
Inom privat sektor finns inte samma skydd för individen som öppet kritiserar arbetsgivaren.
– Där finns sällan vare sig efterforskningsskydd eller repressalieförbud. Arbetsgivaren har alltså rätt att ta reda på vem som har läckt information och även vidta åtgärder.
Hos privata arbetsgivare väger alltså lojalitetsplikten tyngre än yttrandefriheten.
Får ej skada
Hur fungerar det när verksamheter med offentlig finansiering drivs i privat regi?
– Här kom en ny lag 1 juli 2017. Den innebär att anställda inom skola, vård och omsorg, som drivs av privata aktörer, har ett skydd som liknar det offentliga skyddet.
Därmed inte sagt att man får åsamka sin arbetsgivare skada. Lojalitetsplikten gäller även hos offentliga arbetsgivare.
– Som anställd är man skyldig att följa ledningen och sätta arbetsgivaren i förstarummet, även när man är ledig. Till exempel är det inte tillåtet att ägna sig åt konkurrerande verksamhet.
Får man alltså inte kritisera verksamheten i det företag man är anställd?
– Det är okej inåt, men inte utåt. Kritik får framföras till chefen i syfte att lösa problem och rätta till missförhållanden. Och de fel som påpekas måste vara korrekta.
Policy behövs
Sociala medier ska användas med försiktighet i jobbsammanhang. Det gäller även interna grupper.
”Kom ihåg att kommentarer på till exempel Facebook kan spridas med blixtens hastighet.”
– Kom ihåg att kommentarer på till exempel Facebook kan spridas med blixtens hastighet. Det är så lätt att ta en skärmdump och skicka vidare utanför den interna kretsen.
Daniel Hjalmarsson varnar även för snapchat, där uppdateringen bara lever några sekunder efter att den har fångats upp av mottagaren. På den tiden hinner man ta skärmdumpar som skulle kunna utgöra bevismaterial.
För att få klarhet om vad som gäller på arbetsplatsen menar han att arbetsgivaren borde ha en policy för användning av internet.
Den bör innehålla hur redskapen, som ägs av arbetsgivaren, får användas. Är det till exempel okej att surfa privat på arbetstid? Hur ska användningen av sociala medier se ut?
– Kom ihåg att grundläggande regler för yttrandefrihet och lojalitetsplikt gäller utan en policy.
Intressanta domar:
Lättklädd rektor friades
Från Arbetsdomstolen, AD, 2012: En rektor hade poserat lättklädd på Facebook. Arbetsgivaren ville säga upp rektorn och stämde hen, men tingsrätten gick på rektorns linje och hävdade att uppsägningen inte var korrekt. AD hade samma uppfattning och menade att poseringen skedde på fritiden. Däremot hade arbetsgivaren rätt att be hen att radera de stötande inläggen.
Illasinnade mejl ledde till uppsägning
Från AD 2006: En anställd person inom Korpen skickade ut ett mejl till alla medlemmar gällande kritik mot styrelsen, där enskilda ledamöter hängdes ut. AD kom till slutsatsen att uppsåtet var att skada arbetsgivaren, vilket var saklig grund för avsked.
Palle Liljebäck
chefredaktör
