EU-domstolen har beslutat att klassa den så kallade gensaxen, crispr, som GMO. En forskare i Umeå menar att det hämmar forskningen samtidigt som maten kommer att produceras med mer kemikalier. En organisation som bevakar lobbyism i Bryssel välkomnar beslutet.
Publicerad:
JA
Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet
1. Var det rätt av EU-domstolen att klassa Crispr som GMO?
Domstolen hade kunnat följa rekommendationerna från ett enat forskarsamhälle, jordbruket och sin egen generaladvokat om att ta hänsyn till lagens anda (skydda konsumenter och natur från negativ påverkan) i stället för att följa dess bokstav in absurdum. Beslutet innebär att om en växtförädlare tar fram en ny växtsort utan att veta hur hen gjort så behöver den inte ens kontrolleras. Om exakt samma växt tas fram på ett kontrollerat sätt är den i realiteten förbjuden. Det strider mot logik och sunt förnuft.
2. Ditt främsta skäl till att ge klartecken för crispr?
Vetenskapens budskap är glasklart: riskerna är inte större - utan snarast mindre - med CRISPR-tekniken jämfört med de tekniker som domen säger inte behöver regleras. Samtidigt är möjligheterna att få ett hållbart jordbruk mycket större om man vet vad man gör än om man förlitar sig på slumpen.
3. Vilka följder får beslutet för forskningen?
Vi som håller på med grundforskning kan fortsätta använda tekniken, så länge växten inte lämnar laboratoriet. Men det blir svårt att få finansiering då forskningen skall bidra till att ta fram nya, bättre sorter och odlingsmetoder. All forskning som har kontakt med samhället via växtförädlingen kommer att drabbas hårt; varför skall europeiska forskningsfinansiärer betala för att ta fram växter som bara får användas utanför EU?
4. Vilka blir effekterna för konsumenterna?
Dyrare mat som producerats med mer kemikalier.
NEJ
Nina Holland, forskare på CEO, Corporate Europe Observatory, in Brussels
1. Var det rätt av EU-domstolen att klassa Crispr som GMO?
Ja. EU-domstolens beslut var helt logiskt både vetenskapligt och juridiskt. Det är viktigt att vi nu kan vara säkra på att produkter från nya genredigeringsmetoder åtminstone kommer att granskas med avseende på livsmedelssäkerhet och miljö.
2. Ditt främsta skäl till att inte ge klartecken för crispr?
Vi måste klargöra om den nya egenskapen kommer att bidra till hållbara jordbruksmetoder eller inte. Oavsett vilken teknik som används är vi emot patent och andra intellektuella rättigheter på jordbruksgrödor, och Crispr-produkter skulle förmodligen skyddas av sådana patent. En större fråga är vilka frön eller växtodlingssystem som passar bäst i ett hållbart jordbruk. Vi vill se en större genetisk mångfald inom varje sort och att mer offentligt stöd går dit.
3. Vilka följder får beslutet för forskningen?
Om forskare vill utföra fältförsök, måste de ansöka om tillstånd från sin nationella myndighet. Dagens regler hindrar inte forskarna att forska på GMO-grödor.
4. Vilka blir effekterna för konsumenterna?
Konsumenterna i EU kommer att fortsätta kunna fatta välgrundade val om sin mat, var den än har producerats. Hittills har konsumenterna i EU i stort sagt nej till GMO-mat, delvis för att många GMO är toleranta mot herbicider. Det kommer också att säkerställas att, även om inte på ett perfekt sätt, att en riskbedömning har gjorts för produkten.
Palle Liljebäck
chefredaktör