De gerillaodlar till glädje för många

Lite i skymundan, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i besittning av gerillaodlare. Utan tillåtelse från kommunen har ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs förvandlats till en frodig trädgård med ätbara växter, bär och frukter.

– Ingen har protesterat, tvärtom blir folk nyfikna och vill vara med och odla, berättar Christian Odberger som tillsammans med hustrun Margaretha anlade trädgården för nio år sedan.

I slutet av juni kan både körsbär och mullbär skördas, vilket är ovanligt tidigt. Närheten till dammen och lerjorden gör att buskar och träd klarar torkan. De första åren behövs dock vattning av de perenna växterna.

150 västsorter

Här kan flanörer och joggare stanna till och få ett extra energitillskott.

– Då fungera det precis som det var tänkt. Alla ska kunna plocka och njuta av bären och frukterna, totalt 150 sorter, säger Christian Odberger och gläds över den biologiska mångfalden, som verkligen har ökat här.

Även kommunerna i Huddinge och Stockholm har nappat och förtjust uttryckt: ”Sånt här behöver vi mer av.” Marken ligger på gränsen mellan de två kommunerna, som har bidragit med pengar till den naturskola som de arrangerar för barn.

Här håller de också workshops om gerillaodling för en intresserad allmänhet.

– På köpet har vi träffat många nya vänner, så det blir en social grej att odla. Välj och designa en bra plats och sköt odlingen ordentligt de första tre åren. Sedan sköter odlingen sig själv. Sedan gäller det styra successionen i rätt riktning. Och skörda förstås, säger Margaretha Odberger.

Hållbar utveckling

Men det kan vara enklare än så.

– Det fina är att man kan hitta sin egen nivå och välja växter som inte kräver så mycket skötsel, så ibland kan det funka att bara så några frön på en plats och låta naturen ha sin gång, säger Christian Odberger.

Hustrun tipsar ändå om att välja en plats där man passerar ofta, antingen nära hemmet eller på väg till jobbet. Det får inte finnas några hinder för att sköta växterna.

”Ingen har protesterat, tvärtom blir folk nyfikna och vill vara med och odla.”

Men hur började det hela?

– Det var efter en resa i Indien som vi blev inspirerade och ville bidra till hållbar utveckling. Det finns så mycket som går att odla här i stället för att importera från andra länder, säger de samstämmigt.

I det ligger att återvinna material, som gamla bräder för att avgränsa en odlingslott.

Blir du sugen på att gerillaodla?

Så kommer du igång:

1. Välj en plats där folk inte går. Sätt upp skyltar och avgränsa med stenar eller bräder. En säck jord gör susen och glöm inte att vattna. Köp fröer eller plantor och sätt ner i jorden. Gödsel och överbliven halm kan du be om att få från närmaste ridhus. De blir ofta glada över att bli av med gödseln. Undvik platser med mycket rotogräs som kvickrot och tistel.
2. Det finns mängder av ätbara växter, som målla, lökar, rankspenat, humle och rotsaker. Smultron och jordgubbar förstås, liksom bär och buskar av olika slag. Välj förädlade sorter som passar för området. Pumpa och zucchini är tacksamma, men behöver sol och näring. Grönkål är inte lika kräsen på sol, utan nöjer sig med skugga.
3. Tänk på mikroklimatet, där temperaturen ofta är den begränsande faktorn. Planera odlingen så att vinden stoppas. Variera platsen med ömsom stenpartier och ömsom mer vattenrika habitat med diken och dammar. Tänk rätt växt på rätt plats, där elementen stöder varandra.
4. För att skapa en odling i balans kan växter väljas som bidrar till att höja jordens näringsinnehåll. Baljväxter fixerar kväve, medan en art av uppländsk vallört gör fosfor och kalium tillgängligt i det övre markskiktet. Dessa låter man förmultna och blandas i jorden till nytta för de växter som planteras direkt efter.
5. Odla med andra och gå med i olika nätverk. Tillvaxt.org har också en fb-sida där gerillaodlare kan tipsa och hjälpa varandra. Margareta och Christian Odberger bidrar med goda råd.

Palle Liljebäck

chefredaktör