Många har höga förväntningar på semestern och planerar in för mycket. Att byta miljö och ta dagen som den kommer är professorns bästa tips för att få avkoppling från jobbet.
Publicerad:
Uppdaterad:
Sommarens semester är helig för de flesta. Man får nya krafter och chans att ägna sig åt annat. Men det finns ingen vetenskap som stöder att semester är bra för hälsan.
– Det är få studier gjorda. Vi skulle behöva forska om det för att få klarhet i vilken roll semester har för hälsan och vad en bra semester bör innehålla, säger Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet.
Mejlen på?
Han är själv på semester när tidningen Naturvetare ringer. Av en tillfällighet svarar han. Normalt har han jobbtelefonen avstängd då. Vilken strategi man ska ha med mejlen beror på hur man hanterar den.
– Det finns en risk att jobba hela tiden, å andra sidan kan det vara mer stressande att inte ha koll. Ett tips kan vara att vittja sin mejlbox en gång per dag och åtgärda det som är akut. Att jobba är okej, men det får inte styra semestern.
Uppdelad eller sammanhängande
En vanlig fråga är om semestern ska delas upp eller om man ska ha en lång sammanhängande ledighet. En holländsk studie visar att folk mår bättre under semestern men att effekten går över ganska snabbt.
– Utifrån det drog man slutsatsen att det är bättre att dela upp ledigheten, men studien var bristfällig och man undersökte bara den positiva effekten efter en veckas ledighet på vintern. Man hade inte jämfört det med effekten efter en längre ledighet.
Ditt tips för bästa avkoppling?
– Ha inte för höga förväntningar om allt du ska hinna med, då blir det ingen avkoppling. Ta dagen som den kommer och boka inte in för mycket. Åk gärna bort och byt miljö. Minnet styrs av det sammanhang man är i, vilket gör att det är lättare att koppla av om man befinner sig långt från sin jobbmiljö.
Forskning behövs
Hugo Westerlund påminner om att semester är dyrt för samhället. Det skulle motivera forskning om den. Eller vill man inte veta om semester är bra för hälsan?
– Så kan det vara, semestern är så djupt rotad att vi inte vill höra att vi av hälsoskäl kan jobba året runt. Vi vill kunna njuta livet även under den yrkesverksamma tiden nu när vi ska jobba allt högre upp i åldrarna.
Jämför med japanerna som har betydligt kortare semester än svenskar. De lever ändå längst i världen, vilket kan bero på andra faktorer, som kostvanor.
– Om japanerna hade längre semester kanske de skulle bli ännu äldre, spekulerar Hugo Westerlund.
Alla har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren.
Semester – vad säger lagar och avtal?
Enligt lag har du rätt till:
- 25 semesterdagar per år. Om du börjar på ett nytt jobb innan den 31 augusti har du rätt till 25 dagars semester samma år. Börjar du efter 31 augusti har du rätt till 5 semesterdagar.
- Ta ut fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti.
- Semesterlön, som betalas ut under semesterledigheten året efter att du tjänat in den.
- Semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag.
Kollektivavtalet ger dig ofta bättre villkor. Detta ser olika ut för olika branscher och avtalsområden, men till exempel kan det handla om:
- Rätt till betald semester redan första anställningsåret.
- Förskottssemester, alltså betald semester första året, som räknas av på din semesterersättning om du slutar inom fem år.
- Högre procentsats för semestertillägg.
- Fler semesterdagar.
I ditt anställningsavtal kan det också finnas överenskommelser om till exempel fler semesterdagar eller förskottssemester.
Palle Liljebäck
chefredaktör
3
