Nya miljöer växer fram efter kalkbrytning

Kalkindustrin spelar stor roll för näringslivet på Gotland. Men miljö-vännerna är inte lika glada när nya täkter ska öppnas och menar att naturvärden går förlorade eller att dricksvattnet hotas.

I de fallen är tillståndsprövningen en utdragen process där olika intressen vägs mot varandra. Nu har mark- och miljödomstolen gett Nordkalk tillstånd att bryta kalk till 2020. Det gör man i en befintlig täkt som ligger granne med anläggningen i Storugns på norra Gotland, där kalken processas innan den skeppas vidare till kunder runt om Östersjön.
– Kalken används bland annat inom stålindustrin och vid vatten- och rökgasrening. Om kalken inte bryts här bryts den i andra länder som inte ställer lika höga miljökrav som svenska myndigheter, säger Gabriella Hammarskjöld, miljöchef på Nordkalk.

Räv och rovfågel

Men ett kalkbrott behöver inte betyda slutet för en rik biologisk mångfald om efterbehandlingen utförs enligt konstens alla regler.
– Nej, verkligen inte. Däremot återställer vi inte miljön som den såg ut innan. I stället skapar vi något nytt, där den sammanlagda miljönyttan kan bli större. Täkten ligger granne med ett Natura 2000-område som hyser de arter som finns naturligt här.

Det är en speciell känsla att befinna sig på den över 200 hektar stora täkten. Ljuset bländar och det dammar när maskinerna bryter loss stycken av kalk från berget. Lastbilar fullastade med råvara dundrar fram i det surrealistiska landskapet.

Runt hörnet är känslan en helt annan. Här råder ett lugn med sjöfåglar som dyker ner i den gamla täkten som nu är ett gigantiskt vattenmagasin. Fisk har etablerat sig och rävar stryker runt i gryningen innan maskinerna har startat.
– Fisken har kommit in med fåglar som har tappat sitt byte i sjön. Tillräckligt med föda verkar finnas i den näringsfattiga sjön eftersom fisken förökar sig.

Jobbar ihop med Länsstyrelsen

På klipphällarna har sedumarter av olika slag slagit rot. I jordhögarna runt omkring växer tistel, väddklint, blåeld och andra nektarrika blommor som gynnar pollinerande insekter och färgar vegetationen. Även rovfåglarna söker sig hit i jakt på föda.
– Den här miljön kan också bli ett spännande friluftsområde med möjligheter till bad och andra aktiviteter. Många av de branta klipporna ska släntas ut, vilket minskar riskerna för besökare att skada sig. På andra håll behåller vi branterna som finns naturligt på många platser på Gotland.

I arbetet med efterbehandlingen har Nordkalk haft ett gott samarbete med bland annat länsstyrelsen. De har gett tips på åtgärder som främjar biologisk mångfald.
– Enligt länsstyrelsen har området stor potential att hysa biologiska värden på nytt. Det handlar till exempel om att anlägga olika strukturer som ger olika mikroklimat med både våta och torra biotoper. Vissa saker har vi redan gjort, men mer kan göras, säger Gabriella Hammarskjöld.

Några av de åtgärderna är att skapa klipphyllor för att främja häckning av bland annat berguv och klippduva. Lodräta bergskanter släntas ut med en blandning av finare och grövre material. Även högar av blandade fraktioner kan läggas ut i form av halvmånar mot söder för att skapa varma zoner.

Öppnar för havsöring

För att trygga lekplatserna för havsöring, som är basen i sportfisket på ön, har den disputerade experten Peter Landergren på länsstyrelsen gett goda råd.
– Det naturliga avrinningsområdet till bäcken hade skurits av. Enligt tillståndsdomen ska Nordkalk pumpa tillbaka en viss mängd vatten. För att jämna ut vattenflödet, särskilt när det är mycket vatten, har fördjupningar nu gjorts i bäcken, säger Peter Landergren.

Han tycker att Nordkalk haft en bra ambitionsnivå just när det gäller att skapa förutsättningar för havsöring i den bäck som de avleder vatten till. Samarbetet med miljöchefen menar han har fungerat bra.

Han påminner om att länsstyrelsen inte fattar några beslut, utan ger inspel till miljökonsekvensbeskrivningen. I det här fallet har länsstyrelsen gett klartecken till brytning om vissa villkor uppfylls.

Beslut om tillstånd fattas av mark- och miljödomstolen. Vid betydande miljöpåverkan ska även myndigheter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten komma in med synpunkter.

Dricksvatten på gång

Allt regnvatten och grundvatten som samlas i täkterna har hittills inte kommit till nytta. Nu kan det bli ändring på den saken då vattnet kan komma att bli dricksvatten.
– Vattnet är av god kvalitet och Region Gotland har visat intresse för det, säger Peter Landergren.

Nu leds överskottsvattnet i en ringled från täkterna till en sjö, där vattnet sedimenteras och klarnas.
– Magasinet fylls på under hösten och vintern. Målet är att kunna leverera tio liter vatten per sekund till samhällen och socknar på norra Gotland som under somrarna lider av vattenbrist, säger Gabriella Hammarskjöld.

Hon påpekar att avsikten inte att är att tjäna pengar, utan drivkraften är att kunna göra en insats och ändra på ryktet att kalkindustrin förstör vatten.

Gynnar fjärilar

Inte nog med det. Nu skapar Nordkalk i samarbete med Skogsstyrelsen och naturkonsulten Eva Götbrink miljöer som gynnar svartfläckig blåvinge och apollofjäril. En inventering och en skötselplan har gjorts på en fastighet som är utpekad som ett nytt Natura 2000-område.
– Vi har röjt och öppnat upp för att förbättra livsutrymmet för fjärilarna. Det ställde Mark- och miljööverdomstolen som krav för att vi skulle få tillstånd att utvidga täkten.

När tidningen Naturvetare besöker den rätt karga skogen med nakna stenhällar, som minner om istiden, får vi se flera rätt majestätiska apollofjärilar.

Nordkalks satsning på miljö har gett ringar på vattnet.
– Det finns en stolthet bland personalen för att vi jobbar med miljön. Vi känner oss duktiga, vilket vi har kvitto på från en av våra kunder som har granskat oss. LKAB:s bedömning är att vi har ordning på vårt miljöarbete.

Palle Liljebäck

chefredaktör