Att vi har en inre klocka har varit känt länge. Den är individuell och finns i alla organismers celler. Nu har forskarna som får Nobelpriset i medicin eller fysiologi visat hur den mekanismen fungerar på molekylnivå.
Publicerad:
- Fantastiskt roligt att detta viktiga forskningsfält prisas. Att det skulle hända i år fanns inte på min radar, säger Maria Eriksson, docent på Umeå Plant Science Center.
Den inre klockan har stor betydelse för vår hälsa och behövs för att klara dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, kroppstemperatur och metabolism.
Jetlag är ett typiskt exempel på när rytmen rubbas. Det kan få oss att må dåligt med följd att både sömn och matvanor rubbas.
Påverka klockan
Den inre klockan kan man själv påverka med till exempel kaffe, som gör att den naturliga sömnklockan flyttas fram.
- Detsamma gäller blått ljus som skjuter sömnklockan framåt. Ett tips är därför att inte använda läsplatta innan man ska somna på kvällen, säger Maria Eriksson.
Men hennes forskning handlar inte om det, men principerna är desamma. Hon leder en forskargrupp som använder kunskaperna om cirkadisk rytm hos växter.
- Vi jobbar med att försöka förstå hur tillväxten sker. Ju mer vi får veta om detta desto lättare blir det att skräddarsy grödor och träd för olika klimat och på olika breddgrader.
Växer snabbare
Det innebär att en havresort eller en proviniens av gran som växer bra i Umeå inte är optimal för Skåne.
- Med hjälp av förädling kan man selektera fram växter som fungerar bra på olika breddgrader.
I sin forskning använder hon främst plantmaterial av backtrav och hybridasp. I nästa steg testas grödor för jordbruket, liksom gran och tall.
Vad betyder Nobelpristagarna upptäckter för din forskning?
- De visar hur uttryck av gener slås på och av vid rätt tillfälle, under olika tider på dygnet. Det i sin tur påverkar bland annat metabolism, men det är också tvärtom att metabolismen påverkar klockan.
Bättre tajmning
Vad tittar ni på i er forskning?
- I växter har vi sett att flera genuttryck i nätverk styr klockan. De nätverken försöker vi kartlägga nu för att bättre förstå hur dygnsrytmen påverkar tillväxten.
Maria Eriksson höjer blicken ovanför växterna och ser tillämpningar av de här upptäckterna inom medicin.
- Det finns studier som visar att tajmingen på medicinering är viktig, och då svarar sannolikt människor med olika dygnsrytmer olika på samma läkemedel.
I dagsläget består hennes forskarlag av tre personer, men hon hoppas kunna knyta fler forskare till sig.
- Det här är ett spännande forskningsområde som kan få stor betydelse när nya växter tas fram, anpassade för olika delar av landet.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 delas lika mellan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W Young. "De prisas för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm."
Palle Liljebäck
chefredaktör
