Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot sjukvården och människors hälsa. Nu jobbar man på bred front för att vinna kriget mot resistenta bakterier i samhället.
Publicerad:
Tänk den dagen när folk inte vågar operera knät eller höften, utan väljer att stå ut med smärtan. Risken för att drabbas av infektioner av multiresistenta bakterier är alltför stor.
En vanlig lunginflammation går inte längre att bota. När bakterierna hamnar i blodbanorna orsakar de blodförgiftning, med risk för att patienten dör.
Det händer inte så ofta i Sverige, men riskerna ökar både här och i andra västländer. I en del fattiga länder har det redan hänt.
– Där dör människor av bakterieinfektioner. Oftast för att de inte har tillgång till antibiotika alls, men även på grund av okontrollerad spridning av multiresistenta bakterier vilket ingen antibiotika biter på, säger Patriq Fagerstedt, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.
Var mirakelmedicin
Nu finns det mag-tarmbakterier som nära på ingen antibiotika rår på.
– Här hemma dör man i normalfallet inte av den bakterien, tack vare vår moderna sjukvård. Rätt behandling kan sättas in och patienterna isoleras i enkelrum för att minska smittspridningen.
Att läget är allvarligt råder det ingen tvekan om. Om inget görs kommer fler människor i världen att dö av resistenta bakterier än av cancer 2050, enligt UK Review on Antimicrobial Resistance.
Hur har vi hamnat här?
– Antibiotika har betraktats som en mirakelmedicin, som tyvärr har missbrukats. Efter guldåldern på 1950-, 60- och 70-talen har det varit svårt att få fram nya typer av antibiotika som bakterierna ännu inte har utvecklat försvar mot.
Nya resistensgener
Patriq Fagerstedt förklarar att de lågt hängande frukterna redan har plockats. Läkemedelsbolagen har letat efter aktiva föreningar som har ändrats kemiskt utan att hitta något nytt.
– Utmaningen är hitta nya verkningssätt i ett läge där miljoner föreningar har testats utan framgång. Ofta är det en stor biomassa som ska slås ut, vilket innebär risk för toxicitet hos människa.
Många läkemedelsbolag har gett upp. Ett av dem är Astra Zeneca som nyligen sålde sin forskning om ny antibiotika. Vid sidan av att det är svårt och kräver stora resurser finns andra hinder.
– Förmodligen skulle ett nytt antibiotika inte få säljas fritt, eftersom det skulle vara ett viktigt fynd för mänskligheten. Det skulle användas restriktivt och sparas till den dagen då andra medel är verkningslösa.
Hur ska den knuten lösas upp?
– Man för diskussioner om att införa någon form av ekonomisk kompensation och incitament för att utveckla nya medel. Ett alternativ är att driva detta i samhällets regi och till exempel låta forskarna få betalt i förväg.
Ett antibiotika med ett lite annorlunda verkningssätt är under utveckling, men det dröjer innan det når marknaden.
Hållbar användning
Minst lika viktigt som att ta fram ny antibiotika är att bruka dem som finns i dag på ett hållbart sätt. Att minska förskrivningen till människor som har drabbats av infektioner är lika viktigt som att begränsa användningen i djuruppfödningen.
– Sverige ligger i framkant, även om antibiotikaresistens är ett hot mot sjukvården och folkhälsan även hos oss, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, när han talar på ett seminarium vid företagsparken Vreta Kluster. Han bekräftar bilden av att de fattiga som inte har råd att köpa den dyrare antibiotikan drabbas först.
– På 1940-talet sa man att infektionernas tid är förbi. Men då ska man komma ihåg att Alexander Fleming, som upptäckte penicillinet 1928, redan då varnade för resistens, säger Anders Tegnell.
Smitta sprids globalt
Han påpekar att antibiotikaresistens är ett globalt problem där turister i till exempel Thailand, Sydeuropa och Sydamerika tar med sig smittan hem. På en karta visar han på förekomsten i världen, som tilltar i sydlig riktning.
– Grekland och Rumänien konsumerar dubbelt så mycket antibiotika i sjukvården som vi i Sverige. Här hemma fortsätter användningen att minska, särskilt bland barn. Men stockholmarna förbrukar dubbelt så mycket som västerbottningarna.
Hur bromsar vi spridningen av antibiotikaresistens?
– Goda rutiner i vården, som minskar smittspridningen och infektionstrycket är viktigt, liksom att bara behandla när det verkligen behövs.
Anders Tegnell pratar om den tysta epidemin och påminner om att bakterierna är en del av vår normala flora, de rör sig mellan människor, djur, livsmedel och miljö.
– Men det är inte för sent. Frågan är uppe på FN-nivå och då är det allvar.
EU satsar
EU-parlamentarikern Fredrick Federley bekräftar att frågan är het även i EU, men så har det inte alltid varit.
– Jag är inte rädd i dagsläget, men när jag blir äldre och drabbas av infektioner känner jag oro. Risken finns också att cancervården kastas tillbaka i utvecklingen.
– Det nya veterinärmedicinska paketet med individbehandling av djur kan förbättra läget i södra Europa.
Han menar att Sverige har mycket att vinna på att ta täten i debatten.
– Både EU och Sverige satsar pengar på detta. Det kan både ge bättre hälsa och nya jobb inom forskning och utveckling, säger Fredrick Federley.
Patriq Fagerstedts poäng är att problemet med antibiotikaresistens är brett och kräver gränsöverskridande lösningar.
– WHO har antagit en global handlingsplan som binder länderna att vidta åtgärder för att minska resistensen. Det handlar lika mycket om sjukvård och djurhållning som att antibiotika inte hamnar i miljön.
Vattenbrunnar i Indien
Forskning pågår om kartläggning av risker.
– Det handlar om allt från medicinrester i avlopp, som inte reningsverken fångar upp, till tillverkning av antibiotika i bland annat Indien. Där har man hittat kliniska nivåer i vattenbrunnar.
Här hemma vet man inte riktigt hur stora riskerna är när rötslam sprids på åkrarna.
– Bakteriebalansen rubbas i naturen, med risk för att resistensgener finns där, säger Patriq Fagerstedt.
Vi glider över på balansen i magens tarmflora, som är ett känsligt system. Genom sekvensering har tiotusentals nya bakterier hittats i magen.
– Vi är olika känsliga för infektioner, vilket kan bero på tarmfloran. Så frågan är hur vi kan stimulera det inbyggda immunförsvaret. Vaccinering kan vara en lösning, spekulerar Patriq Fagerstedt.
Även diagnostiken utvecklas och blir vassare. Idag tar det minst mellan sex och tio timmar att få provsvar på vilken bakterie som har orsakat en infektion. Men detta kan bara göras på forskningslaboratorier med tillgång till avancerad utrustning.
– Ett snabbt svar inom max en halvtimme på sjukhus och vårdcentraler skulle göra det möjligt att direkt sätta in rätt antibiotika eller ingen alls, istället för fel sort som inte hjälper, eller ett bredverkande medel, som slår ut alla bakterier.
MRSA är en hudbakterie som främst smittar från hud till hud. Bakterien Staphylococcus aureus är resistent mot flera antibiotika, bland annat penicillin, och orsakar svårläkta sår (kallas ibland för sjukhussjukan). Bokstäverna står för meticillinresistent Staphylococcus aureus.
ESBL står för extended spektrum betalactamas och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar enzymet finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur. God handhygien minskar smittspridningen.
Här nedan läser du fler artiklar på temat antibiotikaresistens.
Mia har koll på resistenta bakterier i maten
Maten kan vara en smittkälla för antibiotikaresistenta bakterier. Med god hygien i hantering av kött kan konsumenterna känna sig trygga, enligt mikrobiologen Mia Egervärn på Livsmedelsverket.
För några år sedan innehöll vartannat prov från svenskt kycklingkött ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna kunde spåras till avelsdjur utomlands. Bakterierna var också vanliga på utländskt kycklingkött, medan nöt- och griskött hade betydligt lägre nivåer.
– Branschen har vidtagit åtgärder, så förekomsten är förhoppningsvis på väg ner, säger Mia Egervärn, mikrobiolog och riskvärderare på Livsmedelsverket.
Hon förklarar att risken för människor att bli sjuka är liten, men det är viktigt att hygienen hemma i köket sköts på rätt sätt. Hon varnar för korskontaminering som kan ske via slarvigt rengjorda köksredskap.
Dör vid upphettning
– Bakterierna dör när köttet blir genomstekt. Däremot kan bakterier föras över från det råa köttet till grönsaker, med följd att tarmbakterierna lever vidare och utgör en smittorisk. Det gäller även bakterier som Campylobacter och Salmonella.
Hur hamnar tarmbakterierna i maten?
– De kommer via slaktkroppen till köttet. En annan väg för antibiotikaresistenta bakterier att nå maten är gödslade åkrar och kontaminerat vatten i odlingen.
ESBL-bildande bakterier i livsmedel är vanligtvis inte av samma typ som finns hos sjuka människor, enligt våra svenska undersökningar.
– I Sverige blir man alltså oftast sjuk av dem på andra sätt än via maten, men bakterier förändrar sig hela tiden och kan bli mer aggressiva. Därför gäller det att fortsatt följa resistensläget.
Finns MRSA på kött?
– Här är läget lite annorlunda. Man har hittat det i utländskt kött från till exempel kyckling och gris. Men till skillnad från vissa tarmbakterier är risken för smitta från livsmedel till människa troligen liten, eftersom MRSA främst smittar från hud till hud. Man ska ändå vara noggrann med hygienen för att vara på säkra sidan.
Risken att få i sig antibiotikarester från kött är liten. Karenstiden från behandling till slakt gör att Livsmedelsverket bara gör enstaka fynd i kontroller av svenskt och importerat kött.
Hotar hälsan
För Livsmedelsverket är antibiotikaresistens en prioriterad fråga och man jobbar brett i samarbete med andra myndigheter och på EU-nivå, liksom internationellt.
– Under de senaste åren har frågan lyfts på den internationella politiska agendan, vilket känns jättebra. Jag brinner för de här frågorna. Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot och är därför en viktig samhällsfråga, säger Mia Egervärn, engagerat.
Ny mekanism oskadliggör resistenta bakterier
I bästa fall kan ett nytt medel mot resistenta bakterier nå marknaden om tio år. Det verkar på ett nytt sätt och avväpnar bakterierna i stället för dödar. Häng med till Umeå universitet och möt Mikael Elofsson som leder forskningen.
En del menar att den traditionella forskningen om antibiotika har nått vägs ände. Det behövs nya mekanismer för att oskadliggöra resistenta bakterier.
På Umeå universitet pågår spännande forskning som angriper problemet på ett nytt sätt.
– I stället för att döda bakterierna så avväpnar vi dem genom att blockera deras förmåga att orsaka sjukdom, så kallad virulens. Vi fokuserar på ett system bakterien använder för att skicka in toxiner i våra celler, säger kemiprofessorn Mikael Elofsson.
Han leder en forskargrupp på tio personer i jakten på nya antibakteriella läkemedel. Flera av dem har sin källa i naturen och kommer från bland annat växter och mikroorganismer. En växtsubstans som nu testas har hittats i ett träd som växer i regnskogar i Sydostasien.
– Det andra spåret är att testa olika organiska molekyler i flera tiotusental. Siktet är inställt på svårbehandlade infektioner som driver fram resistens. En sådan bakterie är Pseudomonas aeruginosa, som uppträder vid brännskador och transplantationer, liksom vid försvagade tillstånd som hiv-infektion och cancer.
Djurförsök på gång
Förmodligen kan dessa medel inte ensamma stoppa sjukdomen. Om inte kroppens eget immunförsvar kan ta kål på bakterierna kan antibiotika behövas som komplement.
– Det fina är att betydligt mindre antibiotika behövs om den används i kombination med virulensblockerare.
När får vi se det första medlet på marknaden?
– Det är alltid svårt att spekulera i, men i bästa fall om tio år. Vi har flera projekt som ligger i startgroparna för djurförsök. Om de faller väl ut så handlar det om att locka investerare för att genomföra prekliniska studier för att sedan kunna testa i människa.
Tack vare det svenska lärarundantaget äger forskarna rätten till upptäckten och kan kommersialisera den i ett bolag.
– På vägen dit testas substanserna i labb på levande celler, och i djur för att se hur de tas upp av kroppen. I det ligger att kolla effekten och att de botar utan att vara toxiska.
Skonar nyttiga bakterier
Mikael Elofsson framhåller ännu en fördel med dessa medel.
– De går bara på sjukdomsframkallande bakterier och skonar alltså magens nyttiga bakterier. Den naturliga tarmfloran rubbas inte vid medicinering, som är ett problem med antibiotika, särskilt de med ett brett spektrum.
Kan virulensblockerare användas vid alla typer av infektioner?
– De substanser vi jobbar med nu fungerar på gramnegativa bakterier, som Pseudomonas, Salmonella, Chlamydia, Shigella och E. coli. Vi har också sett att de har effekt på bakterien Yersinia som ger böldpest och lungpest, och som låg bakom digerdöden som dödade runt en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.
Hur länge räcker forskningsanslagen?
– Två år till, så nu ansöker vi om nya forskningsmedel. Mest får vi från Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelserna.
Susanna ger besked om MRSA
Allt fler som söker sig till sjukvården i Skåne bär på MRSA. Svenskar som har vårdats utomlands och flyktingar står för ökningen. Biomedi-cinska analytikern Susanna Tarasco ger provsvar inom två dagar.
Nästan varje dag upptäcks nya fall av resistenta bakterier på labbet för klinisk mikrobiologi i Lund. Dit kommer alla prover från sjukhus, vårdcentraler och andra vårdgivare i Skåne. En av de biomedicinska analytiker som jobbar där är Susanna Tarasco.
– Vi screenar rutinmässigt inneliggande barn på bland annat neonatalavdelning med avseende på MRSA. Flyktingar och svenskar som har fått vård utomlands testas också. Många av dem är positiva och bär på resistenta bakterier.
Svårläkta sår
Hon förklarar att de smittade följs upp med nya tester, och då även av andra MRSA-stammar. De antibiotikaresistenta bakterierna av släktet Staphylococcus aureus hålls under uppsikt.
– Eftersom Sverige har som mål att bli fritt från MRSA är smittan anmälningspliktig, enligt smittskyddslagen. Bakterierna orsakar svårläkta sår som inte penicillin rår på.
Hur lång tid tar det att analysera ett prov?
– Är det negativt tar det bara en dag, medan det tar ytterligare en dag om provet är positivt. Resistensundersökning utförs på alla positiva prover. Då kan läkaren sätta in behandling med antibiotika och vidta de hygienåtgärder som behövs för att stoppa smittspridning.
Susanna Tarasco berättar att analyserna går allt snabbare.
– Polymeras kedjereaktion, PCR, är en molekylärbiologisk metod som spårar smittämnets DNA och resistensgen. Parallellt sker bakteriologisk diagnostik som utförs genom odling.
Större risk utomlands
En epidemiologisk typning, som kan fastställa om bakterier är besläktade, utförs alltid på nya fynd och kan vara av vikt vid till exempel misstanke om utbrott. Typning av MRSA sker med hjälp av PCR, liksom sekvensering av proteinets gener.
Susanna Tarasco förklarar att risken för att bli smittad av MRSA är liten i svensk sjukvård.
– Det är fler fall i dag än för några decennier sedan, vilket beror på att folk reser utomlands mer och att vi nu har många flyktingar. #
Allt mindre antibiotika till svenska grisar
Nu börjar svenska djurbönder få betalt för satsningen på djurhälsa. Allt fler konsumenter vill bidra till att minska spridningen av resistenta bakterier i samhället.
År 1986 är en milstolpe i svensk djurhållning. Då blev det förbjudet att tillsätta antibiotika i fodret för att djuren skulle växa bättre.
– I samma veva ökade sjukdomarna i djurbesättningarna, men ganska snabbt vände det och djuren blev friskare som en följd av bättre djurhälsa, säger djurhälsoveterinär Gunnar Johansson.
Ett resultat av den satsningen är att tillväxten i svenska grisbesättningar är bland de högsta i Europa.
Han förklarar att användningen i Sverige minskar hela tiden och är nu lägst i EU. Jämförelsevis få grisar i Sverige behandlas med antibiotika, särskilt när de är avvanda och har lämnat suggan.
I andra länder där det är vanligt med massbehandlingar är läget ett helt annat.
– Antibiotika i fodret driver resistens, detsamma gäller medel med brett spektrum. I länder som Spanien, Frankrike och Tyskland kan en dålig djurhälsa kompenseras med antibiotika.
Men Gunnar Johansson slår sig inte till ro.
– Vi kan bli ännu bättre här hemma och det är stora skillnader mellan gårdar. Genom rådgivning och utbildning till djurägarna höjer vi ribban ytterligare.
Han gläds över det höga förtroendet hos konsumenterna.
– Det kostar att ligga på topp. Nu börjar den svenska djurhälsan att betala sig. Det är ingen som skrattar åt oss i EU längre. Tvärtom är de nyfikna på hur vi gör i Sverige.
Vilket är ditt värsta scenario?
– Om antibiotikan blir verkningslös och inte längre kan användas när den behövs.
Men varför använder tyskarna så mycket antibiotika?
– Sämre djurhälsa, men jag tror att det spelar in att försäljning av antibiotika är en viktig del av de tyska veterinärernas inkomst, säger Gunnar Johansson.
Stefan vakar över djur och miljö
Resistenta bakterier i vår miljö kan bli ett problem om resistensgener flyttar över till mer aggressiva bakterier. Stefan Börjesson vid Statens veterinärmedicinska anstalt forskar om hur djur, människa och miljö hänger ihop.
Den disputerade mikrobiologen Stefan Börjesson har god koll på förekomsten av resistenta bakterier i svenska djurbesättningar och sällskapsdjur. Det övervakningsprogram som han är en del av på SVA ger svar.
– I ett internationellt perspektiv ligger Sverige bra till. Det gäller både resistenta hudbakterier – som MRSA och resistenta tarmbakterier – till exempel ESB- producerande E. coli.
Hur vanliga är de?
– MRSA är ovanliga hos jordbrukets djur i Sverige med några få fall, men förekommer ofta i övriga Europa, speciellt hos grisar. Det är bland annat den som gör att sår inte läker. ESBL E. coli är des-to vanligare här hemma och finns hos 15 procent av Sveriges värphöns, och hos så många som 40 procent av slaktkycklingarna, men är ovanlig hos andra djur
Hur oroliga ska vi vara?
– De utgör inget direkt hot, men de kan bli om resistensgener överförs till mer aggressiva bakterier. Så de utgör ett potentiellt hot. Mycket talar för att smittan hos fjäderfä kommer från importerat avelsmaterial.
Inom One-health som är ett gränsöverskridande forskningssamarbete mellan myndigheter i Sverige och Kina, försöker man skapa sig en heltäckande bild av resistensläget i Kina: människa – djur – miljö.
– Vi tar reda på folks attityder till antibiotika och hur den används, samt hur detta påverkar förekomst av resistenta bakterier hos människor och grisar. Vi vill också veta hur många i Kina som bär på ESBL, kopplat till grishållning. Upp till 90 procent av kineserna gör det. I Sverige var jag med och visade att motsvarande siffra ligger på runt 5 procent.
Hur farligt är det?
– Det är en parallell till djurbesättningarna, oftast är resistensen kopplade till ”snällare” bakterier och kan utgöra ett hot framförallt om resistenta gener flyttar över till mer elakartade bakterier.
Han har också tittat närmare på förekomsten av resistenta bakterier i våra vattenmiljöer.
– Vi hittade sådana, men det är stora skillnader mellan olika vatten. Och efter rening i våra vattenreningsverk är de borta, så det är ingen risk för dricksvattnet.
Hur hamnar ESBL i miljön?
– De finns i utgående vatten från reningsverken och kommer från männi-skors och djurs avföring. I nästa steg avser vi att kvantifiera bakterierna och bedöma riskerna, under förutsättning att vi beviljas forskningsmedel för det.
Palle Liljebäck
chefredaktör