Mycket kan bli bättre för Sveriges miljöchefer, visar Naturvetarnas undersökning. Vi pratar med miljöcheferna i Mölndal och Värmdö om hur det ska gå till.
Publicerad:
Två av tre miljöchefer har brist på personal. Många hinner inte planera långsiktigt för framtiden. Men det finns ljusglimtar.
– Läget ser mycket bättre ut nu än för fem år sedan. Vi får gehör för våra behovsutredningar, säger Per Kaarle, miljöchef i Mölndals stad.
Han lyfter fram kommunikationen med politikerna som en nyckel till deras positiva utveckling de senaste åren. I tidningen Aktuell Hållbarhets ranking över bästa miljökommuner har Mölndal klättrat från plats 98 till 16.
– Framförallt har vi fått till en väldigt bra dialog med politikerna – de lyssnar på oss, säger han.
Tjock kalender
Han känner dock av både tids- och resursbrist. Framför allt är det långsiktigt arbete som han vill lägga mer tid på, men som förvaltningschef fylls kalendern snabbt upp av andra aktiviteter. Och det gör den för andra miljöchefer runt om i landet också, visar Naturvetarnas undersökning.
På en allt rörligare arbetsmarknad kan det vara svårt att behålla kompetent personal, mer tid måste läggas på rekrytering. För Erik Moelv, miljöchef på Värmdö kommun, har mycket tid gått åt till just detta under 2016.
– Vi har alltid många sökande till våra tjänster men att få tag på erfaren kompetens inom vissa områden, som förorenad mark, kan vara svårt och ta tid, berättar han.
Ljusare framtid
De får förstärkning under våren och kan börja tänka mer långsiktigt. Då kan de också bedriva förbättringsarbeten parallellt med tillsynen. För tillfället är läget drägligt, men vissa projekt som skulle satt igång under hösten har fått vänta.
– Långsiktigheten blir tyvärr lidande, jag skulle till exempel vilja göra tillsynsplaner för flera år framåt. I dagsläget blir det inte längre framförhållning än ett verksamhetsår men jag hoppas få möjlighet att hinna mer sådant i år, berättar han.
I undersökningen framgår det att många miljöchefer anser att miljöarbetet har en låg status. Erik Moelv upplever att miljöaspekten kan komma in sent i många sammanhang, och detta kan vara ett symtom på en lägre status.
– Det kan hamna på sidan av plånboksfrågorna ibland, och genererar inte alltid lika stort engagemang. Där måste vi ofta förklara vår roll, varför vi gör tillsyn och varför vårt arbete är så viktigt, säger han.
Miljöbovar kommer undan
Många miljöbrott som kommunen anmäler klaras inte upp eller läggs ner helt, berättar Erik Moelv. Han tror att det påverkar engagemanget för miljöfrågor negativt i samhället som helhet.
– Det skickar en signal i samhället att miljöskadliga beteenden inte är något viktigt att ta itu med samtidigt som det urholkar förtroendet för miljörättsapparaten och dessutom tar tid i anspråk för våra duktiga inspektörer som följer lagen och upprättar anmälningarna.
Text: Mårten Göthlin
6
