Jakt och skogsbruk hänger ihop. Skogsmästaren Linnea Åkerlund har en given plats i laget, som jagar älg i trakterna runt Hudiksvall. Där jagas också tjäder och orre, vilkety bygger på ett fungerande samspel med hund.
Publicerad:
På en sekund förvandlas lugnet till att adrenalinet och pulsen rusar. Ett brak bryter tystnaden i den tidiga gryningen. Det börjar ljusna när älgen med majestätiska kliv rör sig över myren.
Just den här älgen får rusa vidare för att säkra en hållbar älgstam. Det är en kraftfull tjur – över tio taggar – med goda gener. Även tvåkalvs-kor skonas i samma syfte.
– Älgstammen är på väg att återhämta sig efter en nedgång i samband med bygget av nya E4, säger Linnea Åkerlund, skogsmästaren som till vardags jobbar på LRF Konsult.
Ingen machokultur
Andra vecka i oktober är det högsäsong för älgjakt här. Då tar många semester för att jaga. Säsongen håller på ända in i februari, men då samlas jaktlaget mest under helgerna.
– Vi är 26 jägare i laget, och det är verkligen en härlig lagkänsla, där vi delar på köttet. Vi har en tilldelning på totalt fjorton djur med lika många vuxna som kalvar.
Fortfarande lever bilden kvar av älgjakt som ett sällskapsnöje för män. Men det håller på att luckras upp.
– Jag känner mig välkommen och de flesta tycker att det är positivt att vi är två kvinnor laget. Här finns ingen machokultur och vi blir inte behandlade annorlunda på grund av vårt kön.
För Linnea Åkerlund har jakten varit självklar ända sedan barnsben då hon följde med pappa och farfar ut på passet. För sex år sedan tog hon jägarexamen och deltar sedan dess själv i jakten.
Vad är tjusningen?
– Ovissheten, spänningen och naturupplevelsen. En kombination av allt. Fikat i soluppgången när man sitter ensam på passet är också värt mycket.
Bra balans
Vi kommer in på den klassiska frågan om det skjuts för många eller för få älgar. Vissa skogsägare vill öka avskjutningen för att skydda tallplantorna som älgen gärna äter. Jägarna har ibland den motsatta uppfattningen.
– Många har dubbla roller, alltså att de är både skogsägare och jägare. Jag tycker att vi har en bra balans nu. Skogsbruket och jakten ska kunna samsas på samma marker.
Linnea Åkerlund jagar inte bara älg, utan även tjäder och orre. Den startar i slutet av augusti och pågår till och med sista januari.
– Vi var ute vid två tillfällen förra helgen, men vi lyckades inte skjuta några fåglar den här gången. Hunden Otto är bara två år och är fortfarande under upplärning.
Det är en svår jakt som kräver ett säkert samspel mellan jägare och hund – en norrbottenspets i det här fallet.
– Om hunden gör ett bra jobb och han utvecklas är det roligt. Jag och min sambo går runt i skogen och hunden söker. Om han hittar en fågel så ska han följa efter och få den att sätta sig i trädet.
Fågeln blir då fokuserad på hunden som har ståndskall och man kan smyga fram och skjuta.
Just i år är det ett bra år för tjäder och orre, som livnär sig på insekter, barr, frön och bär av olika slag.
Höjer värdet på skogen
Att jakt och skogsbruk hör ihop upplever Linnea Åkerlund i sitt arbete.
– Många markägare jagar, vilket gör att det alltid finns saker att prata om. Jaktintresset fungerar lite som socialt smörjmedel.
Påverkar jakten skogens värde?
– I södra Sverige med mer vilt betyder jakträtten mer för fastighetsvärdet. Detsamma gäller för mindre skogsfastigheter här uppe.
Det som har störst påverkan på värdet på en skogsfastighet är virkesförråd och om skogsvårdsåtgärder är utförda, som återbeskogning och röjning. Annat som påverkar en skogsfastighets värde är allt från närhet till industri och tätorter till åldersfördelning och bonitet. Tillgänglighet, arrondering och bärighet spelar också roll.
Även Linnea Åkerlunds yrkesval har koppling till familjen. Farfar inspirerade henne till att utbilda sig till skogsmästare.
– Förväntningarna har infriats. Jobbet är så fritt och roligt som jag hoppades. Jag får vara ute mycket och hunden kan följa med.
Palle Liljebäck
chefredaktör