Allt fler går in i sin filterbubbla och tar bara till sig kunskap som ligger i linje med sina egna uppfattningar. Avancerade algoritmer i sociala medier sorterar bort sådant som kan ge nya infallsvinklar och idéer. Samtidigt ser vi att den granskande journalistiken och redaktioner som hjälper oss med nyhetsvärdering tappar mark.
Publicerad:
Det är en djupt oroande utveckling och på sikt ett hot mot demokratin. I USA har forskare, tekniker och journalister börjat flytta över data från statliga myndigheter som Nasa och Epa till mer skyddade platser. Man är rädd att den nya regeringen kommer att försvåra tillgången eller till och med radera data. Det är data som används globalt och som ligger till grund för forskarnas kunskap om världen. Vem kunde drömma om att en av världens största demokratier och dess naturvetare ska behöva bedriva gerillakamp mot sina egna uppdragivare?
Här hemma blev faktaresistens ett av årets nyord 2015. Det speglar den utvecklig som pågår. Att inte tro på fakta, som klimatförändringarna, eller att fakta förvanskas utmärker det fenomenet. Vi ser också att rena lögner förs fram som om de byggde på vetenskap. Lika illa är den ökade misstron mot fakta och evidensbaserad kunskap.
Samtidig förändras människors medievanor, där sociala medier är den viktigaste nyhetskällan för många. Information med oklara avsändare tas för given utan källgransking eller källkritik. Även medveten desinformation förekommer i syfte att undergräva korrekt fakta och skapa osäkerhet.
Lyckligtvis finns fortfarande ett stort förtroende för forskning och vetenskap i Sverige. Detta kan vi se i den årliga VA-barometern som tas fram av Vetenskap och Allmänhet. Sverige har en lång tradition av naturvetenskap, vilket har tjänat oss väl under decennier och kommer förhoppningsvis att fortsätta göra det.
Det finns ändå anledning att vara observant på den utvecklig som pågår. Det mest flagranta exemplet är påhoppet mot bland annat SMHI, där en SD-politiker menar att det meteorologiska institutet bedriver propaganda om klimatförändringarna. Totalt vill han skära ner samhällets klimatinsatser med åtta miljarder kronor.
Den typen av populism måste vi ta avstånd från. Vi behöver stärka den naturvetenskapliga forskningen, om bland annat klimatet, för att klara samhällets utmaningar. Som naturvetare har vi den viktiga rollen att se till att ny kunskap är tillgänglig och att den inte förvanskas eller feltolkas. Vi ska tillhandahålla kunskap som är till gagn för samhället och för beslutsfattare. Även om den är obekväm för vissa.
Slutsatsen är att vi inom Naturvetarna måste börja analysera och bevaka den nya trenden. Vi måste vara vaksamma på när politiker och andra vill hindra, förvanska eller medvetet feltolka kunskap som tas fram av naturvetare. Jag hoppas att vi i Sverige slipper möta den framtid som våra naturvetarkollegor i USA nu står inför.
