Nu har sex partier kommit överens om att höja pensionsåldern. Det innebär att man tidigast kommer att kunna ta ut pension vid fyllda 64 år. Och det blir möjligt att med stöd av LAS jobba kvar till 69 år. Naturvetarna vill se mer av individuella och flexibla lösningar.
Publicerad:
Uppdaterad:
– Vi lever allt längre och många vill fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. För att få en dräglig pension är det ofrånkomligt att åldern då vi väljer att gå i pension höjs, säger Anna Odhner, pensionsexpert på Saco.
Naturvetarna är inne på samma spår.
– För oss är det viktigt att möta medlemmars önskemål om att kunna använda sin seniora kompetens, vilket för det goda med sig att kompetens kan överföras till yngre medarbetare, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.
Båda är överens om att vi behöver jobba längre för att klara välfärden. När pensionssystemet infördes i Sverige var medellivslängden 65 år.
Växla karriär
För att fler ska kunna jobba högre upp i åldrarna menar de att det behövs ändrade attityder till äldre i arbetslivet. Det finns en åldersfixering som gör att det inte är så lätt att jobba kvar efter fyllda 65 år eller växla karriär senare i livet. Undersökningar visar att de som ändå har bytt karriär får ny energi och orkar jobba längre.
– Det behövs ett helt paket av åtgärder. Det gäller bland annat sjukförsäkringen som normalt försvinner vid fyllda 65 år. Den som har helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga tvingas då över till pension, förklarar Anna Odhner.
Hon vill också se en bättre arbetsmiljö så att människor håller ett helt arbetsliv.
– För akademiker handlar det mindre om utslitna ryggar och mer om den psykosociala arbetsmiljön, som gör att många ser fram emot en tidig pensionering. Lika viktigt är att ge de äldre möjligheter till kompetensutveckling och omställning.
Eget val
Naturvetarna vill att individen själv ska kunna välja.
– Vi vill se ett större fönster för när man kan gå i pension. Nu kommer man tidigast att kunna ta ut allmän pension vid fylld 64 år. Vi vill öka valfriheten så att den som vill kan gå tidigare än 64 år eller senare än fyllda 69 år. Jämför med Norge där motsvarande åldersspann ligger mellan 62 och 75 år, säger Kristofer Jervinge.
Förändringen kommer inte att införas över en natt. Den lägsta pensionsåldern kommer att höjas succesivt och vara uppnådd 2026, enligt den blocköverskridande överenskommelsen.
Även Saco förordar individuella och flexibla lösningar.
– Ett mer flexibelt avslut där man kan gå ner i arbetstid och jobba längre är också ett sätt för arbetsgivarna att säkerställa kompetensen. Vi ser sådana lösningar i centrala avtal med flexpension, som innebär att en del av löneutrymmet avsätts till pension, säger Anna Odhner.
Hon påpekar att de nya avtalen inom stat och kommun tar sikte på LAS-åldern, vilket innebär att åldersgränsen för när tjänstepension kan tjänas in följer automatiskt med vid framtida höjningar av LAS-åldern.
Palle Liljebäck
chefredaktör
Kommentarer
Elsie 2017-12-15
Jag är snart 66 och får bara jobba ett drygt år till med dagens pensionssystem. Väldigt tråkigt tycker jag. Jag trivs så bra på mitt jobb. Jag skulle dock kunna tänka mig att gå ner i arbetstid.Eva Alskog 2017-12-15
Verkligen inte! På samma sätt som vi bör sänka arbetstiden till 6 timmar per dag ska inte pensionsåldern höjas. Det måste finnas tid för oss människor, speciellt de som har ett slitigt jobb eller ett som en känner att det är motigt att gå till, men även de som gillar sitt , att göra det som är viktigt för ens egen person, familj, vänner, människor. Ibland sammanfaller det personliga med jobbet och då finns redan möjligheten för den som vill att jobba vidare. Vi finns inte här enbart för lönearbete det finns annat i livet som är värt att få tid till.Albert 2017-12-14
Ett mycket sorgligt beslut. Jag är övertygad om att medellivslängden kommer sänkas av denna åtgärd.Peter 2017-12-14
Personligen skulle jag helst se flexiblare åldersgränser för när man kan gå i pension, både uppåt och neråt. Det talas mycket om att vi måste jobba längre eftersom medellivslängden ökar men vad som sällan nämns är att alltfler av de jobb som tidigare utförts av människor övertas av robotar och datorer. Utvecklingen inom artificiell intelligens gör att även arbeten som kräver tankekraft i högre grad kan utföras av robotar. Samtidigt är arbetslösheten mycket högre idag än för 30 år sedan. Behöver vi egentligen jobba mer? Trots allt har ju arbetstiden successivt minskat och semestern ökat genom åren. En del säger att det inte kommer att finnas pensionspengar kvar när de yngre går i pension men frågan är i så fall om det ekonomiska systemet är rätt anpassat för förutsättningarna. Kanske är arbete övervärderat idag. Kanske skulle man istället införa lön för dem som studerar, liknande som för doktorander, för att undvika att högutbildade behöver skuldsätta sig.