
Kossorna har bytts ut mot avancerad elektroteknik och medicinsk biologi i en lagård i Hälsingland. Ida Jacobs och Erik Tholén har återvänt till hembyn i Hälsingland, där de jobbar på distans, och möter kunder och kollegor digitalt.
Det var inga drömmar om att starta café eller surdegsbageri som lockade dem till byn vid Ljusnan.
– Gröna vågen var inget för oss. Vi ville utvecklas i våra professioner som naturvetare, säger medicinska biologen Ida Jacobs.
Det vackert böljande landskapet runt den lilla orten Segersta, någon mil söder om Bollnäs, är svårt att motstå. Jordbruken ligger inte lika tätt i dag som de en gång gjorde, även om jorden fortfarande brukas.
Labbet hemma
I en ombyggd lagård har Ida Jacobs och Erik Tholén sitt kontor. Här stod kossorna rad i rad när hennes pappa drev mjölkproduktion fram till för tjugo år sedan. Snart ska också fysikern Erik Tholén utveckla och tillverka nya produkter inom atomkraftsmikroskopi här.
Än så länge har han sitt labb inne i boningshuset, där hustruns mormor tidigare bodde.
– När det huset blev ledigt förra våren kände vi att det var dags att slå till. Vi hade lika gärna kunnat hamna i Erik Tholéns hemtrakter i Rättvik.
Men varför lämna Solna, ett stenkast från huvudstaden och dess puls?
– Med ett tredje barn på väg hade vi växt ur lägenheten. Alternativet var att köpa en villa i Stockholm, men vi ville inte fastna i ekorrhjulet och behöva jobba jämt för att ha råd att bo, säger Ida Jacobs.
Båda brinner för sitt arbete, men ser också andra värden i livet.
– Det är så här man ska bo, säger Erik Tholén övertygande.
De delar lika på föräldraledigheten, just nu är pappa hemma med minstingen Maja, ett och ett halvt år.
Tydlig gräns
Ida Jacobs är noga med gränsdragningen mellan jobb och fritid, även om det geografiska avståndet är kort mellan hemmet och arbetet, i runda tal trettio meter.
– Det är viktigt att kunna lämna jobbet, annars finns risken att man jobbar för mycket.
När hon kliver in på kontoret är det däremot fullt fokus på arbetet med kliniska prövningar på ett CRO-bolag.
För båda är datorn det främsta arbetsredskapet. Utan fiber fungerar uppkopplingen som regel bra med 4G, även om den kan vara lite skakig ibland.
Kan det inte bli ensamt?
– Nej inte hittills, det är högt tempo med många kontakter, både via telefon och digitala möten. Närmsta chef sitter i Rom och mötena är ofta internationella. Jag gillar lugnet här.
Flera av hennes runt tjugo kollegor, som är knutna till kontoret i Stockholm, jobbar också på distans.
– Vi har täta kontakter och hjälper varandra. Sedan jag började på det här företaget i augusti har jag bara varit i Stockholm några gånger på event och kundmöten, säger hon och sätter på kaffebryggaren.
Planen är att inreda ett fikarum på kontoret. Även ett badrum har inretts.
– Eftersom jag ofta springer på lunchen känns det bra att kunna duscha och äta lunch här.
Ida Jacobs vill inspirera andra och visa att det är möjligt att flytta ut på landet och ändå ha ett kvalificerat arbete inom sitt specialområde.
Läge att reflektera
– Det är så lätt att man bara jobbar på i vardagen utan att reflektera. Det här kan öppna upp för karriärväxling. Jag funderade mycket, till exempel över alternativet att sadla om till lärare i naturvetenskapliga ämnen
När de lämnade storstaden jobbade Ida Jacobs som projektledare på ett franskt läkemedelsbolag. Sommaren 2015 var hon föräldraledig och anade att arbetsgivaren inte skulle gå med på distansarbete.
– Det visade sig stämma, så jag sa upp mig. Men jag var aldrig särskilt orolig att inte få nytt jobb. Efter tio år i branschen hade jag byggt upp ett kontaktnät, när jag började söka jobb i våras så hade jag några alternativ, säger hon ödmjukt.
En förutsättning var förstås att det skulle vara möjligt att jobba på distans, vilket står inskrivet i kontraktet med det amerikanska CRO-bolaget.
När maken kör barnen till skola och dagis går hon till jobbet strax efter klockan åtta på morgonen. Hon är noga med att arbeta sina åtta timmar.
Saknar sush
– Har man friheten att jobba hemma får arbetsgivaren mycket tillbaka. För att leva upp till det förtroendet är det lätt hänt att man jobbar lite mer än annars. Mindre tid läggs på personliga möten och raster.
Däremot kan hon sakna Stockholm som stad, friheten att bara kunna springa iväg och köpa sushi.
– I gengäld vinner vi så mycket annat, som tid för barnen och närheten till naturen. Vi har blivit väl mottagna här i byn, där vi går mot strömmen och
flyttar tillbaka. Möjligheten att besöka Stockholm finns alltid kvar.
Kliniska prövningar gäller för Ida
Ida Jacobs är anställd av det amerikanska CRO-bolaget Inventiv Health. CRO står för Contract research organisation och är konsulter till företag som utvecklar läkemedel eller medicinteknik.
Hon jobbar i tidiga skeden med ansökningar av tillstånd för prövning av nya produkter hos människa, i fas ett, två och tre, innan de når marknaden. Detta under förutsättning att de lever upp till de högt ställda kraven, allt från att de har avsedd effekt och att biverkningarna är mindre än nyttan.
Ett typiskt projekt ser ut så här:
En studie för ett nytt läkemedel ska genomföras i Sverige och Norge. I möte med projektteamet får Ida Jacobs information om tidsramar och annat som hon behöver veta för att kunna göra ansökningar om tillstånd för prövning. Ansökan ställs till Läkemedelsverket och etiska kommittéer. Hon tar också kontakt med de kliniker som ska delta i studien och tar fram den dokumentation som behövs.
När studien är godkänd att starta tar en monitor över projektet och övervakar själva studien med avseende på patientsäkerhet och kvalitet.
Erik tar forskningsidé till kommersiell produkt
Erik Tholén läste teknisk fysik och elektroteknik, på Linköpings universitet. Efter doktorandutbildningen på KTH startade han och några kollegor ett företag som bygger på deras forskning.
De utvecklar atomkraftsmikroskopet som kan ta fram bilder på nanometer-nivå och under vissa förutsättningar även avbilda enskilda atomer.
– Vi tar mikroskopet ett steg till där man inte bara får en topografisk bild av ytan. Nu jobbar vi på att få information om materials egenskaper, som till ex. hårdhet och kladdighet. Det fungerar redan idag på många material.
Tekniken bygger på att en mycket tunn nålspets vibrerar precis ovanför en yta. Vibrationerna påverkas när nålen kommer i kontakt med ytan och genom att mäta dessa vibrationer, samt avancerade matematiska beräkningar, kan ytans egenskaper bestämmas.
Vilka är intresserade av den här tekniken?
– Forskare inom akademin och företag som utvecklar nya material, inom bland annat energiområdet, som solceller och batterier. Men även teflon och andra ytbehandlingar. Tekniken används även av läkemedelsindustri, halvledartillverkare samt i alla former av nanoteknik.
I företaget jobbar fyra personer, varav en finns i Dresden och två på KTH i Stockholm.
– Datorn är mitt främsta arbetsredskap och dialogen med kollegorna sker genom videomöten.
Produktionen sker idag i bostadshuset, men ska flytta ut till kontoret där en produktionslinje håller på att byggas. Där monteras och löds kretskorten, färdiga att använda i atomkraftsmikroskopen.
Naturvetarnas tips vid distansarbete
1. Arbetsmiljölagen gäller, vilket innebär att arbetsgivaren har huvudansvar för arbetsmiljön.
2. Utrustning som dator, telefon och övrig kontorsutrustning bekostas som regel av arbetsgivaren.
3. Gör en skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om vad som ska gälla vid distansarbete. Den bör innehålla skrivningar om bland annat: Arbetstider, arbetsplats, tillgänglighet, ledigheter, kostnader för utrustning, försäkringar, sekretess för förvar av dokument och annat.
4. Den anställde ska kompenseras för lokalhyra i hemmet. Den bästa lösningen är att lägga på runt 1500 kronor per månad på lönen.
5. Kontakta Naturvetarna för granskning av avtal.
6. Klargör vilken driftsenhet du tillhör hos arbetsgivaren. Det är viktigt i händelse av arbetsbrist

Palle Liljebäck
chefredaktör