Hightech-jordbruk spar diesel

Det var för åtta år sedan som Jan Ehrensvärd vände hem och tog över gården. Då var driften inriktad på att vara kostnadseffektiv.

Så är det än i dag, men den nya ägaren till slottet har tagit flera steg till. Och då inte bara genom att ha tillfört en äppelodling som ger liv på gården året runt.
– Vi har satsat på förädling med egen must och cider som har överträffat alla förväntningar. Vi levererar direkt till krogar i premiumsegmentet, liksom till Systembolaget, säger Jan Ehrensvärd.

El från solceller

Även maltkornet är en kundnära produkt som levereras till Carlsberg. Här är det avgörande att hålla en jämn kvalitet och ha full kontroll på råvaran. Men det är inte därför tidningen Naturvetare är här. Vi blev tipsade om att Tosterup ligger i fronten när det gäller teknik och elektronik.
– Men vi vill inte vara allra först, utan är på banan när den nya tekniken har satt sig, säger civilekonomen som bland annat jobbat för Tetra Pak i Australien.

Några investeringssynder finns inte här. Lite drygt två miljoner kronor lägger man på inköp av maskiner och ny teknik varje år. Nu senast har man utökat sin lagringskapacitet till 3 500 ton med en ny omrörningssilo som gör att de kan lagra spannmål och sälja när priserna är förmånliga. Den drivs bland annat med el från solceller på taket.

Vårbruket har precis startat sista veckan i mars, även om det regnar just den här dagen.
– Vi har lagt ut den första givan med flytande kväve på höstvetet och på maltkornet. Istället för att bara använda gödningsslungan kör vi även ut kväve med växtskyddsprutan, vilket vi tror kan ge en jämnare och mer exakt spridning.

"Robotiserade lösningar är snart här."

De trettiosex meter långa armarna som styrs med sensorer sveper femtio centimeter över markytan och portionerar ut så mycket som behövs på varje kvadratdecimeter.
– Med en N-sensor läser man av grödans färg. Ju djupare grönt desto mindre kväve behöver tillföras. På det sättet kan givan optimeras till nytta för både miljö och ekonomi.

Sensorer styr bevattning

Alternativet hade varit att använda en teknik som cropsat, en satellit som tar bilder på fältet. Men den tekniken har ännu lite att bevisa, tycker Jan Ehrensvärd.

En annan elegant lösning är sensorerna som är kopplade till bevattningssystemet i den 14 hektar stora äppellunden.
– Sensorerna är placerade under markytan och mäter fuktigheten.  Med den datan kan bevattningen styras så att olika sorter får rätt mängd vatten. Ännu en finess är väderstationen som varnar för annalkande angrepp av till exempel skorv. Det gör att bekämpning kan sättas in innan skadan är skedd.

Tosterups gård är certifierad av Svenskt Sigill.
– Vi har analyserat möjligheten att ställa om till ekologisk drift, men hittills har det fallit på att hitta gödsel till drygt femhundra hektar utan djur. Idag använder vi mineralgödsel, där vi med teknikens hjälp kan optimera den mängd som växten kan ta upp.  Det minskar risken för utlakning och spar pengar.

Robot rensar ogräs

När det gäller växtskyddsmedel litar han på att Kemikalieinspektionen gör sitt jobb. Men han är övertygad om att en förändring är på gång.
– Robotiserade lösningar är snart här. Det kan handla om självgående lätta maskiner som kan identifiera ogräs och rensa bort det.

Även äppelodlingen går åt det hållet med robotar som känner igen mogna äpplen och plockar dem. Den behöver ingen rast och vila utan jobbar dygnet runt.
– Samma sak med beskärning där artificiell intelligens kommer in i bilden. Roboten klipper de grenar som den är programmerad att ta bort.

Hur påverkas personalstyrkan av det?
– Vi är redan idag så slimmade vi kan bli på växtodlingen men den dagen robotiseringen sker inom äppelodlingen så kommer antalet arbetstimmar att minska drastiskt. Idag lägger vi cirka cirka fyrahundra timmar per hektar. Tekniken kommer istället att förändra arbetets innehåll och går mot övervakning och kontroll av mjukvaran. Vi får också mer tid till att tänka strategiskt, både sett till affärsutveckling, ekonomi och miljö.

Dataväxt ger koll

Han påminner om att tekniken kan krångla.
– Det blir allt mer elektronik och mjukvara som vi inte själva kan fixa, vilket gör att vi måste ha ett nära samarbete med våra maskinleverantörer.

Datorn är ett självklart redskap. Programvaran Dataväxt ger svar på allt från antal arbetade timmar per hektar till hur mycket gödsel som har lagts på åkrarna.
– Det är ett jätteviktigt analysinstrument som ger oss koll på kostnader. Hur skulle vi annars veta vilket pris vi kan ta för till exempel brödvete och det vete som förädlas till Absolut Vodka.

Där finns också information om gödselgivor samlade.
– I samarbete med Greppa näringen gör vi växtnäringsbalanser och säkerställer att vi bara lägger ut så mycket gödsel som växterna kan ta upp.

Kombimaskiner

Som grund för det ligger markkarteringen, som visar hur mycket växtnäring det finns i marken. En bild av det aktuella läget skannas in och skickas till datorn i traktorn, som gör att fosfor och kalium kan läggas ut i rätt dos.

För att spara diesel och minska markpackningen använder de kombimaskiner som luckrar upp jorden och sår på en gång. På köpet spar de in arbetskostnader.

– På vissa marker sår vi direkt på stubben. Det gör att mer kol stannar i marken och att mikrolivet blir rikare och maskarna fler.
Skördarna påverkas bara marginellt uppåt, men nettot blir bättre.

Ny teknik på Tosterup

• Via en app kan produktionen av el från solcellerna följas varje minut. Totalt produceras närmare 80 megawattimmar per år.
• Kvävesensor som läser av behovet av kvävegödsling i fält.
• Sensor som måter markens fuktighet, kopplad till bevattning.
• Med markkartering får man en  bild av markens innehåll av bland annat fosfor, kalium och pH som via en fil kan skickas till traktorns dator, så att tillförsel av näringsämnen kan ske med rätt dos.
• Dataväxt, ett analysprogram som ger koll på företaget. Ett viktigt underlag för att kunna fatta strategiska beslut.
• Kombimaskiner som kultiverar och sår. Andra maskiner hanterar både växtskydd och lägger ut näring.

Palle Liljebäck

chefredaktör