Enligt Skatteverket bör du spara lönebeskeden i sex år, det vill säga under hela den tid som Skatteverket kan ändra din skatt. Med hjälp av lönebeskeden kan du också själv begära ändring (omprövning) om du upptäcker att något inte stämmer.
Publicerad:
Lönespecifikationerna kan också fungera som bevis för hur länge man arbetat och vilken lön man haft. Om t.ex. din arbetsgivare skulle gå i konkurs kan du plötsligt vara utanför arbetsplatsen och inte ha tillgång till de lönespecifikationer som finns i arbetsgivarens databaser. Du kanske inte får kontakt med arbetsgivaren och står utan arbetsgivarintyg och lönespecifikationer. Då finns inget underlag för a-kassan att beräkna ersättning för dig.
Ett annat scenario kan vara att du säger upp dig och att arbetsgivaren inte vill ge dig ett fullständigt arbetsgivarintyg. I ett sådant fall kan bevarade lönespecifikationer ge dig ett underlag så att du slipper tvista med arbetsgivaren.
Ett sätt att spara är att skriva ut och spara i en pärm hemma. Det är inte lämpligt att mejla till din privata e-postadress, då lönespecifikationen innehåller känsliga uppgifter.
Idag finns det tjänster i form av digitala brevlådor, dit det är säkert att skicka känsliga uppgifter. Kolla med din arbetsgivare om den kan skicka lönespecifikationen till din digitala brevlåda så kan du spara dem där. I Sverige finns fyra leverantörer av digitala brevlådor, Min myndighetspost, Digimail, Kivra och E-boks.
Tänk också på att det är viktigt att spara andra handlingar som visar överenskommelser med arbetsgivaren, t.ex. anställningsavtalet, extra semester eller utökat ansvar.
Kommentarer
Albert 2017-02-20
Många arbetsgivare skickar ju inte ut lönebesked per post längre. De finns liksom i ett internt HR-system. Där kan man läsa dem och skriva ut dem i pappersformat och det är ju inte alltid man gjort det. Men efter jag läst det här får man väl börja göra det?