Ett rovdjursspår på Instagram eller en populärvetenskaplig artikel på Twitter. Emil V. Nilsson delar och diskuterar vetenskap i många kanaler.
Publicerad:
I Instagramflödet syns utsnitt ur vännernas vardag, bilder av ett band på turné, ett sponsrat inlägg om hamburgare. Och så en extrem närbild på en vitsippa från kontot Vetenskapspedagogen.
– Många diskussioner om biologisk mångfald, klimat och populärvetenskap pågår i sociala medier, så om man vill påverka och vara en del av samhällsdebatten måste man finnas där, säger biologen Emil V. Nilsson, som står bakom kontot.
Han gör själv ett antal inlägg i veckan. Vid intervjutillfället i början av april handlar inläggen mycket om arbetet med att röja gammal betesmark, men annars kan det handla om att han har varit ute och sovit i skogen, eller deltagit i någon kurs.
Populärvetenskap
– Jag ser också sociala medier som ett sätt att förmedla mina kunskaper i ekologisk botanik. Mina inlägg glider ofta över i populärvetenskap.
Det var med detta det började; efter disputationen 2005 ville Emil V. Nilsson jobba som populärvetenskaplig skribent. Då kom Facebook och Twitter, som gav helt nya möjligheter att göra inlägg och berätta om när man var ute i naturen, och att sprida det man skrivit.
– Jag har skrivit för till exempel Forskning & Framsteg, och jag ser att jag får uppmärksamhet för det jag skriver genom att tipsa i sociala medier. Det är tydligt att det först då blir en debatt eller diskussion om ämnet.
En av utmaningarna i att kommunicera via sociala medier är det korta formatet. Skriver man för långt är det få som läser. Skriver man kort ger det utrymme för tolkning, eller att någon väljer att misstolka.
Mänskligare internet
– Det är alltid lättare om man känner eller har träffat människan man har en dialog med. Inga emoji i världen kan väga upp mänskliga möten. Min ironiska 90-talshumor fungerar till exempel inte alls i sociala medier, och det är väl en svaghet att man inte kan skämta på samma sätt.
Han tycker att risken för konflikter vägs upp av att de sociala medierna ger möjlighet till nya nätverk. Till exempel att man kan få tips av någon man inte känner, hitta personer som är intresserade av samma saker, eller få kommentarer från hela världen på en forskningsartikel.
En annan fördel tycker han är att internet har blivit mycket mänskligare. Där det tidigare bara var text och bild finns nu digital kommunikation från människa till människa.
Emil V. Nilsson använder också sociala medier i jobbet på naturmuseet Biotopia i Uppsala. Där är inriktningen att låta följarna komma bakom kulisserna på museet, och till exempel visa och berätta om vad som händer före och efter en utställning. Här jobbar han också med Naturpodden, som spelas in under olika utflykter i Upplands natur.
Nyrenoverade badrum
– Ibland vet jag inte om jag ska göra inläggen för jobbets räkning eller på mina privata konton. Men jag syns nog mer i mina egna inlägg. Det kan handla om blommor, att spåra stora rovdjur, ett tjäderspel, eller att jag har varit på konsert. Man färgas mycket av vad andra lägger ut.
Själv försöker han lyfta fram biologisk mångfald och värdet av natur och kulturlandskap. Han tycker att grundsynen han fått från sin utbildning, att vara förankrad i fakta, syns i bilderna han publicerar.
– Det är viktigt att de som har kunskap visar den i sociala medier, och inte förlorar sin möjlighet att kommunicera genom att bara lägga upp bilder på sitt nyrenoverade badrum. Det är här diskussionen förs, inte i kommentarsfälten på tidningarnas debattsidor.
Text: Anna Norberg