I somras höjdes gränsvärdena för buller när nya bostäder ska byggas. För små lägenheter gäller nu 65 dBA, mot tidigare 55 dBA. Allmännyttan välkomnar förändringen och menar att fler bostäder kan byggas. En professor i miljömedicin varnar för att fler kan komma att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.
Publicerad:
NEJ
|
|
Maria Albin, överläkare
|
1. Varför var det fel att höja bullergränserna?
Vi vet att exponering för trafikbuller ökar risken för flera viktiga folksjukdomar redan under de nivåer som tilläts med de äldre, striktare, bullerreglerna.
2. Hur påverkas hälsan?
De omedelbara effekterna är bland annat sömnstörning och blodtryckshöjning. Det blir en stressreaktion i kroppen. Inlärning och prestation påverkas också. Långsiktigt ökar risken för hjärtinfarkt och blodtryckssjukdom, troligen också stroke. Mycket talar också för en effekt på ämnesomsättningen med ökad bukfetma, som är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och diabetes.
3. Vilka är vinsterna?
Såvitt jag förstår är Boverkets uppfattning att det i princip inte blir några vinster eftersom bullerreglerna inte var ett hinder för bostadsbyggandet enligt deras bedömning.
4. Finns det risk för att vi bygger fast oss i hälsovådliga bostäder?
Ja, definitivt. Det vi bygger nu skall användas av generationer framåt. Förutom risken med bullret i sig, finns det en risk för att byggandet i bullerutsatta områden också bryter den positiva trend vi sett under senare år där befolkningens exponering för luftföroreningar sjunker. Vägtrafiken är ju den huvudsakliga och gemensamma källan till exponering för både buller och luftföroreningar i den allmänna befolkningen. Så till riskerna med ökande bullerexponering kan också komma effekterna av en ökad exponering för luftföroreningar när man i ökande omfattning bygger i bullerutsatta områden.
5. Kan ny teknik göra att bullergränserna kan höjas ytterligare?
Nej. Men ny teknik, som redan finns, kan minska bullret från olika trafikslag. Däcken har stor betydelse, vägbeläggning och motorljud vid lägre hastigheter är också viktigt. Även flyget tittar på mindre bullrande flygplanstyper (en del värstingar är redan borttagna) och på hur inflygningarna görs. Det är genom att ta fast på denna typ av teknikutveckling som man får ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande – inte höjda bullergränser.
JA
|
|
Petter Jurdell, Chef Fastighet
|
1. Varför var det rätt att höja bullergränserna?
Nu är det möjligt att bygga fler bostäder per projekt än vad som medgavs med de tidigare bullerreglerna. Precis som tidigare är det inte möjligt att bygga på platser som tidigare inte var tillåtna att bygga bostäder på. Reglerna för att bygga i mycket bullerstörd miljö är oförändrade.
2. Hur påverkas hälsan?
Kraven på ljudmiljön inne i bostäderna är oförändrade. Vi är övertygade om att buller är hälsovådligt och vi arbetar för att generellt sänka bullret i våra stadsdelar och i våra städer. En positiv hälsoeffekt med de nya bullerreglerna är att det nu är möjligt att exploatera tätare och vi får bygga betydligt hållbarare stadsdelar som minskar segregationen och som möjliggör att fler kan bo och leva med gångavstånd till service och fritidsaktiviteter och med bättre kollektivtrafik.
3. Vilka är vinsterna?
Min bedömning är att när lagstiftningen om några år når ut till de projekt vi byggstartar så är det möjligt att allmännyttan kan bygga minst 30 procent fler bostäder per projekt än vad vi annars hade gjort. Detta inom tätbebyggda områden där vi har eller riskerar få påverkan gällande trafikbuller.
4. Finns det risk för att vi bygger fast oss i hälsovådliga bostäder?
Det kommer att kunna byggas betydligt fler bostäder som endast har fönster mot gatan, och betydligt fler bostäder som endast har fönster mot tyst sida. Det kommer att bli fler och billigare bostäder per projekt framöver. Vilket även ger den positiva effekten att mindre grönytor kommer att tas i anspråk. Vad regelförändringen möjliggör är att vi får bygga tjockare bostadshus med fler lägenheter i.
5. Kan ny teknik göra att bullergränserna kan höjas ytterligare?
Jag vill utreda om vi helt kan ta bort bullerkrav på utsidan av fasaden och endast ha krav på inomhusmiljön, samt krav på tyst och solig uteplats. De nya bullerreglerna medger att vi får bygga en tätare stad, men kanske skulle vi kunna bygga ännu mer hållbart om vi helt tog bort kraven utsida fasad. En tätare stad ökar integrationen och gynnar en bättre kollektivtrafik, en bättre närservice och möjliggör att fler kan cykla till jobbet. Ju tätare vi bor desto mindre åker vi bil och tvärt om, bygger vi där det är tyst måste vi bygga glest och då tvingas fler att ha bil och trafiken ökar.
Palle Liljebäck
chefredaktör
