Ny forskning visar att mjölk kan leda till för tidig död. Näringsfysiologen Fredrik Paulún och nutritionisten Irene Mattisson är överens om att mjölken innehåller viktiga näringsämnen, men Fredrik Paulún varnar för risken med galaktos som kan orsaka inflammationer.
Publicerad:
NJA
Fredrik Paulún, näringsfysiolog
1. Ditt främsta skäl till att vi kanske borde dricka mindre mjölk?
Mjölk är extremt rikt på näring och kan vara en livlina för till exempel barn som inte äter tillräcklig lunch. Då kan det vara bra med ett glas helfet mjölk till knäckemackan. Å andra sidan finns det risker med galaktos som kan orsaka inflammationer, eller om man är intolerant mot mjölkprotein.
2. Är syrade mjölkprodukter och ost att föredra?
Ja, dels är halten galaktos lägre och mycket av de proteinslag som är kända att skapa intoleranser, allergier och autoimmuna reaktioner har denaturerats på ett sätt som gör dem mindre problematiska.
3. Ser du någon risk med att dricka mjölk?
Ja, en stor konsumtion kan orsaka låggradig inflammation och är du intolerant mot mjölkproteinet kan det orsaka en ännu kraftigare inflammation som orsakar till exempel eksem, ledbesvär och trötthet. Vidare finns det viss forskning som tyder på att risken för vissa cancerformer ökar, men samtidigt minskar andra.
4. Möjlig risk med att avstå från att dricka mjölk?
Egentligen ingen så länge man får i sig näringen från annat håll. Mejeriprodukter kan dock vara ett bra komplement för vegetarianer som annars har svårt att få i sig tillräckligt mycket högkvalitativt protein, kalcium och vitamin B12.
5. Finns det miljöskäl till att minska mjölkdrickandet?
Ja, idag anses djurhållningen problematisk av flera anledningar, dels för att de orsakar utsläpp av växthusgaser och dels för att den tar stora arealer i anspråk. Internationellt har vi också problem med överanvändning av antibiotika och bruket av olika tillväxthormoner. Även djuretiken är en mycket viktig fråga.
NEJ
Irene Mattisson, Senior risk-och nyttovärderare vid Livsmedelsverket
1. Ditt främsta skäl till att vi inte bör minska vår mjölkkonsumtion?
Enligt den konsumtion vi ser i matvaneundersökningen "Riksmaten 2010-11" bör vi inte dricka mindre mjölk. Vårt råd är 2-5 dl per dag av fil, youghurt och mjölk och folk äter och dricker ungefär den mängden. Det är ett enkelt och billigt sätt att få i sig viktiga näringsämnen, till exempel kalcium, jod och protein. Men det finns också andra livsmedel som ger dessa näringsämnen.
2. Är syrade mjölkprodukter och ost att föredra?
Ja och nej. Syrade produkter har i vissa studier visat sig vara mer hälsosamma än vanlig mjölk. Ost kan, beroende på fetthalt, bidra med mycket mättat fett och dessutom med salt. Båda faktorerna är förknippade med ökad risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdom.
3. Ser du någon risk med att dricka mjölk?
Stora mängder mjölk är inte bra, det ger ensidigt näringsintag. Stora mängder har kopplats till ökad risk för prostatacancer. Fettinnehållet varierar mycket i mjölkprodukter. Välj de magra, nyckelhålsmärkta produkterna för att få till en bra fettkvalitet. Undvik de sötade varianterna av fil och yoghurt, naturella är bättre.
4. Möjlig risk med att avstå från att dricka mjölk?
Då blir det viktigt att äta mer av produkter som kompenserar för näringsinnehållet i mjölk. Det kan till exempel vara mörkgröna blad och frön som är rika på kalcium. Berikade mjölkprodukter är en bra D-vitaminkälla och utan mjölk är det viktigt att äta annan mat som innehåller D-vitamin. Mjölk innehåller också det viktiga näringsämnet jod, men det finns även mycket jod i fisk, skaldjur och ägg. Vill man använda ersättningsprodukter på soja eller havre så välj de som är berikade, läs på förpackningen.
5. Finns det miljöskäl till att minska mjölkdrickandet?
Det är en svår fråga och det finns flera aspekter att ta hänsyn vad gäller miljön. Kor släpper ut metangas vilket inte är bra för miljön. Å andra sidan bidrar betande djur till öppet landskap och biologisk mångfald. I Livsmedelsverkets råd, 2-5 deciliter per dag av fil, yoghurt och mjölk, har vi vägt in både hälso- och miljöaspekter.
Palle Liljebäck
chefredaktör