Den mesta skogen i Sverige sköts traditionellt med hyggen som resultat. Men andra metoder, med en mix av olika trädslag och åldrar, är på frammarsch. En expert på hyggesfritt skogsbruk menar att den metoden är överlägsen den traditionella. Skogsprofessorn på Södra har en helt annan uppfattning.
Publicerad:
JA
Mikael Karlsson, vd på Silvaskog och expert på hyggesfritt skogsbruk
1. Ditt främsta skäl till att slutavverkning med plantering av gran och tall är en dålig idé?
Skogar med bara ett trädslag, som gran är en dålig idé, såväl ekonomiskt som ekologiskt. De blåser lätt ner och det är få djur som trivs där. Rent ekonomiskt är det även dumt att lägga alla ägg i samma korg som man gör genom att bara plantera ett trädslag. Vem skulle satsa alla sina pengar på bara en aktie?
2. Vilket system gynnar naturvården och den biologiska mångfalden bäst?
Hyggesfritt skogsbruk, som Lübeckmodellen, även kallad kontinuitetsskogsbruk. Där finns skogen hela tiden kvar och man arbetar med flera trädslag. Naturen ges livsutrymme i hela skogen och slipper bli hänvisad till reservat.
3. Hur påverkas klimatet av hyggen?
På två sätt. Det mesta kolet lagras i marken. När man gör ett kalhygge släpps mycket av det kolet ut. Med ett kalhygge tömmer man även hela kolförrådet ovan mark. Nu forskning visar dessutom att träd bara lagrar mer och mer kol ju äldre de blir.
4. Vilket ger bäst ekonomiskt resultat?
Bäst ekonomi ger det skogsbruk som ger en stor bredd av ekosystemtjänster, inklusive virke – från en och samma skog. Detta är ett av skälen till att hyggesfritt skogsbruk som Lübeckmodellen är ekonomiskt överlägset.
5. Är hyggen ekologiskt hållbart på läng sikt?
Nej, det är det inte. Att hugga bort en mångfald och ersätta med en enfald, som en granplantering med ett trädslag i en storlek och en ålder är, det är inte ekologiskt hållbart ens på kort sikt.
NEJ
Göran Örlander, skoglig doktor och docent, skogsstrateg på Södra
1. Ditt främsta skäl till att slutavverkning med nyplantering av gran och tall är en bra idé?
Metoden är väl beprövad i nordiskt skogsbruk och ger en rimlig balans mellan ekonomi, miljö och risker. Det förväntas ge runt 40 procent högre produktion och väsentligt bättre ekonomiskt utfall i jämförelse med kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket ger möjligheter till olika trädslag, medan kontinuitetsskogsbruk på sikt leder till sluten skog och grandominans.
2. Vilket system gynnar naturvården och den biologiska mångfalden mest?
I trakthyggesbruket tar man hänsyn till biologiska mångfalden genom att vid varje åtgärd lämna de träd eller biotoper som har de största naturvärdena. Dessutom lämnas områden helt orörda. Hyggesfria metoder har sin plats på speciella marker, där ofta naturvård och/eller sociala hänsyn väger tyngre än ekonomin. De kan passa i till exempel rekreationsområden kring tätorter. Kontinuitetsskogsbruk innebär att vissa arter/artgrupper missgynnas.
3. Hur påverkas klimatet med slutavverkning?
Efter slutavverkning sker under några år ett utsläpp av koldioxid eftersom trädens fotosyntes försvinner. Efter 8-10 år i södra Sverige är balansen återställd. Därefter, under 50-100 år, tar skogen upp koldioxid. Sett över en omloppstid är trakthygges-skogen en kraftig kolsänka. Kontinuitetsskogsbruk ger sämre klimatnytta genom lägre produktion och att grenar och toppar inte kan nyttjas som biobränsle.
4. Vilket ger bäst ekonomiskt resultat?
En mix av metoder där huvuddelen sköts med trakthyggesbruk ger sannolikt bäst samlat resultat. Svensk skogsmark ägs till tre fjärdedelar av privata och till hälften av familjeskogsbruket. Skogsägarnas mål med sitt skogsbruk måste här vara styrande.
5. Är hyggen ekologiskt hållbart på läng sikt?
Växt och djurliv är anpassade till naturliga störningar, som storm, brand och insektsangrepp. Slutavverkning är därför hållbart på lång sikt. Men båda metoderna måste kompletteras med avsättningar och god hänsyn vid avverkning. Naturhänsynen i svenskt skogsbruk är omfattande sedan drygt 20 år tillbaka och i många stycken ett internationellt föredöme.
Palle Liljebäck
chefredaktör
Kommentarer
Christer 2017-01-13
Data visar att Arktis varit 20 grader för varmt under hösten 2016. Mänskligt orsakade koldioxidutsläpp leder till att havsisens minskning går alarmerande mycket fortare än tidigare beräknat. Forskare har inte koll hur illa det är! Det är den boreala skogen (barrskogen på norra halvklotet, däribland Sveriges skogar) som är världens ”lunga”, den avger syre och binder stora mängder koldioxid i sitt virkesförråd, till skillnad mot exempelvis regnskogen där nedbrytningen i princip är lika stor som tillväxten. Smart är att öka virkestillväxten i den boreala skogen, då binds än mer koldioxid. Om man värnar om miljön borde man göra ett uppehåll i avverkningen tills man vet hur illa det är, eller? Regeringar och skogsbolag är för snabb ekonomisk tillväxt, det går emot om att värna om miljön. Vi kommer förmodligen inte nå ”miljömålen”. Om vi skulle göra det så är ”miljömålen förmodligen för snålt satta. Det betyder nu att ju längre man väntar med att hugga sin skog ju bättre chans är det att man får ut mer pengar för skogen eftersom skogen ger (papper, plank, biobränsle m.m) som ska ersätta fossilkols baserade material (plast, betong, olja m.m). Hyggesfritt skogsbruk är att föredra, man har flera olika trädslag till försäljning beroende på efterfrågan-och efterfrågan kommer bli väldigt stor. Bäst för djur och miljö (Efter slutavverkning sker under några år ett utsläpp av koldioxid eftersom trädens fotosyntes försvinner. Efter 8-10 år i södra Sverige är balansen återställd.)Hkärtdjömåla 2017-01-13
Träd lagrar inte mer co2 ju äldre de blir! Om gamla träd får självdö ruttnar de och släpper ut sitt co2 i atmosfären. Avverkade träd håller kvar sitt co2 i de konstruktioner de blir del av. Efter föryngring och ny skog fångas co2 ju mer träden växer.MattiasA 2017-01-13
Hyggesbruket kommer nog leva kvar ett bra tag till. Tyvärr. Det finns hyggesfria metoder till all sorts skog. Ett problem med skogsskötselmetoder är att de tar lång tid att följa upp. Nu har vi haft hyggesskogsbruk under ca ett halvt sekel och vi ser resultatet. För skogen som ekosystem är det en katastrof, för andra näringar i skogen är det inte just bättre. Pelle tar upp vad ekologi betyder. Samma diskussion kan man ha om ordet ekonomi..."beakta nyttor som inte har med ekonomi att göra"??? Ekosystemtjänster, turism, hälsan (man mår bra att vistas i naturen) och många andra saker. Är det nyttor som inte har med ekonomi att göra? Eller missförstod jag dig? En sak jag är rädd för när det gäller hyggesfritt, det är att man använder hyggesfritt som skäl för att hugga i skogar som egentligen skulle vara orörda och sparas. Det kommer bli småskogsbruket som går före, räkna inte med folkets egna skogsbolag Sveaskog eller nåt av de andra i storskogsbruket. Lycka till med hyggesfritt!Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör 2017-01-13
Tack för kommentar. Som framgår i ingressen dominerar trakthyggesbruk i Sverige, men alternativa metoder kommer, som det hyggesfria skogsbruket. Vi ville belysa det och ge båda sidor chansen att framhålla sina förtjänster. Naturvetarna tar inte ställning i frågan utan erbjuder en arena för diskussion. Att Göran Örlander framställs som professor i ingressen och docent i brödtexten är ett sätt att visa att det finns stor kunskap och erfarenhet bakom hans ord. Han är väl kvalificerad alltså, och värd att lyssna på. Tack för att du uppmärksammade felstavningen. Den är korrigerad nu.Pelle 2017-01-13
Det ser ju objektivt och bra ut när två uppfattningar får komma till tals. Som om det rörde sig om två lika tungt vägande inriktningar trots att den hyggesfria varianten nästan inte tillämpas alls. Men enligt naturvetaren är hyggesfritt så pass i ropet att det finns skäl att fråga ”är hyggen på väg bort?”. Sådana rubriker kan man förvänta sig i miljörörelsens tidningar. Man kan få intrycket att naturvetaren tycker något i det här fallet, men så kan det väl inte vara? Den ene benämns ”VD och expert” och den andra ”professor” (men degraderas sedan till docent och får sitt namn felstavat). Experten säger att ny (eller ”nu”…?) forskning visar att träd lagrar mer ju äldre de blir. Är det ett expertutlåtande att ett träd blir större ju äldre det blir och att kolinnehållet därmed ökar? Är det ett expertutlåtande att det ekonomiska resultatet blir bättre om man beaktar nyttor som inte har mer ekonomi att göra? Experten är också VD i ett företag som tjänar pengar på att sälja tjänster inom hyggesfritt skogsbruk. Kan man förvänta sig objektiva svar då? Om fråga 5: Ordet ekologi betyder ungefär ”läran om samspelet i naturen”. För ett par decennier sedan togs det över av handeln och miljörörelse som bytte ut betydelsen mot ”miljövänligt” istället. Inom naturvetenskapen betyder det fortfarande ”läran om…”, men här har naturvetarförbundet tydligen släppt det naturvetenskapliga för att istället bekänna sig till miljörörelsens variant. Varför?Tomas Järnetun 2017-01-13
Det finns en poäng med att ovanstående uppfattningar och påståenden backas upp av hänvisning till relevant forskning. Tänker särskilt på klimatfrågan. Inte minst i Naturvetaren...TomasT 2017-01-12
Skogarna där jag bor i mellersta Uppland ser ut som katastrofzoner på grund av alla kalhyggen. På Blekingekusten, där jag själv bedriver hyggesfritt skogsbruk, är skogen en fantastisk upplevelse. Hyggesbruk är ett katastrofalt paradigm som mest liknar ett historiskt misstag. Förbjud hyggesbruket!