Ur sitt fågelperspektiv tar drönaren bilder av odlingsfälten. På så sätt kan man bekämpa potatisbladmögel med mindre besprutning och färre arbetstimmar.
Publicerad:
Ett mekaniskt surr hörs över potatisåkern. Och där, fjorton meter upp, kommer en meterstor tingest flygande, med snurrande propellrar och en kamera på magen. Det är en drönare på jakt efter potatisbladmögel.
– Tanken är att hjälpa odlarna att tidigt hitta angrepp, så att de vet när det är läge att gå ut och bekämpa. Att leta efter angreppen manuellt är väldigt arbetsintensivt, säger växtbiologen Erik Alexandersson.
Han arbetar med projektet Enblightme! vid SLU i Alnarp, som ska ta fram en metod där bilder från drönare analyseras för att hitta tecken på potatisbladmögel. Just nu tränar man superdatorn Watson genom att visa den bilder av angripna odlingar och jämföra med friska potatisfält.
Aggressiva angrepp
– Sedan ska vi testa den med riktiga bilder för att se att den hittar angreppen. Vi testar också att vi ska använda hyperspektral-kamera för att fånga upp indicier på tidiga angrepp, som syns i till exempel det infraröda spektrumet, men som odlaren inte kan se med blotta ögat.
I dag bekämpas potatisbladmögel genom schemalagd besprutning, och i ekologisk odling tar man bort angreppen manuellt. Angreppen är aggressiva, och varje möjlighet att tidigt hitta dem och skjuta upp förloppet ger potatisen tid att växa i storlek och ge odlaren en större ekonomisk vinst.
– Det gör att man kan behovsanpassa besprutningen. Över tjugo procent av alla kemiska bekämpningsmedel som används i jordbruket går till potatis.
Färgskiftningar
Projektets mål är att lansera en prototyt-app, som odlaren ska kunna lita på, upptäcka angreppet och agera på informationen. En utmaning är att bevisa att man kan hitta angreppet tidigt nog.
– Vi tror mycket på hyperspektralanalysen, eftersom vi kan se saker där. Det blir spännande att se hur långt vi kan ta det.
Redan i dag används drönare för att hitta näringsbrist i odlingar och kunna gödsla där det behövs, så kallad precisionsodling. För framtiden spår Erik Alexandersson att man skulle kunna utveckla flera tillämpningar inom växtskyddsbiologi. Till exempel för Alternaria, eller torrfläcksjuka, som ger färgskiftningar, och för angrepp av nematoder.
Text: Anna Norberg