Nya fräscha idéer har blivit hårdvaluta. För att de ska få vingar och skapa nytta måste innovation ingå som en självklar del i organisationen, enligt Leif Denti som pratade på Chefsfredag.
Publicerad:
Att förlita sig på flyktig inspiration är ingen bra idé om man ska vara kreativ. De största inom konst, litteratur och vetenskap är disciplinerade och har tydliga rutiner.
Det finns många myter om innovation, men också definitioner. Leif Denti, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, har gått till botten med frågan.
– Innovation är att skapa något nytt som ger nytta. En uppfinning kan vara nyskapande, men blir en innovation först när den kommer till användning eller någon vill köpa den.
En innovation förknippas ofta med prylar, som en ny mobiltelefon eller elbil. Men det kan lika gärna handla om processer som utvecklas och blir mer effektiva. Sådant som spar tid och pengar, för både kunder och drift.
– Ett bra exempel är Skatteverkets deklarations-app som gör det lättare för folk att deklarera, samtidigt som Skatteverket inte behöver läsa in uppgifter från deklarationsblanketten.
Ingen spontan snilleblixt
Det var knappast ett resultat av en spontan snilleblixt, utan handlade mer om ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Hur kan en sådan process se ut?
– Många går i fällan och låter bli att ange tydliga ramar för vad organisationen önskar för slags innovationer. Ett bra tips är att smalna av idéströmmen mot ett tänkt konkret mål – en färdriktning för nytänkande. Då slipper man säga nej till idéer och det kommer in fler användbara förslag.
Han påpekar att det är svårt att komma på idéer utifrån en abstrakt vision. Ju mer konkret färdriktning desto bättre.
Det gäller också att ge rätt förväntningar och skilja mellan små och stora innovationer.
– Klargör vart vi vill. Ska de dagliga processerna förbättras eller handlar det om banbrytande saker som förändrar hela organisationen?
Båda behövs och är viktiga. I det lilla kan det handla om att ta bort regler och rutiner som har blivit onödiga.
Upplagt för krock
Sverige är känt för sin innovationskraft, vid sidan av tekniska och naturvetenskapliga landvinningar har vi sociala innovationer som föräldraförsäkringen och förskolan, som har gjort det möjligt för kvinnor att förvärvsarbeta.
Ett vanligt dilemma på jobbet är att hinna med att tänka nytt för att möta framtidens utmaningar, samtidigt som det dagliga arbetet ska utföras. Det är upplagt för en krock och det är lätt att skjuta på utvecklingsarbetet.
– Här gäller det att skapa tvåhänta organisationer, där innovation byggs in. En bra modell är att avsätta tid för innovation, någon eller några timmar varje vecka. Skapa en miljö där nya idéer hela tiden kan testas och de bästa kan genomföras.
För att det ska fungera måste det finnas en acceptans för att misslyckas.
– Otrygga organisationer blir duktiga på att göra rätt, men skapar inget nytt av rädsla för att misslyckas. Ett sådant klimat är förödande om man vill utvecklas.
Många vinster
Hans mantra är "Vi måste skapa ett arbetssätt som stöder innovation". Han tar fram en vågskål och väger kostnader mot vinster.
– Att innovation tar tid från annat och framkallar rädsla för att misslyckas måste byggas bort. Vinsterna av att kunna göra skillnad, känna meningsfullhet och att medarbetarna får använda sina kunskaper väger så mycket tyngre.
Hur ska man då få det att fungera i praktiken?
– Innovation är en färdighet som vi kan lära oss. Innovativa grupper är till exempel måna om att hela tiden få in ny fräsch information utifrån. "Finns det goda exempel att lära av, vad har andra gjort?" Ta för vana att göra en liten hemuppgift innan mötet för att få in nya kunskaper.
Släpp fram debatten
Lika viktigt är att tillåta debatt och ha högt i tak. Släpp fram alla åsikter. Om alla är överens blir resultatet sällan särskilt bra, även om gruppens medlemmar själva tror det. Jämför med opponenten inom akademin, vilket borgar för en allsidig belysning.
– Sätt normen att alla frågor är okej och att allt går att ifrågasättas.
Alla har varit med om brainstormning, där flödet släpps fritt.
- Men risken för att blockera varandra är stor. Så sluta med brainstormning. Använd istället brainwriting, att skriva ned idéerna enskilt på lappar. Avsätt gärna fem minuter i början av mötet till det.
Sedan är det dags att samla tankarna och idéerna.
– Sätt idéerna i relation till målet. Checka av om idén kan genomföras och om den skapar nytta. Var inte rädd för att ha alternativa lösningar.
När Ernest Hemingway skrev boken "Farväl till vapen" formulerade han 47 olika slut.
– Ta gärna fram ett tjugotal alternativa lösningar, din första idé är oftast inte den bästa även om det kan kännas så.
Att tänka tvärtom kan också vara en framkomlig väg.
– Inför den här föreläsningen skulle jag kunna tänka: "hur kan jag vara så tråkig som möjligt". Det kan ge nya infallsvinklar.
Palle Liljebäck
chefredaktör
