
För att komma till rätta med den marina nedskräpningen behövs en effektiv avfallshantering på global nivå, införande av modern teknik för vattenrening och att vi alla tar ansvar för att lämna våra uttjänta produkter till återvinning.
Sommar, sol, salta hav, eller för min del bad i en insjö med lent vatten. Visst är det härligt! Men också frustrerande med allt plastskräp som finns överallt. Jag blir så förbannad av att lata människor inte kan ta sitt skräp till soptunnan, eller allra helst till återvinningsstationen!
Många vill ersätta plast med andra material för att lösa nedskräpningsproblemet och andra negativa effekter av plast i den marina miljön. Det tycker inte jag. Om all plast som används i Europa skulle bytas ut mot andra material skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent och avfallsvolymerna fyrdubblas. Vi skulle få svårare att nå det hållbara samhället. För att undvika den målkonflikten behövs mer genomtänkta lösningar.
I Sverige har vi sedan många år ett förbud mot att lägga plast på deponi, det vill säga soptippar. Istället samlar vi in material och/eller energiåtervinner plasten. I andra delar av världen däremot läggs plast fortfarande på soptippen. Därifrån kan plasten blåsa iväg och hamna i naturen. Fem länder står för cirka 60 procent av den plast som hamnar i haven: Kina, Filippinerna, Indonesien, Thailand och Vietnam. Även i Europa har länderna kommit olika långt när det gäller återvinning. Sverige, med vårt deponiförbud, är ett av de bästa och vi i plastbranschen arbetar nu aktivt för att ett förbud mot att lägga plast på deponi skall införas inom hela EU. Det förbudet behöver bli globalt.
Slitage av bildäck och fibrer från textilier har pekats ut som de största källorna till mikroplaster i haven. Därför arbetar tvättmaskinstillverkare och textilindustrin nu med teknikutveckling för att minska mängden fibrer som hamnar i tvättvattnet. Med effektivare rening i våra vattenverk kan resterande fibrer fångas in och för att minska spridningen från bildäck behöver vi bli bättre på att ta hand om dagvattnet, framförallt i stadsmiljön.
En av fördelarna med plast är att den kan skräddarsys och ges egenskaper som är optimala för att lösa en viss uppgift. Det gör att plasten blir mer resurseffektiv, men också att den blir svårare att återvinna. Lite förenklat kan man säga att de plastsorter som vi kan samla in stora mängder av är lättare att materialåtervinna och smälta om till nya produkter. De plastsorter som vi har mindre mängd av eller som inte är rena och enhetliga är lite knepigare att återvinna. För att lösa den utmaningen görs nu stora satsningar på så kallad kemisk återvinning, där man bryter ned plasten och får tillbaka rena kemikalier som sedan kan bli byggstenen i ny plast.
För att komma till rätta med den marina nedskräpningen behövs en effektiv avfallshantering på global nivå, införande av modern teknik för vattenrening och att vi alla tar ansvar för att lämna våra uttjänta produkter till återvinning. Vi inom plastbranschen gör allt för att utveckla metoder och produkter som gör att mer plast kan materialåtervinnas. Du, jag och våra grannar måste oftare hitta till återvinningsstationen!
Text: Magnus Huss, förbundsdirektör, IKEM