Frågor & svar
Nyheter

Ledare: Utbildning måste löna sig för alla naturvetare

En anledning till att jag satsade på en högskoleutbildning var att det skulle löna sig. Jag såg också möjligheten att få ett stimulerande jobb. I uppländska Vittinge där jag växte upp var det inte självklart att läsa vidare. Närheten till Uppsala bidrog till att jag tog steget.

Publicerad: Uppdaterad:

Så här med facit i hand när pensionen närmar sig kan jag summera mitt arbetsliv, som verkligen har varit stimulerande. Hade jag stannat i skolans värld skulle min löneutveckling inte stått i proportion till min arbetsinsats. Detsamma gäller för flera naturvetargrupper, som biomedicinska analytiker och biologer.

Det visar en färsk undersökning från Saco, som har jämfört livslönen för akademiker med dem som började arbeta direkt efter gymnasiet. OECD pekar regelbundet ut Sverige som ett av de länder där utbildning lönar sig sämst. Det rimmar illa med vår ambition att vara ett av världens mest innovativa länder med en högteknologisk industri, som är förutsättningen för vår välfärd.

Det finns ljusglimtar i rapporten. Den genomsnittlige matematikern/statistikern har en livslön som är 24 procent högre än den gymnasieutbildade, agronomens livslön är 14 procent högre, fysikerns 12 procent högre och den geovetenskapligt utbildade 5 procent högre. Biologen däremot har en livslön som är 1 procent lägre än den gymnasieutbildade, det är alltså en ekonomisk förlust att utbilda sig.

Men det finns värre exempel, en biomedicinsk analytiker har 6 procent lägre livslön än den person som började arbeta direkt efter gymnasiet. Det är bekymmersamt att våra offentliga arbetsgivare på detta sätt diskriminerar kvinnodominerade grupper.

Akademiker har genom sin utbildning fått verktyg att utveckla både sig själva och den verksamhet de arbetar i. Många akademiker har dubbelt eller tre gånger så hög lön i slutet av sin yrkeskarriär jämfört med ingångslönen i dagens penningvärde. Det gäller inte i offentlig sektor, där låga löner och en usel löneutveckling gör att det skiljer lite mellan ingångslön och slutlön för till exempel den landstingsanställde dietisten. Det kommer dessutom att avspegla sig i låga pensioner.

För att Sverige ska befästa sin position som kunskapsnation gäller det att utbildning lönar sig. En nyckel är individuell lönesättning med lönesamtal. Men även andra insatser behövs, som att öka arbetsplatsanknytningen i utbildningen. Det gör att individerna står bättre rustade inför arbetslivet.

Men till syvende och sist är det en attitydfråga. Det gäller att få alla att förstå att Sverige som nation, och därmed alla invånare, gynnas av att utbildning lönar sig.

Text: Ulf Bergius

Kommentarer

Kommentera