En färsk rapport från Saco visar att det inte är någon skillnad i lönehöjning mellan sifferlösa avtal och centralt satta siffror med stupstock eller lönepott. Naturvetarna som driver frågan om sifferlösa avtal menar att de ger större möjligheter för individen att påverka sin egen lön.
Publicerad:
De sifferlösa avtalen – utan centralt satta siffror – vinner terräng. Idag omfattas två av tre akademiker av sådana avtal. Om det är bra eller dåligt har Saco tittat närmare på.
– Det har funnits en oro för att lönerna skulle dra iväg åt något håll, upp eller ner, med sifferlösa avtal. Men de farhågorna har kommit på skam, säger Håkan Regnér, som tillsammans med Lena Granqvist på Saco står bakom rapporten.
Ingen skillnad
De visar att lönehöjningarna för medlemmar i några Saco-förbund, däribland Naturvetarna, hamnar på samma nivåer oberoende avtalsmodell. 43 procent av de i undersökningen omfattas av sifferlösa avtal.
För Naturvetarna kommer inte resultatet som någon överraskning.
- Så länge vi har märket kommer det att vara vägledande för avtalen på hela arbetsmarknaden. Vi tecknar avtal som anger att lönen ska sättas i dialog mellan medarbetare och lönesättande chef, med möjlighet för individen att påverka sin lön. Lönenivåhöjningen ska baseras på förutsättningarna i företagen och på myndigheterna, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.
I Sacos undersökning höjde alla sina löner med i genomsnitt 3,7 procent det året. I den unika undersökningen har man rensat för faktorer som skulle kunna påverka resultatet. Det gäller sådana som har bytt jobb eller ändrat position och till exempel blivit chef.
– Att byta jobb eller position har större betydelse för lönen än siffra eller inte i avtalen, säger Lena Granqvist.
Sporrar till goda prestationer
Det blev en spännande paneldebatt när Saco-rapporten presenterades. Almegas vd Anna-Karin Hatt hyllar de sifferlösa avtalen.
– Den svenska modellen är satt under press och då måste vi utveckla moderna kollektivavtal som är attraktiva för arbetsgivarna. Med sifferlösa avtal kan lönebildningen bli mer medveten och genomtänkt. På sikt kan löneutrymmet öka, där medarbetarna sporras till bättre prestationer, vilket gör företagen mer lönsamma, sa hon.
LO håller inte med
Civilekonomernas förhandlingschef Mikael Andersson är inne på samma linje.
– En central ram behövs, men lönesättningen ska ske så nära medarbetarna och verksamheten som möjligt. Det behövs för att behålla konkurrenskraften och göra det möjligt för individen att kunna påverka sin lön.
LO håller inte med, utan skyr de sifferlösa avtalen som pesten.
– Det går helt emot den solidariska lönepolitiken som ligger till grund för vår fackliga ideologi. Tack vare siffran har vi kunnat höja lönerna med 50 procent realt under de senaste 20 åren, sa Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.
Han menar att centralt satta lönehöjningar gör att LO-grupperna håller samman. Ingen bransch ska tjäna mer än någon annan och de företag som inte kan följa avtalet har inget existensberättigande, enligt avtalssekreteraren.
Vad man än tycker om sifferlösa avtal är de här för att stanna, enligt en enig panel med undantag för LO.
Palle Liljebäck
chefredaktör
1
