Glädjande att regeringen gör särskilda satsningar inom områden som är viktiga för framtiden.
– Det gör att Sverige kan behålla sin tätposition i forskning om klimat, miljö, hälsa, medicin och annan naturvetenskap, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna.
Publicerad:
Men det finns ett systemfel som måste rättas till. Med ganska enkla medel kan utväxlingen av varje satsad krona på forskning öka.
– En nyckel till framgång är att skapa goda villkor och attraktiva karriärvägar för lärare och forskare. En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad. Därför är det bra att regeringen vill minska antalet visstidsanställningar.
Naturvetarna menar att tillsvidareanställning ska gälla direkt efter postdok. Fyra års doktorandutbildning plus två år som postdok borde vara tillräckligt för att bedöma forskarens kvalifikationer för en fortsatt anställning inom akademin.
Den oväntade nyttan
– För att locka de mest lämpade forskarna både från Sverige och internationellt måste villkoren vara konkurrenskraftiga med de som gäller utanför akademin. Kom ihåg att forskningen aldrig blir bättre än skickligheten hos forskarna som ska hitta det nya som leder till den oväntade nyttan, säger Ivar de la Cruz.
För att universiteten ska kunna axla ledartröjan och ha makt över sin egen forskning och personalpolitik måste basanslagen höjas. I dag går hjärnkraft till spillo när de mest kvalificerade forskarna måste lägga en stor del av sin arbetstid på att ansöka om medel.
Höj basanslagen mer
– Höjningen av basanslagen i årets forskningsproposition är positiv, men långtifrån tillräcklig, säger Ivar de la Cruz, som menar att de starka forskningsmiljöerna runt om i Sverige måste kunna fortsätta att utvecklas.
Naturvetarna anser att höjda basanslag ger möjligheter för akademin att satsa på forskarna. Det ökar chanserna till banbrytande forskning som gör att vi klarar samhällets utmaningar.
Forskningspropositionen
– 6 snabba
1. Anslagen till forskning och innovation ökar med totalt 2,8 miljarder kronor till 2020. Av dessa pengar går 1,3 miljarder till en höjning av basanslagen.
2. Strategiska satsningar för att möta globala och nationella samhällsutmaningar. Forskning om bland annat klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap, hållbart samhälle, digitalisering och arbetsliv får extra medel. En satsning görs också på biobanker och registerforskning.
3. En tredje kvalitetsindikator för fördelning av medel till lärosätena införs. Samverkan med det omgivande samhället får samma vikt som publiceringar & citeringar samt externa medel.
4. Utbildningsbidraget för doktorander, som ger ett sämre socialt skydd jämfört med en anställning som doktorand, tas bort.
5. Angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning.
6. Öka mobiliteten. Meriteringsanställningen bli mer enhetligt reglerad och utlyses i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. Ytterligare åtgärder behövs för att främja unga forskares möjlighet till meritering genom attraktiva och enhetliga karriärvägar. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Palle Liljebäck
chefredaktör
