Det finns några knep för att bättre få fram sitt budskap. Använd både hjärta och hjärna, och försök hitta din personliga ton. Att vara nervös är naturligt och kan vändas till en fördel.
Publicerad:
Uppdaterad:
Får du rampfeber när du ska tala inför publik, eller njuter du av uppmärksamheten? I båda fallen har man nytta av att känna till lite om retorikens grundregler.
Det är först på senare tid som retorik som ämne har blivit rumsrent i Sverige. Skolämnet togs bort från schemat 1842, då man inte ville att skolbarnen skulle lära sig konsten att manipulera.
– Retorik borde bli ett obligatoriskt skolämne från årskurs ett, säger Barbro Fällman, en av Sveriges ledande experter på området, när hon pratar på ett frukostseminarium anordnat av Akademikerförsäkring.
Ett verktyg
I länder som USA, Nya Zeeland och Danmark tänker man annorlunda och har retorik som ett skolämne. Hon menar att retorik är ett verktyg för att uttrycka sig och bli lyssnad på.
– Förnuft (logos) och känsla (patos) ska finnas med till lika delar, kopplat till det äkta jaget (etos), även kallat det personliga varumärket.
Det är ingen slump att Barbro Fällman går tillbaka till antiken för 2 500 år sedan när hon presenterar ämnet. Det var då de retoriska modellerna skapades, och som håller än i dag. Kom ihåg att våra hjärnor inte har förändrats sedan dess. En av modellerna tar avstamp i kronologin.
– Man startar med att berätta om dåtid och går över till att tala om vad som gäller idag, och avslutar med vad man vill se i framtiden.
De tre s:en
1. Säg vad du ska säga.
2. Säg det.
3. Säg vad du har sagt.
Hitta sin grundton
Hon tar upp några stora talare i historien och fastnar för Winston Churchill som hon menar var den största. Hans tal var planerade in i minsta detalj och han skapade bland annat begreppet ”järnridån”.
– Han var så nervös att han svimmade i talarstolen vid något tillfälle. Att vara nervös och bli högröd i ansiktet är naturligt, och visar att du är mänsklig. Kom ihåg att publiken inte märker det på samma sätt.
Andningen är en nyckel till att hitta den naturliga grundtonen. De som sjunger i kör har lärt sig den tekniken. Ett tips är att gäspa precis innan, det mjukar upp och gör att andningen går ner i magen. Om den inte gör det blir rösten gäll och håller kortare tid när stämbanden blir trötta. Dessutom är det lätt att störa sig på pipiga röster, vilket gör att budskapet inte går fram.
– Att tala i bilder och upprepa det viktigaste är ett bra sätt att nå fram. Kom ihåg Martin Luther Kings tal 1963 när han flera gånger med darrande stämma sa: ”I have a dream”.
Kroppen talar
Kroppsspråket ska inte heller glömmas bort.
– Jämför Donald Trumps slutna nävar med Hillary Clintons öppna händer som signalerar att hon inte har något att dölja.
Att gå i försvar när någon i publiken har invändningar mot det du säger är inget som Barbro Fällman rekommenderar.
– Gå inte i den fällan. Ställ hellre motfrågor, som: ”Vad kan jag göra annorlunda för att du ska få ut mer av den här föreläsningen?” Det öppnar för dialog och gör att den som protesterar måste ta eget ansvar.
Hur ska man hantera frågor från publiken?
– Välj mellan att släppa in publiken under föreläsningen, eller ha en frågestund i slutet innan du avrundar. Det sistnämnda är ofta att föredra. #
Tre modeller för retorik
1. Kronologisk: Hur såg det ut tidigare. Hur ser det ut i dag. Hur vill du att det ska se ut i framtiden.
2. Journalistisk: Svara på frågor som vem, vad, när, hur och varför. Ställ gärna retoriska frågor till publiken. Det får dem att hålla sig alerta.
3. Säljande: Visa hur läget ser ut idag. Formulera problemet med det. Presentera vilka möjliga lösningar som finns. Föreslå en lösning.
Gör en målgruppsanalys och ta reda på:
1. Vilka förväntningar gruppen har på dig som talare.
2. Hur deras attityd är mot dig och ditt budskap.
3. Vilken motivation och drivkraft åhörarna har för att lyssna på dig.
4. Vilken nytta du tillför dem som lyssnar.
Palle Liljebäck
chefredaktör
