Vattenbrist och förorenade hav är några av utmaningarna för länsstyrelsen på Gotland. Här jobbar man på bred front för att klara miljömålen.
Publicerad:
Uppdaterad:
På Gotland är de nationella miljökvalitetsmålen en ledstjärna i arbetet med miljön. Vi gör ett nedslag på länsstyrelsen och träffar miljömålssamordnaren Sofia Scholler.
– Vi vill skapa engagemang och få med människor på tåget mot en hållbar framtid, säger hon.
Den här sommaren blev det skarpt läge när man stod inför akut vattenbrist. Genom information om att spara på vattnet och bevattningsförbud har Region Gotland/regionen lyckats få konsumtionen att minska.
– Målet om grundvatten av god kvalitet fixar vi inte. I år är det exceptionellt, men vi ser att jord- och skogsbrukets utdikningar har påverkat negativt. Nu jobbar vi bland annat på att återskapa och bygga nya våtmarker för att behålla vattnet i marken.
Lekplatser för fisk
Hon förklarar att våtmarker bidrar till att minska övergödningen till Östersjön samtidigt som den biologiska mångfalden ökar. Men det krävs också mer direkta insatser för att rädda vissa vattenmiljöer.
– På lekplatser för gäddor klipps och avlägsnas vassen för att minska mängden näringsämnen. Algrester som hamnar på stränderna tas bort i samma syfte och kan komma till nytta som biogas.
Vi fortsätter på tema vatten, eftersom det är Sofia Schollers specialområde.
– Det är viktigt att öka kunskapen om vattenborrning hos fastighetsägare. Borrar man för djupt finns det risk för inträngning av salt som har sin källa från istiden. Samma risk löper man vid borrning av bergvärme.
Greppar näringen
Hon påminner om att cirka 85 procent av det kommunala vattnet är grundvatten. När det sinar måste man hitta nya vattenkällor. En sådan är att avsalta havsvatten.
– En anläggning i mindre skala har byggts i Herrvik på östra Gotland. Om det fungerar bra kommer regionen att bygga en större anläggning för avsaltning på ön.
För att skydda vattnet finns ett antal restriktioner för jordbruket, både när det gäller bekämpningsmedel och gödsel. Vattentäkter har stängts på grund av föroreningar.
Här kommer hennes kollega Linda Larsson in i bilden. Hon är projektledare för Greppa näringen som syftar till att minska belastningen från jordbruket, både vad gäller kemikalier och klimat. Det sker i samarbete med bland annat LRF.
– Miljönytta och bondens ekonomi går ofta hand i hand. Det handlar om att utnyttja växtnäringen effektivt genom att göra växtnäringsbalanser. Friska djur som växer snabbt är också gynnsamt för klimatet, säger agronomen.
På Linda Larssons önskelista står minskad markpackning och att öka mullhalten, som håller mer vatten och lagrar kol.
Klart vatten
Det är inte bara jordbruket som förorenar hav och vattendrag.
– I projektet "Klart vatten " jobbar man för att de enskilda avloppen på ön blir godkända, vilket är kommunens ansvar. Kom ihåg att 35 procent av brunnarna är förorenade, säger Sofia Scholler.
Hur jobbar ni med levande skogar?
– Vi samarbetar med Skogsstyrelsen som har ansvar för det målet. Det handlar till exempel om varsamma avverkningar för att klara naturvården och skapa ekosystemtjänster, som bär, svamp och annat friluftsliv.
Tar klimatkliv
För att få med de offentliga beställarna på noterna jobbar man med hållbar upphandling och utbildar de aktörer som är inblandade.
– Det är möjligt att ställa miljökrav i upphandlingen. Det handlar om allt från kemikalier i mat och textilier till transporter och byggande.
Inom ramen för "Klimatklivet" får man pengar från regeringen för att minska belastningen på klimatet.
Vår roll är att fördela ekonomiskt stöd för energieffektiviseringar, och att bygga nätverk med företag.
– För att nå miljömålen behöver vi också arbeta mer med hållbar konsumtion och stadsbyggande. Vi har exempelvis ett väldigt positivt samarbete med öns besöksnäring.
Palle Liljebäck
chefredaktör