Många naturvetare drivs av högre värden i sitt arbete. En av dem är Monica Lind, docent i miljömedicin, som med sin kunskap bidrar till att människor inte blir sjuka av hormonstörande miljögifter.
Publicerad:
Ända sedan tonåren har Monica Lind kämpat mot miljögifter. Tidigt såg hon sambanden mellan hormonstörande miljögifter och ohälsa.
Utan att skrämmas menar hon att vi borde vara mer oroliga för de hundratusentals kemikalier som finns i samhället.
– De flesta kemikalier är dåligt testade eller inte testade alls, vilket innebär att vi inte vet hur de påverkar oss. Många giftiga kemikalier i miljön upptäcks ofta av en slump. Det gäller till exempel fluorerade ämnen, PFAS, från brandskum som förgiftat dricksvattnet i många svenska kommuner.
Toppen på ett isberg
Hon är övertygad om att de miljögifter vi känner till hittills bara är toppen på ett isberg. Hon varnar bland annat för de kemikalier i plast som frigörs när mat som förvaras i plast värms upp.
– Därför värmer jag aldrig upp mat tillsammans med plast i mikrovågsugn. Ett tips är istället att förvara maten i glasburkar och värma maten på tallriken. Studier från 2011 visar att plaster som utsätts för uppvärmning avger östrogenlika ämnen.
Men Monica Lind säger inte nej till nya kemikalier.
– Nej, vi är beroende av dem i vår vardag. Däremot ska de testas innan de kommer ut på marknaden. Att laborera med människors hälsa är inte värdigt vårt moderna samhälle, säger hon bestämt.
Vad driver dig?
– Exponering för hormonstörande miljögifter innebär en kostnad för samhället med fler fall av diabetes, stroke och allmän ohälsa. Framför allt kan kemikalierna, som bidrar till ohälsa, orsaka lidande för individen i form av sämre livskvalitet.
Först i världen
Att miljögifter leder till ohälsa har hon och hennes make själva visat i både experimentella och epidemiologiska tester.
– Vi var först i världen att visa att det finns ett samband mellan bland annat PCB och DDT och åderförkalkning. Samma ämnen ger ökad risk för stroke.
Det kan man tycka är överspelat eftersom de gifterna inte längre är i bruk. Men de är långlivade i miljön och påverkar än i dag människors hälsa. Och med ökad ålder ansamlas gifterna i kroppen.
Hur ser du på bekämpningsmedel i jordbruket?
– De ska naturligtvis användas vid en nödsituation, men knappast slentrianmässigt och utan eftertanke. Jag väljer ekologiskt, vilket jag har gjort sedan jag på 70-talet jobbade i en trädgård som odlade giftfritt.
Den främsta anledningen till hennes ställningstagande är inte den egna hälsan.
– Rent dricksvatten, biologisk mångfald och mina barnbarns framtid väger tyngre när jag handlar mat. Lika viktigt är att maten är fri från tillsatser som till exempel skyddar mot mögeltillväxt.
Leder forskargrupp
I dag jobbar Monica Lind som miljöhygieniker vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. På halva tiden gör hon exponeringsbedömningar hos personer som kan ha blivit sjuka av allt från kemikalier till inomhusmiljön. Det ger ett underlag till läkarna som gör den slutliga bedömningen.
Resten av sin tid leder hon en liten forskargrupp i miljömedicin. Forskningen finansieras med externa forskningsmedel och ALF-medel. ALF-medlen gör det möjligt för kliniskt anställda att bedriva forskning. Dessutom undervisar hon läkarstudenter om miljögifters hälsoeffekter.
– Det är ännu ett bidrag i min mission att sprida kunskap för att rädda människors hälsa. Därför brukar jag också lägga ut nyheter inom området på Twitter.
Palle Liljebäck
chefredaktör