Utan bottentrålning kommer det mesta av yrkesfisket i Sverige att läggas ner, enligt yrkesfiskarna själva. Naturskyddsföreningen håller inte med om det, utan menar att folk är villiga att betala mer för ett fiske som skonar den marina miljön.
Publicerad:
NEJ
Peter Olsson, yrkesfiskare och ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation
1. Varför behövs inget förbud?
Bottentrålning är en bra och effektiv fiskemetod. Sverige är ett EU-land och trålning är tillåten inom EU. Ett förbud bara i Sverige skulle snedvrida konkurrensen och medföra att priset på fisk och skaldjur skulle öka. Vi har trålat i generationer och våra fiskevatten är mer produktiva än på länge. Kom ihåg att vi har världens mest selektiva trålfiske, med låg andel bifångster.
2. Kan bottentrålning göras mer hållbar?
Svenskt fiske kan alltid bli bättre, men redan i dag kallas vi för "gröna extremister" bland europeiska fiskarkollegor. Vi har jobbat för stängda områden, förbättrade redskap och ny teknik för ett mer hållbart fiske. I Sverige trålas det på runt 30 procent av havsbotten. Precis som jordbruket skonar vi nivåhöjningar och områden som är särskilt rika på biologisk mångfald.
3. Bör marina reservat skyddas från bottentrålning?
I Nationalparken Kosterhavet är trålningen ännu mer skonsam och noggrant reglerad. Det går definitivt att kombinera marint skydd och trålning, det är Kosterhavet ett bra exempel på.
4. Kan svenskt fiske leva vidare med ett förbud?
Nej. Min uppskattning är att endast 20 procent av fisket i Västerhavet skulle vara kvar, och i Östersjön skulle yrkesfisket försvinna helt. I ett sådant läge har svenska konsumenter inte vunnit något, istället har man förlorat en av Sveriges basnäringar. Då skulle vi behöva importera från andra länder, som är betydligt mindre miljömedvetna och som dessutom i vissa fall fiskar i samma vatten.
5. Är konsumenterna beredda att betala mer för fiske utan bottentrålning?
Utan bottentrålning fiskas endast en bråkdel av vad som är möjligt att fiska och effekten skulle bli skyhöga priser på fiskprodukter. Vem vill betala upp till 2 000 kronor för ett kilo räkor?
JA
Mårten Wallberg, vice ordförande i Naturskyddsföreningen och talesperson för marina ekosystem, fiske och vattenbruk
1. Varför behövs ett förbud?
Forskare och myndigheter är eniga om att bottentrålning i svenska vatten negativt påverkar bottenlevande djur och habitat. Bottentrålning utpekas som den huvudsakliga anledningen till att många långlivade och ovanliga arter minskat och försvunnit från svenska havsbottnar.
2. Kan bottentrålning göras mer hållbar?
Ja, och det görs också genom att förse bottentrålare med artsorterande rister som minskar bifångster. Men oavsett dessa modifieringar så påverkar bottentrålningen bottnarna negativt och sprider sediment. Därför bör bottentrålning enbart tillåtas i utpekade områden efter miljökonsekvensanalys.
3. Bör marina reservat skyddas från bottentrålning?
Ja, det är ett minimikrav. För att marina reservat ska kunna fungera som refuger för biologisk mångfald behöver de skyddas från negativ mänsklig påverkan så långt det är möjligt. Att vi bottentrålar i Natura 2000-omården, som Kosterhavets nationalpark, som skyddas på grund av höga biologiska värden knutna till botten, är inte i linje med art och habitatdirektivets krav.
4. Kan svenskt fiske leva vidare med ett förbud?
Ja, till stor del eftersom det finns andra effektiva fiskemetoder. Det finns mycket goda möjligheter för regering och myndigheter att förändra vem som får fiska och hur. Men förändringen måste ske stegvis och därför uppmuntrar vi regeringen att be sina myndigheter att ta fram en strategi för ett hållbart och skonsamt fiske kan med garn, krokar och burar.
5. Är konsumenterna beredda att betala mer för fiske utan bottentrålning?
Ja, det gör de redan idag eftersom priset för burfångad havskräfta ofta är högre än det för bottentrålad. Konsumenterna får då en bättre produkt och ett rent samvete.
Palle Liljebäck
chefredaktör