Det hettar till i energidebatten. En kärnfysiker menar att elen inte kommer att räcka utan kärnkraft när kol och olja ska fasas ut. Miljöprofessorn hävdar att utbyggd vindkraft och effektiviseringar gör att kärnkraftverken kan läggas ner.
Publicerad:
Uppdaterad:
NEJ
Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik i Uppsala
1. Bör kärnkraftverken stängas av klimatskäl?
Nej. Man kan vilja lägga ned kärnkraften av olika skäl men inte från ett miljö- och klimatperspektiv. Per kilogram bränsle får man ut cirka 100 000 gånger mer energi från kärnkraften än från alla andra bränslen. Detta faktum gör att kärnkraften ligger i botten av alla tekniker för elgenerering när det kommer till växthusgasutsläpp per producerad kWh, inklusive uranbrytning, bränsletillverkning, drift och slutförvar.
2. Räcker elen till alla elbilar?
Frågan är snarare om elen kommer att räcka att försörja vårt välfärdssamhälle på den nivå vi är vana vid i framtiden om all fossilproduktion har fasats ut. Svaret är att det inte är troligt.
3. Kan en nedläggning påskynda utvecklingen av sol, vind och vågkraft?
Nej, detta är en myt. Det som motverkar utvecklingen av förnybar produktion, om det överhuvudtaget sker, är det ofantliga fossilberoendet världen över.
4. Är kärnkraften lönsam utan den omstridda effektskatten?
Historiskt har kärnkraften inte haft något lönsamhetsproblem. Effektskatten infördes för att den höga lönsamheten möjliggjorde detta. I själva verket kan ingen få lönsamhet i elproduktionen idag. Vindkraftsindustrin dras till exempel med stora lönsamhetsproblem vilket beror på att man infört stora mängder subventionerad väderberoende energi samtidigt som koldioxidutsläppen i Europa är lågt beskattade. Sveriges elproduktion, som är världens mest optimerade med ytterligt små miljö- och klimatavtryck, konkurreras alltså nu ut av fossilproduktion ibland annat Danmark och Tyskland.
5. Är den fjärde generationens kärnkraft mindre riskfylld och effektiv?
I den mån man kan prata om att kärnkraften är riskfylld så är en av poängerna med Gen IV att den kan göras ännu säkrare. Ett Gen IV system med återvinning av dagens långlivade avfall innebär att naturresurserna utnyttjas ungefär 100 gånger bättre än idag. Så ja, Gen IV kan erbjuda väsentligt högre effektivitet. Dessutom får man ett avfall som klingat av efter några hundra år.
JA
Thomas B Johansson, professor emeritus vid Internationella miljöinstitutet
1. Bör kärnkraftverken stängas av klimatskäl?
I första hand behöver stängas av ekonomiska skäl.
2. Räcker elen till alla elbilar?
Elen räcker till elbilarna. En mycket kraftig elektrifiering av bilar skulle kräva 10 högst 15 TWh per år. Den svenska elanvändningen är nu cirka 140 TWh per år och exporten 15-20 TWh per år därutöver. Potentialen för utbyggnad av främst vindkraft i Sverige är mycket stor, och möjligheterna till effektivisering av elanvändningen är också mycket stor, till exempel kan direktverkande elvärme ersättas med värmepumpar.
3. Kan en nedläggning påskynda utvecklingen av sol, vind och vågkraft?
Vind och sol är väl utvecklade och investeringarna i dem globalt har vuxit med 10-15 respektive 30-40 procent per år under många år nu och uppgår till mångmiljardbelopp per år. Här handlar det för Sverige om viljan och regelverkens utformning. Vågkraft är under utveckling och det påverkas knappast i någon högre grad av kärnkraftens framtid i Sverige.
4. Är kärnkraften lönsam utan den omstridda effektskatten?
Samhällsekonomiskt knappast, avfallskostnaderna är högre än vad som täcks av nuvarande avsättningar. Företagsekonomiskt oklart, försäkringskostnader belastar ju fortfarande det allmänna. Och bör inte alla kraftslag beskattas?
5. Är den fjärde generationens kärnkraft mindre riskfylld och effektiv?
Förespråkarna påstår ju så men framtiden får väl utvisa.
Palle Liljebäck
chefredaktör
Kommentarer
Mattias D 2016-05-20
Man får helt klart intrycket att Thomas B Johansson antingen är okunnig eller far med osanning... 1. Om kärnkraften bör läggas ner av ekonomiska skäl, så bör man fundera på vad vi då skall göra med alla andra energikällor som är dyrare (sol, vind, biokraft m.m.)? Det enda som är billigare är vår avamorterade vattenkraft. 2. Energin räcker kanske, men inte effekten. Ett grovt överslag på nuvarande bilpark, om den elektrifierades, skulle ge ett extra effektbehov på 5-8 GW under dygnets höglasttimmar. Det klarar inte elsystemet ens idag utan stort fossilt tillskott. 3. Sol och vind växer kraftigt globalt, det är bra. Fossil kraftproduktion står fortfarande för 80% av vårt energibehov. Det räcker inte om vi skall klara klimatmålen till 2050. Vågkraft är säkert bra i teorin men avancerade mekaniska anläggningar trivs inte marin miljö utan blir mycket dyr att hålla i drift. Jag tänkte jämföra vågkraften med fusionskraft...men fusionskraft är närmare kommersiell drift än vågkraften idag! 4. Den faktiska slutförvaringen av utbränt kärnbränsle torde kosta i storleksordningen 10 miljarder, resten är byråkrati (staten och SSM skall väl ha sin beskärda del av kakan, igen!?) Återigen, om kärnkraften inte är samhällsekonomiskt försvarbar trots att den besparar samhället mycket pengar i utebliven oljeimport, billig och stabil elförsörjning till industrin och direkta intäkter till Staten i form av straffskatten...hur skall man då hantera vindkraften? Vindkraften som kräver stöd för att projekteras, byggas, kopplas till ellnätet (3-4 miljoner SEK/MW enligt SvK), drivas och förmodligen även slutligen rivas eller flyttas efter endast 15 år av intermittent produktion? 5. Svaret ger med all tydlighet sken av att Thomas B Johansson inte ens studerat frågan. Så varför är han då ens tillfrågad?Gunnar I 2016-05-20
Förespråkare för ytterligare utbyggnad av vindkraft glömmer alltid bort de miljöproblem som drabbar boende och natur inom ett par kilometers omkrets. Vindkraftverkens buller och infraljud (som inte beaktas i MKB), förstör sömn för boende och rekreationsvärdet i skogarna. Fladdermöss dödas av luftvirvlar från vingarna. Vingspetsarna rör sig med 200 km/tim och hugger sönder termikflygande örnar. Det är dags skrota subventionerna till vindkraft och istället satsa på kärnkraftens generation 4 - av miljöskäl!Mattias A 2016-05-20
All energi har en påverkan på vår miljö. En del mer andra mindre. Kärnkraften är dyr, tekniskt komplicerad att driva, dyr och miljöförstörande att få bränsle till och står inte för sina egna kostnader, speciellt i händelse av en olycka. Idag sker en övergång från bränslen till att driva saker/maskiner/fordon m.m. med el. Det är bra att driva saker med elmotorer, de är effektiva! Så bilar är bra att driva med el, men el ska inte värma hus. Inte ens med värmepumpar. Den el som vi producerar bör gå till transportsektorn, inte till att värma byggnader. Byggnader bör isoleras väl och gärna värmas (om det behövs) med fjärrvärme eller sol i kombination med t ex biobränslen.Lars 2016-05-19
En professor i något naturvetenskapligt ämne borde begripa att sol och vind inte kan ersätta någonting alls. Till det är de alldeles för opålitliga. Fast en miljöprofessor kanske inte kan någonting om naturvetenskap? Den som inte tror på teoretiska självklarheter, kan titta på praktiska exempel. Som Tyskland och El Hierro. Tysklands Energiewende är bara ett energielände som leder till skenande elpriser, allt fler strömavbrott och ökande koldioxidutsläpp. El Hierro är en blåsig och solig kanarieö. Där, om någonstans, borde sol och vind kunna stå för all elproduktion. Det går dessutom att använda överskottsel för att pumpa upp vatten till en vulkankrater så att vattenkraft kan stå för reglerkraften för solpaneler och vindkraftverk. Inte fungerade det, inte. Det är reservkraften, dieselaggregaten, som står för det mesta av elproduktionen.