Belöna forskare som delar med sig av hela forskningsprocessen, skriver representanter för nätverket för forskningskommunikation, FORSKOM.
Publicerad:
Det har i höst förts en debatt på bland annat Dagens Nyheters debattsidor om hur man bäst stödjer en övergång till öppnare forskning. Förslaget på mer anslag till open access-publicering, som startade debatten, är lovvärt. Men vi vill se en bredare ansats. Premieras åtgärder som främst skyfflar pengar från bibliotekens budgetar till forskarnas, och i slutändan de akademiska jätteförlagens, missar vi vår nuvarande historiska möjlighet att modernisera forskning och akademisk publicering från grunden.
En forskningsartikel är mer annonsering än djupgående delning av forskning. För att kunna förstå, granska och återupprepa resultat krävs tillgång till både väl dokumenterade rådata och mjukvaran som använts. Att förbereda data och mjukvara för delning kräver dock betydande resurser, och resultaten kan sällan tillgodoräknas som publikationer. Därmed faller de ofta utanför de formella meriteringssystem som påverkar anslag och anställningar. Dagens sätt attmäta och värdera straffar dem som långsiktigt bygger resurser för sitt forskningsfält genom att dela med sig av hela forskningsprocessen.
Och även om forskare öppet delar sina resultat blir forskningen i praktiken inte särskilt tillgänglig för andra än deras forskarkollegor i fältet. Ska beslutsfattare, myndigheter, företag, media, skolan eller allmänheten kunna använda sig av forskningsresultaten behöver de göras tillgängliga på helt andra sätt. Vi vill därför se att universitet, finansiärer och samhällsinstitutioner bättre utnyttjar sin roll som brobyggare mellan forskning och allmänheten. Forskare skulle få fler och bättre bollplank om forskningskommunikatörernas roll var att bygga och vårda dialoger, snarare än varumärken.
Forskande organisationer och forskningsfinansiärer behöver belöna forskare när de ger tillgång till sina forskningsresultat, sin mjukvara och sina forskningsdata. Men också när de samverkar och kommunicerar med det omgivande samhället.
Forskande organisationer behöver erbjuda utbildning, stöd och resurser så att det blir praktiskt möjligt för forskare att arbeta och kommunicera på ett öppnare sätt.
Forskningsfinansiärer behöver ställa krav på att forskningsresultat ska kommuniceras, öppet publiceras och data och mjukvara tillgängliggöras. En del av forskningsanslaget bör användas för att göra detta möjligt.
Vi har bildat ett nationellt nätverk för forskningskommunikation, FORSKOM, för att driva förändring i den svenska forskningskommunikationen. Vi vet att vi behövs.
Helena Ledmyr, Malin Sandström, Anneli Sundin, Robert Watt, medgrundare av nätverket FORSKOM