”Bryt svensk forsknings negativa spiral”

Företag i forskningsfronten lyfts ofta fram som Sveriges flaggskepp. Med banbrytande upptäckter och ett gott innovationsklimat ska Sveriges självklara plats på den inter­nationella spelplanen befästas! Den forskning som avses har i de allra flesta fall sin grund i naturvetenskapliga frågeställningar och Sverige har i dag en fantastisk potential i disputerade naturvetare som vill ägna sitt arbetsliv åt forskning och utveckling (FoU). Närmare en tredjedel av Natur­vetarnas medlemmar har doktors- eller en licentiatexamen, vilket torde vara unikt i den fackliga värden.

Men stämmer bilden med verkligheten? I en färsk undersökning som Naturvetarna genomfört framgår att det har blivit mindre viktigt för naturvetares arbets­givare att anställa medarbetare med en forskar­utbildning. I årets undersökning svarar 34 procent av de privata arbetsgivarna att det är mycket viktigt eller viktigt. På samma fråga 2012 låg den andelen på 71 procent. En dramatisk förändring som oroar Naturvetarna.

Vi har självfallet funderat på vad denna i vårt tycke synnerliga negativa utveckling beror på. En teori är den omställning som pågår inom Life science-sektorn. Kan det vara så att resultatet förklaras av en förskjutning, där allt mer av svensk FoU bedrivs inom offent­lig sektor? Glädjande nog har staten gjort ett antal strategiska satsningar på FoU inom Life science. SciLifeLab har exempelvis sugit upp många av de medarbetare som blev uppsagda i och med att Astra Zeneca la ner sin forskningsverksamhet i Södertälje.

De arbetsmarknadsanalyser som Naturvetarna har gjort visar att andelen naturvetare som arbetar med FoU inom Life science i stort sett är oförändrad, men att de allt oftare är verksamma inom offentlig sektor. Den lättnad som först infann sig har sakta men säkert ersatts av en gnagande oro. För vad innebär det egentligen på sikt om svenskt näringsliv inte är en stark FoU-aktör och därmed inte heller en karriär­väg för naturvetare med forskningsambitioner?

Tidningen Ny Teknik rapporterade tidigare i sommar om att antalet FoU-jobb i de tio största bolagen blivit färre. Det är framför allt i telekombranschen som FoU-jobben i Sverige minskat på senare tid. Till en del kan säkert minskningen förklaras av att bolagen väljer att förlägga sin FoU i andra länder. När det gäller Life science, så har Sverige i allt större utsträckning blivit en arena för bolagens produktion och marknadsföring, vilket självfallet också får betydelse för vilken kompetens som efterfrågas.

Många vittnar om bristande matchning på arbetsmarknaden. Samtidigt som företagen säger sig ha svårt att hitta rätt kompetens är arbetslösheten hög. Det gäller även för naturvetare som inte är examinerade på ett svenskt lärosäte. I Naturvetarnas undersökning uppgav 62 procent av arbetsgivarna att de har svårt att rekrytera naturvetare.

I Almedalen debatterades bristen på ingenjörer livligt. Naturvetare nämns sällan eller aldrig. Kanske för att de inkluderas i ingenjörsbegreppet eller för att företagsledarna helt enkelt missat att det finns personer med naturvetenskaplig kompetens som inte är ingenjörer. Samtidigt som det pratas mycket om att fler kvinnor måste bli ingenjörer glöms alla de kvinnor som valt en naturvetenskaplig utbildning bort. Bortglömda är också alla de naturvetare och ingenjörer som nyligen kommit hit och saknar en svensk utbildning.

Om Sverige ska bli ett land att räkna med i framtiden måste vi kunna ta tillvara den kompetens som finns oavsett utbildningsbakgrund, etnicitet och kön. Vi måste våga rekrytera bredare och tro på högutbildade människors förmåga att ta till sig ny kunskap och vilja att anta nya utmaningar.

Naturvetarna är fast övertygade om att varje FoU-jobb är viktigt för Sverige. FoU är en motor för tillväxt och fler jobb. En första förutsättning för att företagen ska förlägga sin FoU i Sverige är att det finns tillgång på kompetens, men mycket mer måste till i en värld där många länder lockar med skattelättnader.

Om möjligheterna att arbeta med FoU i näringslivet minskar blir det troligen svårare att övertyga ung­domar att läsa naturvetenskap och teknik. Vi vet att fascinationen för forskningen motiverar många att söka en naturvetenskaplig utbildning. Men vem vill satsa på en karriär som innebär att man är begrän­sad till att arbeta utomlands eller inom offent­lig sektor?

Svenska FoU-intensiva företag gör också stor nytta genom att på ett mycket konkret sätt visa nyttan av forskning. Att ha möjlighet att praktisera, göra ett externt examensarbete eller att samarbeta med före­tag under forskarutbildningen är i hög grad motiverande för de studerande samtidigt som det bidrar till utbildningskvaliteten.

Naturvetarna befarar att vi befinner oss i en negativ spiral. Färre jobb inom FoU leder till att allt färre ungdomar satsar på en naturvetenskaplig utbildning, vilket genererar ännu färre jobb och i förlängningen att Sveriges position som FoU-nation hotas. Låt oss vända utvecklingen nu!

Ivar de la Cruz, förbundsordförande Naturvetarna
Marita Teräs, arbetsmarknadsstrateg Naturvetarna

Debattartikeln finns även på Svenska dagbladets webbsida.