Människan har alltid fascinerats av livet. Existentiella frågor har format kulturer genom årtusenden. Frågorna har varit många men graden av förståelse har varierat. Idag närmar sig forskare samma biologiska frågeställningar, men med andra metoder.
Publicerad:
Uppdaterad:
krönika Genetiker riktar mutationer och ser på förändringar, biokemister identifierar komponenter och mäter deras aktiviteter och bioinformatiker utför tunga beräkningar med datorns hjälp. Det samlade resultatet ser vi bland annat i enorma databaser som är tillgängliga för allmänheten.
Den forskning som Gregor Mendel bedrev på ärtor på 1800-talet utförs idag av studenter på deras egna hårstrån. Frågan är inte längre hur informationen om ärftlighet ser ut, utan när varje individ kommer att ha tillgång till sin egen ärftlighetskatalog, sin egen genomsekvens.
Går inte att stoppa
Men gynnar den här utvecklingen mänskligheten? Vad kommer den här forskningen att leda till? Kan vi vända tillbaka om forskningen skenar iväg i obehaglig riktning och vad har vi för möjlighet till insyn i oetiska forskares och nationers arbete? Jag fruktar inte tekniken, utan människan. Tekniken går inte att stoppa men man kunde önska att den etiska diskussionen gick före den vetenskapliga.
Dagens arbete kommer säkert att bära frukt i framtiden. Redan idag ser vi resultat i form av bland annat smarta läkemedel, textilier och livsmedel.
Ett stort ansvar
Vad många inte tänker på är att vardagliga ting så som möra biffar och stone-washed jeans är resultat av genteknik där skräddarsydda enzymer gjort arbetet. Vidare skapas specialdesignade proteiner inom läkemedelsindustrin och tåligare grödor inom växtforskningen.
Men samtidigt ligger ett stort ansvar på oss naturvetare att pröva vilka konsekvenser vårt arbete kan få i fel händer. Kanhända ligger ett extra ansvar på oss studenter att vara kritiska i vår inlärningsprocess. Ibland kanske fascinationen tar över så att vi lämnar ansvaret åt kommande generationer. Hur kommer då våra barnbarn att se på den forskning vi bedrev?
Johan Persäter
molekylärbiologistudent vid Uppsala Universitet samt vice ordförande i Naturvetarnas
studentråd
Kommentarer
anonym 2018-04-22
jag gör ett skolarbete om teknikens utveckling, finns det någon som han förklara för mig? mvh en elev i åk 6Camilla 2010-05-22
Mycket bra att du tar upp den etiska diskussionen! Jag har själv läst naturvetenskap och har ofta saknat den etiska diskussionen. Jag är också rädd för vad information om tex ärftlighet kan medföra, då det hamnar i "orätta" händer. Historien visar att sådana saker händer. Ändå finns det ofta en vetenskapspositivism, ny teknik ska plötsligt komma och göra allt bättre, liksom tillväxttanken inom marknadsekonomin, en kurva som går uppåt, hela tiden. Det är inte realistiskt och går inte i hop med naturens lagar.