Äntligen har cytodiagnostikerna på landstinget i Värmland fått valuta för sin unika kompetens. Lönelyftet på 10,6 procent i år är ett resultat av hårt arbete där Naturvetarna har haft en nyckelroll.
Publicerad:
Uppdaterad:
löneförhandling Penka Karakostova är jätteglad. Hon är cytodiagnostiker och fackligt förtroendevald på avdelningen för patologi och cytologi på centralsjukhuset i Karlstad.
– För att bli en bra, självständig cytodiagnostiker krävs åtminstone fem års arbetslivserfarenhet efter den fyra år långa utbildningen. Det ger oss en unik kompetens som på många håll inte värderas som den ska.
Tungt lass
Cytodiagnostikerna i Värmland har dessutom halkat efter andra i landet och länge kämpat på botten av de svenska lönenivåerna. Hon menar att det är fantastiskt skönt att efter en lång kamp med bland annat många möten med landstingschefer och styrande politiker få ett så bra resultat.
– Men Vincent Paciello Lundvall och Elba Rubilar-Abreu från Naturvetarna har dragit det tyngsta lasset och gjort ett otroligt bra jobb på riksnivå.
Nu ser framtiden ljus ut, och vi kan börja jobba mer fokuserat för en yrkeslegitimation för oss cytodiagnostiker.
16 procent på två år
Vincent Paciello Lundvall är också nöjd.
– Cytodiagnostiker är en grupp med hög kompetens som ligger lågt lönemässigt jämfört med andra grupper med liknande specialkunskaper. Lönehöjningen har varit möjlig för att vi haft en stor del av de anställda på avdelningen som medlemmar – det har gett oss mandat att föra cytodiagnostikernas talan.
Han hoppas och tror att det här inspirerar andra cytodiagnostiker och även biomedicinska analytiker att gå med i Naturvetarna och bilda föreningar på sina arbetsplatser.
Om cytodiagnostiker och yrkeslegitimation
Naturvetarna (tidigare Naturvetareförbundet) har länge jobbat för att höja status och lön samt införandet av en yrkeslegitimation för cytodiagnostiker tillsammans med Riksföreningen för Klinisk Cytologis.
Här är ett utdrag från ett remissvar på promemorian ”Legitimation för cytodiagnostiker” från 2007
Cytodiagnostiker ställer utan inblandning från andra yrkesgrupper diagnos på cellprover, skriver under remisserna och ger underlag för behandling av patienten. Yrkeskompetensen bygger på kunskap och erfarenhet av att hitta tidiga tecken på cellförändringar och avvikelser i tusentals celler i ett cellprov.
Eftersom diagnostiken är ett av de områden inom sjukvården där riskerna för felbedömningar är stora samtidigt som konsekvenserna för patienten kan bli förödande, har cytodiagnostikerna samtidigt ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården.
Utbildningen består av en särskild påbyggnadsutbildning inom klinisk cytologi omfattande 50 poäng eller drygt ett års studier. Utbildningen leder till yrket cytodiagnostiker. För att vara behörig till utbildningen krävs idag genomförd utbildning till biomedicinsk analytiker omfattande 180 ECTS-poäng. För att bli cytodiagnostiker krävs därför sammanlagt drygt fyra års studier. Innan den examinerade cytodiagnostikern självständigt får diagnostisera cellprover krävs dessutom minst 6 månaders yrkeserfarenhet. Naturvetareförbundet och Riksföreningen för Klinisk Cytologi föreslår att:
• En särskild legitimation införs för yrkesgruppen cytodiagnostiker
• Legitimationen ska reglera krav på utbildning och yrkeserfarenhet för självständigt ansvar att diagnostisera cellprover på olika stadier från normala till utvecklad cancer
• Ett eget grundutbildningsprogram som leder fram till en yrkesexamen som cytodiagnostiker införs. Utbildningen bör omfatta fyra års studier och vara reglerad i högskoleförordningen.