Kollektivavtalen behåller sin centrala ställning på den svenska arbetsmarknaden. Det verkar stå klart efter regeringens utredning av Laval-domens konsekvenser för svensk lagstiftning.
Publicerad:
Uppdaterad:
arbetsmarknad EG-domstolens beslut i Laval-målet har varit en utmaning för den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter reglerar löner och arbetsvillkor genom kollektivavtal. På uppdrag av regeringen har en utredare nu lämnat förslag på lagändringar till följd av EG-domstolens beslut.
– Det är ofrånkomligt att den svenska modellen påverkas, men utredningen visar att våra värsta farhågor inte verkar besannas, säger Anna Ekström, ordförande i Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, i ett pressmeddelande.
Lavalutredningen föreslår inte någon lagstadgad minimilön och ger inte heller företräde till några specifika kollektivavtal som standard för utländska företag.
Endast minimikrav
För att ett fackförbund framöver ska kunna ställa lönekrav på ett utländskt företag som sänder ut sina medarbetare till Sverige måste det dock, enligt förslaget, finnas en lägsta lön i ett svenskt kollektivavtal som är avsett för den aktuella branschen. Många områden har inga avtal med lägsta löner. Fackförbund ska även i fortsättningen kunna använda blockad och strejk mot arbetsgivare från andra EES-länder, men bara för att få igenom lägsta löner.
– Vi hade föredragit en lösning som bygger på parternas ansvar, säger Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg i ett pressmeddelande.
Byggnads inledde på hösten 2004 en blockad mot det lettiska bolaget Laval, sedan företaget vägrat teckna kollektivavtal med Byggnads för lettiska arbetare som skulle bygga en skola i Vaxholm. Laval anmälde Byggnads till Arbetsdomstolen, som i sin tur tog hjälp av EG-domstolen, bland annat för att få klarhet i huruvida svenska fackförbund har rätt att kräva att utländska företag tecknar svenska kollektivavtal.
Läs mer