Läste i Agrifack nr 9-2008 med stor förbryllelse om effekterna av överflyttningen av djurskyddet till länsstyrelserna. Det övergripande temat är att allt blir sämre och att djurskyddet nedrustas. Och detta vet Agrifack alltså redan! Bakgrunden till reformen måste ha gått Agrifack spårlöst förbi.
Publicerad:
Uppdaterad:
djurskydd Orsaken är ju att kvalitén på dagens tillsyn är så oerhört skiftande med allt från kommuner som gör ett hyfsat arbete till kommuner där det i princip inte bedrivs någon djurskyddstillsyn. Alla djur har rätt till en likvärdig kontroll oavsett i vilken kommun djuren bor. Detta är en grundsten till varför reformen genomförs liksom att EU har underkänt dagens svenska system.
Att jämföra dagens rapporterade årsarbeten från kommunerna med antalet årsarbeten i det nya systemet är som att jämföra äpplen med päron.
För en läsare som inte är insatt ger ledaren och artiklarna en helt alarmerande och missvisande bild där det braskas på med att var femte djurskyddsinspektör försvinner. Som bekant splittrar idag de flesta kommunala inspektörer sin arbetsdag med allt från djurskydd, miljökontroll till inspektioner av pizzerior.
Djurskyddet kanske enbart upptar tio procent av en inspektörs arbetstid. Att i ett sådant läge bli en effektiv djurskyddsinspektör och kunna utföra ett effektivt arbete är omöjligt.
Gemensamma mallar
Jag kan tycka att det för läsaren borde ha varit intressantare att berätta om det stora arbete som nu sker på landets länsstyrelser och på Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att förbereda och sjösätta reformen. Jordbruksverket har i ett brett upplagt projekt inför reformen arbetat fram system som ska likrikta kontrollerna över landet. Länsstyrelserna kommer att ha tillgång till heltäckande djurkontrollregister, gemensamma riktlinjer och checklistor för den praktiska kontrollen, gemensamma juridiska vägledningar och mallar för beslut av olika slag. Kompetensutveckling sker samlat i landet. Inspektörerna kommer till en miljö där man i många fall går från ensamarbete till arbete i grupp där man kan utbyta erfarenheter och hjälpa varandra med olika frågor.
En större arbetsgrupp innebär ju också att man kan specialisera sig. Möjligheterna att klara akuta utryckningar torde i de flesta fall öka och skapa bättre arbetsmiljö för den enskilde inspektören eftersom det finns flera i arbetslaget man kan fördela akutfallen på i förhållande till tidigare där många har arbetat ensamma i kommunerna. Och det här med resorna är ju starkt överdrivet, man kommer ju minst sju–åtta mil på en timme, så vad är det för problem?
Höjer kvaliteten
Länsstyrelserna bedriver ju all sin verksamhet från en ort. Exempelvis kontrollerade vi i år här i länet 14.000 hektar åkermark från Karlstad utan problem. Kommunerna har bedrivit sin tillsyn i många fall utan plan och utan ett riskbaserat synsätt.
Länsstyrelserna kommer att, i enlighet med EUs kontrollförordning bedriva tillsyn efter risk vilket ytterligare höjer kvalitén på tillsynen och garanterar att vi sätter in resurserna där de gör bäst nytta. För skötsamma djurbönder innebär detta färre besök, vilket är en fördel för den enskilde.
Jag kan inte tycka annat än att det som skrevs ger en missvisande och osaklig bild av djurskyddsreformen. Inte heller kan jag tycka att det befrämjar en glädje och en god förväntan inför framtiden för de djurskyddsinspektörer/medlemmar som läser texten. Att främja en god arbetsmiljö och att i samverkan med de kommunala inspektörer länsstyrelserna tar över, skapa deras framtida arbetsmiljö, är däremot en av länsstyrelsens viktigaste uppgift för dagen. Med detta jobbas det febrilt nu runt om i landet med sikte på ett gott djurskyddsarbete.
Torben Ericson
Chef Avdelningen för natur och näring Länsstyrelsen i Värmlands län
Redaktören svarar:
Tack för ditt debattinlägg i en aktuell och viktig fråga. Men faktum kvarstår att minst var femte djurskyddsinspektör försvinner räknat i antal årsarbetare. Det ger sämre förutsättningar för ett gott djurskydd. Har svårt att tänka mig att den nya organisationen är så mycket effektivare att den kompenserar för hela bortfallet av personal.
Men jag hoppas att du får rätt. Ingen skulle bli gladare än jag om vi får ett djurskydd där ribban ligger på samma höga nivå i hela landet. Under året kommer den nya tidningen Naturvetare att följa upp hur det går med djurskyddet i länsstyrelsernas hägn.
Palle Liljebäck
chefredaktör