Var tionde manlig akademiker har någon form av löneförmån eller bonus. Nästan var fjärde akademiker inom privat sektor har det. För kvinnliga akademiker är det mindre vanligt.
Publicerad:
Uppdaterad:
Löneförmåner Att betala ut förmåner som alternativ till lön är inget nytt. Men hur vanligt är det? Och finns det skillnader mellan yrkesgrupper och kön? Det är bakgrunden till den studie Inte bara lön som Sacoekonomen Lena Granqvist presenterade på måndagen.
Studien bygger på en enkätundersökning bland nära 4.000 medlemmar i Sacoförbund. Resultaten visar att det finns skillnader i löneförmåner och bonus mellan olika akademikergrupper. Till exempel är de långt vanligare bland män (10 respektive 12 procent) än bland kvinnor (6 respektive 5 procent). De är också ojämnt fördelade mellan arbetsmarknadssektorer och Sacoförbund.
Vanligast inom privat sektor
Vanligast är båda löneformerna inom privat sektor. Bland statligt anställda är det betydligt färre som har bonus och/eller löneförmåner, 2 respektive 3 procent. Och allra mest ovanliga är löneformerna inom kommuner och landsting, 0,5 respektive 1 procent.
Att betala ut förmåner som alternativ till lön är inget nytt. Däremot påverkas ersättningsformerna idag på ett helt annat sätt än tidigare av vad som sker i omvärlden. Både inhemska och internationella trender och attityder återspeglas i floran av förmånspaket på den svenska arbetsmarknaden.
- Förändringarna när det gäller förmåner och bonus ligger i linje med den trend vi ser i samhället i övrigt – betoningen flyttas från kollektivet till individen, säger Lena Granqvist.
"Klistereffekten"
Det kan också ligga i arbetsgivarens intresse att locka med olika löneförmåner för att kunna rekrytera och behålla den välutbildade arbetskraften. Lena Granqvist kallar den i sin rapport ”klistereffekten”, det vill säga arbetsgivarens möjlighet att binda de anställda till företaget kan vara större med kreativa löneförmåner än enbart en bra lön.
- Denna studie ger fördjupad kunskap om löner och ersättningar, säger Sacos ordförande Anna Ekström. Det handlar om lönevillkor som sällan fångas i statistiska sammanställningar men som ändå kan spela en viktig roll, både för medarbetarna och i företagens personalpolitiska strategier. Löneförmåner och bonusar påverkar också löneskillnaderna mellan män och kvinnor, så deras roll i löne- och ersättningssystemen är viktig att utreda, diskutera och påverka.
Bakgrund till studien
För några år sedan tog Saco initiativet till ett stort lönebildningsprojekt, som skulle löpa på flera års sikt och drivas av kvalificerade forskare. Bakgrunden var att forskningen om den svenska lönebildningen i hög grad utgick från 1970- och 1980-talets förhållanden, trots att förhållandena sedan 1990-talets mitt gått igenom stora förändringar, inte minst när det gäller decentralisering och individualisering.
Studien i sin helhet finns på www.saco.se