Jobb, lön och villkor

Villkor för doktorander och post dok

Att doktorera kan vara en möjlighet att förverkliga sin dröm, men det kan också innebära tuffa arbetsförhållanden. Här har vi samlat information och viktiga villkor som gäller för dig som tänker bli eller är doktorand eller post dok.

Doktorand

Det finns två examina inom forskarutbildningen i Sverige i dag:

  • Licentiatutbildningen omfattar 120 högskolepoäng, det vill säga två års heltidsstudier. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 60 högskolepoäng.
  • Studierna fram till en doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng, det vill säga fyra års heltidsstudier. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng.

För att bli antagen till en forskarutbildning krävs att den sökande:

  1. har grundläggande behörighet, vilket är lika med en högskoleutbildning motsvarande 270 högskolepoäng.
  2. uppfyller eventuell särskild behörighet som universitetet/högskolan/fakulteten kan ha beslutat om.
  3. bedöms ha förmågan att i övrigt klara utbildningen.

Enligt högskoleförordningen, som reglerar alla statliga högskoleutbildningar, får universiteten endast anta studenter till forskarutbildning som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.

Det finns ingen mellanperiod eller provanställning inom forskarutbildningen utan du har rätt att bli antagen direkt. En person som påbörjar forskarutbildning utan att vara formellt antagen brukar kallas skuggdoktorand. Dessa har många gånger en mycket osäker tillvaro då de ofta finansieras av stipendier, vilket inte ger sociala trygghetsförmåner. Det kan också uppstå problem i laborativa ämnen om universitetets försäkringar endast omfattar formellt antagna studenter. Det finns inte heller någon garanti för att en person som är skuggdoktorand verkligen kommer att antas.

Postdok

Om du får ett postdok-stipendium räknas det som studier och tiden får hoppas över. Observera att sammanlagt högst 5 år får hoppas över när AEA ska fastställa om du uppfyller arbetsvillkoret. Detta innebär att om du har haft en anställning som du har betalat skatt på tidigare, så kan du få din tid som postdok räknad som överhoppningsbar. Då kan du ha rätt till a-kassa men inte till Naturvetarnas inkomstförsäkring, då den inte ser studier som överhoppningsbar tid. Sacoförbundet SULF har däremot en inkomstförsäkring som ser studier som överhoppningsbar tid.

De förmåner som du som stipendiat omfattas av, är möjlighet att boka coachning i lönesamtal, karriärrådgivning samt CV-coachning. Vi erbjuder också kurser, seminarier samt telefon/mejlrådgivning via jouren.

Om du skulle få lön under din tid som postdok räknas det som arbete och tiden får inte hoppas över. Arbete i utlandet kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor om du varit anställd i ett EU/EES-land. Arbete utanför EU/EES får däremot inte räknas med och tiden får heller inte hoppas över. Har du frågor om detta behöver du kontakta AEA direkt.

Dina rättigheter som doktorand

Handledare - doktorand

Den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik forskarutbildning är handledaren. Lärosätet ansvarar för att utse en handledare till varje antagen doktorand.

Som doktorand har du rätt till handledning under den tid som anses behövas för utbildningen. Förutom huvudhandledare finns det även möjlighet att utse en eller flera biträdande handledare eller mentorer till doktoranden.

Vid antagning är det viktigt att så långt möjligt försöka göra ett informerat val av handledare. Ta referenser på din tilltänkta handledare. Prata med personen om forskarutbildningens förutsättningar för att se om ni är överens om hur ni vill bedriva forskning, vilken grad av självständighet du kan förvänta dig inom projektet och handledningens omfattning.

Om det trots allt skulle visa sig att handledningen inte fungerar har varje doktorand enligt högskoleförordningen rätt att byta handledare. Det är då institutionens skyldighet att hjälpa till att hitta en lämplig ny handledare åt doktoranden.

Individuell studieplan - doktorand

Studieplanen är ett viktigt dokument för dig som forskarstuderar. Lägg ner tid på den i början av din utbildning och se till att den uppdateras regelbundet. Det är universitetet som har ansvar för att du har en studieplan och för att den följs upp årligen.

Universitetet ska upprätta en individuell studieplan för varje doktorand. Den ska fastställas av fakultetsnämnden, men oftast är studieplanen delegerad till institutionen, där den upprättas efter samråd med doktorand och handledare.

Den individuella studieplanen är det viktigaste legala dokumentet för den forskarstuderande. Det innebär bland annat att den ligger till grund för indragningen av rätt till resurser.

Studieplanens innehåll

Studieplanen ska enligt högskoleförordningen innehålla:

  • en tidsplan för doktorandens forskarutbildning.
  • en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden.
  • vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska bedrivas på ett effektivt sätt.

I praktiken innebär detta att lärosätet/institutionen är skyldig att tillhandahålla handledning, arbetsplats med nödvändig utrustning och ett utbud av teoretiska kurser inom respektive forskarutbildningsämne. En rekommendation är att den individuella studieplanen innehåller:

  • en tidsplan och examinationsmål för forskarutbildningen.
  • beskrivning av forskningsprojektet.
  • krav på litteratur och teoretiska kurser, eventuell institutionstjänstgöring och dess omfattning.
  • finansieringsplan för både doktorand och projekt.
  • om man har flera handledare, vilket ansvar respektive handledare har samt i vilken form och omfattning handledning är planerad.

Uppföljning

Den individuella studieplanen ska enligt högskoleförordningen revideras av forskarutbildningsansvarig minst en gång varje år. Vid uppföljningen ska doktorand och handledare informera om hur utbildningen framskrider. Universitetet/högskolan kan då, eller när det annars är påkallat, göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Doktorand och handledare ska skriftligen intyga att de tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den.

Om du inte följer studieplanen

Om en doktorand inte gör sina åtaganden enligt den individuella studieplanen har universitetet möjlighet att dra in rätten till handledning och tillgång till högskolans lokaler. Innan det går så långt bör naturligtvis handledare och doktorand diskutera igenom problemen för att om möjligt revidera den individuella studieplanen och även se om ytterligare bihandledare behövs.

Det är enbart rektor som får fatta beslut om indragning av rätt till resurser. Ett sådant beslut kan alltså inte fattas av handledare, prefekt eller institution.

Rätt att yttra sig

Innan ett beslut fattas har doktoranden och handledaren rätt att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av doktorandens och handledarens redogörelser och annan information som finns tillgänglig för universitetet. Vid bedömningen ska det också vägas in hur väl universitetet har fullgjort sina åtaganden. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat. Om universitetet misslyckats med att tillhandahålla handledning och studiemiljö av god kvalitet eller inte har upprättat en individuell studieplan får doktoranden i normalfallet behålla rätten till resurser.

Att överklaga

Om fakultetsnämnden fattar beslut om indragning av resurserna kan beslutet överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).

Doktoranden kan också få tillbaka rätten till resurser efter ansökan hos universitetet om hen kan uppvisa studieresultat "av beaktansvärd kvalitet och omfattning" eller på något annat sätt kan visa att studierna kommer att fullföljas.

Möjlighet att fortsätta

Att resurserna för en doktorand dras in innebär inte att doktoranden blir avregistrerad från forskarutbildningen. Man har alltså fortfarande rätt att lägga fram och försvara sin avhandling, även om detta kanske bara är en teoretisk möjlighet.

Finansiering - doktorand

Fakultetsnämnden får bara anta forskarstuderande med finansiering. Det innebär att man ska vara anställd som doktorand eller beviljats utbildningsbidrag. Samtidigt kan undantag för annan finansiering göras om fakultetsnämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningstiden.

De vanligaste finansieringsformerna för doktorander är:

  1. Stipendier
  2. Utbildningsbidrag
  3. Assistenttjänst
  4. Anställning som doktorand (doktorandtjänst)

Finansieringen bör anges i den individuella studieplanen för varje doktorand.

1. Stipendier

Stipendier kan antingen vara interna, alltså upprättade eller administrerade av högskolan, eller externa, alltså utges av en extern givare. Statsanslag kan dock aldrig användas för stipendier. De flesta lärosäten har upprättat regler för de interna stipendierna. Kontakta ansvariga för forskarutbildningen på respektive lärosäte för att få reda på villkoren.

Doktorander som finansieras med stipendier betraktas som studenter och lärosätet kan därmed inte kräva att personen arbetar med institutionstjänstgöring eller undervisning. Om undervisningen kan betraktas som ett pedagogiskt inslag i utbildningen kan detta dock ingå i doktorandens individuella studieplan men skall då vara poänggivande, handledarledd och begränsad i omfattning.

Detta gäller för stipendier:

  • Är inte beskattat.
  • Är inte pensionsgrundande. En riktsiffra är att pensionen blir cirka 2,5 % lägre för varje år du har stipendium.
  • Ger inte tillgång till det sociala trygghetssystemet varför ingen eller endast grundersättning kan utgå från Försäkringskassan vid sjuk- eller föräldraledighet.
  • Grundar inte för rätt till inträde eller inkomstrelaterad ersättning hos a-kassan. Stipendiefinansierade studier betraktas dock som överhoppningsbar tid enligt AEA.
  • Ger inte rätt till lagstadgad semester. Dock har man rätt att ta ut ledighet efter samråd med handledare/institution.

Vissa lärosäten har infört ett skydd även för stipendiater under sjuk- eller föräldraledighet i det lokala regelverket.

2. Utbildningsbidrag

Utbildningsbidrag regleras av förordningen om utbildningsbidrag för doktorander. Det får lämnas till den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning vid en statlig högskola på lägst 50 procent. Förordningen fastställer även nivån för utbildningsbidraget.

Doktorander som finansieras med utbildningsbidrag är fortfarande att betrakta som studenter och lärosätet kan därmed inte kräva att personen arbetar med institutionstjänstgöring eller undervisning. Om undervisningen kan betraktas som ett pedagogiskt inslag i utbildningen kan detta dock ingå i doktorandens individuella studieplan men skall då vara poänggivande, handledarledd och begränsad i omfattning.

Enligt förordningen får doktoranden bara ta emot utbildningsbidrag i högst två år och 5 månader. Det får dock lämnas på längre tid om det finns särskilda skäl, exempelvis vid sjukdom eller föräldraledighet.

Enligt högskoleförordningen har en doktorand som har, eller har haft, utbildningsbidrag rätt att efter ansökan få doktorandtjänst senast när det enligt den individuella studieplanen återstår två års heltidsstudier.

Detta gäller för utbildningsbidrag:

  • Är beskattat för mottagaren, dock inte för givaren.
  • Är pensionsgrundande.
  • Ger inte tillgång till det sociala trygghetssystemet. Dock har en doktorand rätt att behålla utbildningsbidraget vid sjuk- eller föräldraledighet.
  • Grundar inte för rätt till inträde eller inkomstrelaterad ersättning hos a-kassan. Stipendiefinansierade studier på utbildningsbidrag betraktas dock som överhoppningsbar tid enligt AEA.
  • Ger inte rätt till lagstadgad semester. Dock har man rätt att ta ut ledighet efter samråd med handledare/institution.

3. Assistenttjänst

Assistenttjänst regleras av högskoleförordningen förutsatt att universitetet är arbetsgivare samt av Villkorsavtal-T. Dock är doktorander med assistenttjänst undantagna från bestämmelser om övertid. Lönen fastställs i lokala kollektivavtal.

Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent. Assistenttjänsten skall normalt omfatta högst 20 procent av heltid. Om det finns särskilda skäl får tjänsten omfatta upp till 40 procent av heltid. Assistenttjänsten har införts för att ge universiteten möjlighet att anställa doktorander för att arbeta med undervisning, forskning (annan än den egna) eller administrativa arbetsuppgifter.

4. Doktorandtjänst

Doktorandtjänst regleras av högskoleförordningen förutsatt att universitetet är arbetsgivare samt av Villkorsavtal-T. Dock är doktorander med assistenttjänst undantagna från bestämmelser om övertid. Lönen fastställs i lokala kollektivavtal. Ett flertal universitet tillämpar en så kallad doktorandstege, som anger lönenivåer kopplat till hur långt man kommit i forskarutbildningen.

  • En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. På doktorandens begäran kan dock anställningen ges på lägst 50 procent av heltid. Doktorandtjänst får innehas i högst fyra år netto. Från denna tid ska avräkning göras för tid som doktoranden haft annan finansiering.
  • Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning.
  • Universitetet har rätt att begära att en doktorand arbetar med annan forskning, administration eller undervisning, så kallad institutionstjänstgöring. Institutionstjänstgöring får endast uppgå till 20 procent av heltid. Praxis på lärosätena är att den som har institutionstjänstgöring får sin anställning, och därmed sin utbildningstid, förlängd i motsvarande grad.

Enligt högskoleförordningen ska en doktorand som haft utbildningsbidrag få doktorandtjänst senast när det återstår två års utbildning på heltid enligt den individuella studieplanen. För att få en tjänst krävs dock att man ansöker om det. Ansökan ska ställas till arbetsgivare, normalt sett prefekten på institutionen.

Detta gäller för doktorandtjänst:

En forskarstuderande med anställning som doktorand kan enligt arbetsrättsliga bestämmelser sägas upp för att det inte finns pengar. Detta är relativt ovanligt och de flesta institutioner och fakulteter tar ansvar för att doktoranden får fullfölja sin utbildning. Uppsägningstiden avgörs av anställningstiden, men är minst en månad.

Senast uppdaterad: