Jobb, lön och villkor

Ledigheter

Villkoren för ledighet regleras av lag och kompletteras av kollektivavtal eller lokala avtal. Det finns flera olika typer av ledighet som semester, föräldraledighet och tjänstledighet.

I ditt kollektivavtal finns mer information om vilka regler för ledigheter som gäller för just dig. Du hittar det kollektivavtal som omfattar din arbetsplats under "Aktuella kollektivavtal".

Om du är osäker på vilket avtal ni har kan du fråga dina lokala förtroendevalda eller kontakta vår medlemsjour.

Rätten till semester och föräldraledighet finns i lagen, men ditt kollektivavtal ger ofta bättre villkor.

Du har rätt att vara tjänstledig från ditt jobb, men rätten varierar beroende på av vilken anledning du vill vara ledig. Arbetsgivaren ska ge dig besked senast en månad efter det att du begärt tjänstledighet.

Läs mer om...

Semester

Din rätt till semester regleras av semesterlagen eller kollektivavtal på din arbetsplats. Du har i princip alltid rätt till semesterledighet, men det innebär inte automatiskt att du har rätt till lön under ledigheten.

Reglerna för betald semesterledighet ser olika ut beroende på vilken bransch du jobbar inom och om din arbetsplats har kollektivavtal.

Här förklarar vi de vanligaste begreppen kring semesterledighet, men det finns många fler regler. Du är välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour för att fråga mer om vad som gäller dig.

Semesterledighet

Rätten till semesterledighet är oberoende av anställningstiden under ditt första anställningsår eller under intjänandeåret. Enligt lag har du rätt till 25 semesterdagar om du anställs innan den 31 augusti under pågående semesterår. Börjar anställningen efter 31 augusti är rätten begränsad till 5 semesterdagar. Fler semesterdagar och andra villkor kan gälla i det kollektivavtal som finns på arbetsplatsen.

Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten enligt lag förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti.

Intjänandeår

Intjänandeår är det år då du tjänar in din rätt till betald semester. Detta löper enligt semesterlagen från den 1 april till 31 mars. I vissa kollektivavtal är intjänandeår det samma som kalenderåret, alltså från 1 januari till 31 december.

Semesterår

Semesterår är det år du tar ut din semesterledighet. Enligt semesterlagen startar semesteråret den 1 april och pågår till den 31 mars nästkommande år. Vissa kollektivavtal eller anställningsavtal räknar kalenderår som semesterår.

Semesterlön

Semesterlön är den lön som betalas ut under din semesterledighet året efter att du har tjänat in den. I semesterlönen ingår också semestertillägg. Enligt vissa kollektivavtal får du betald semester redan första anställningsåret. Detta kallas för sammanfallande intjänandeår och semesterår.

Förskottssemester

Förskottsemester innebär att du får betald semester utan att ha tjänat in det. Om du avslutar anställningen inom fem år kan förskottssemestern räknas av från din innestående semesterersättning, dock inte om till exempel sägs upp på grund av arbetsbrist. Förskottssemester finns avtalad i kollektivavtal eller anställningsavtal.

Semestertillägg

Utöver din månadslön har du rätt till semestertillägg som är 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag. Procentsatsen kan vara högre i vissa kollektivavtal. Semestertillägget ska betalas ut i samband med semestern och gäller för anställda med månadslön. Semestertillägget ingår enligt semesterlagen i semesterlönen.

Semesterersättning

Semesterersättning är den semesterlön som du tjänat in under din anställning men inte tagit ut. Både du som har månadslön och du som har timlön har rätt till detta. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter att en anställning har upphört.

Föräldraledighet

När du har fått barn har du, enligt föräldraledighetslagen, rätt att vara ledig tills barnet blivit 18 månader eller längre om du har hel föräldrapenning. Under ledigheten betalar Försäkringskassan ut föräldrapenning och de flesta kollektivavtal erbjuder även föräldralön som ett komplement.

Föräldrapenning betalas i samband med och efter barnets födelse och kan tas ut av båda föräldrarna. Havandeskapspenning kan betalas ut till mamman tiden före barnets födelse.

Kompletterande föräldralön

De flesta kollektivavtal erbjuder föräldralön som kompletterar föräldrapenningen från Försäkringskassan. Ibland får du också extra ersättning när du är hemma med sjukt barn via ditt kollektivavtal.

För att se hur stor din föräldralön blir måste du titta i det kollektivavtal som gäller hos din arbetsgivare. En del arbetsgivare har också lokala avtal eller lokal policy som ger utfyllnad av föräldrapenning. Kontakta din lokala fackliga företrädare eller personalavdelningen för att få reda på vad som gäller hos er. Här hittar du ditt kollektivavtal.

Med kompletterande föräldralön tjänar föräldrarna ofta på att dela lika på föräldraledigheten. Saco har tagit fram en guide där man kan se hur mycket man har kvar att leva på, beroende på hur man fördelar ledigheten. Till Sacos guide för föräldraledighet.

Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal betalar man förmodligen inte ut någon extra ersättning. Arbetsgivaren kan dock vara intresserad av att behålla kompetent personal och vilja förhandla om en utfyllnad.

Om du får låg inkomst under föräldraledigheten kan du begära att få reducerad medlemsavgift till Naturvetarna.

Inför föräldraledigheten

För att du ska kunna påverka din situation samt behålla och utveckla din kompetens under föräldraledigheten, bör du ha ett planeringssamtal med din chef inför ledigheten.

Planeringssamtalet behöver inte leda fram till ett konkret beslut utan det viktiga är att föra en diskussion om förväntningar och önskningar.

Att diskutera vid planeringssamtalet:

  • Se gemensamt över dina arbetsuppgifter, ansvarsområden och befogenheter. Uppdatera anställningsavtalet om du exempelvis bytt arbetsuppgifter och avancerat utan att ha förändrat ditt gamla anställningsavtal.
  • Längden på föräldraledigheten och tiden efter föräldraledigheten. Tror du att du kommer att vilja arbeta hel- eller deltid?
  • Hur dina arbetsuppgifter kommer att skötas under ledigheten. Kommer en vikarie att utföra dina arbetsuppgifter eller kommer de att läggas ut på övriga arbetstagare? Hur ska du lämna över? Hur kommer det här att påverka dig? På vilket sätt kommer du att hållas informerad om vad som händer?
  • Hur kontakterna med arbetsgivaren ska fungera under ledigheten. Att vara med på någon planeringsdag eller möte under ledigheten kan vara ett bra sätt att hålla kontakt med arbetsplatsen. Detta är extra viktigt om arbetsgivaren planerar att genomföra omorganisation eller neddragningar under din föräldraledighet.
  • Hur du bibehåller din kompetens och utvecklar den. Se gemensamt över ditt behov av information och tillgång till e-post i hemmet för att kunna hålla dig à jour med vad som händer inom ditt yrkesområde.
  • Tänk på att föra minnesanteckningar från samtalet med din arbetsgivare och få dem bekräftade genom att förslagsvis skicka dem via e-post. Det gör det mycket enklare om du skulle behöva återkomma i någon fråga som ni tidigare tagit upp.

Du ska inte behöva arbeta under din föräldraledighet. Vid en längre tids föräldraledighet kan det dock vara aktuellt att diskutera möjligheter till och formerna för någon typ av arbetsinsats, till exempel distansarbete. Sker det mer frekvent bör du teckna ett avtal om distansarbete. Kontakta i så fall Naturvetarnas medlemsjour.

Lönerevision under föräldraledigheten

Din lön ska revideras under den årliga lönerevisionen när du är föräldraledig. Diskutera med din arbetsgivare innan du går på föräldraledighet om hur och när lönesamtalet ska genomföras. Om du känner att arbetsgivaren inte vill diskutera löneförhandling under föräldraledighet ska du vända dig till din lokala fackliga företrädare eller kontakta Naturvetarnas medlemsjour.

Efter föräldraledigheten

Innan du börjar arbeta igen är det viktigt att du och din arbetsgivare har ett uppföljningssamtal för att underlätta din återgång i arbetet. Det kan även vara bra att ha ett förnyat uppföljningssamtal när du har jobbat några månader.

Att diskutera vid uppföljningssamtalet:

  • Har dina arbetsuppgifter förändrats under den tid du varit borta? I så fall är det viktigt att förändringarna inte är sådana att de inte längre stämmer med ditt anställningsavtal.
  • Enligt lagen har du som småbarnsförälder rätt att arbeta deltid. Kanske är det svårt att avgöra hur mycket du vill eller kan arbeta innan du börjat, men lämna då frågan öppen tills du och din arbetsgivare vet hur allt fungerar. Om du har bestämt dig för att arbeta deltid, så ska dina arbetsuppgifter anpassas till en kortare arbetstid.
  • Fråga vilka möjligheter du har att förlägga arbetstiden på ett sätt som underlättar till exempel hämtning och lämning av barn.
  • Möjligheten till distansarbete underlättar ofta situationen för småbarnsföräldrar. Ska du distansarbeta är det viktigt att frågor som datorstöd, telefon och liknande är löst. Om du kommer att distansarbeta i större utsträckning bör du teckna ett avtal om distansarbete.
  • För den som har små barn i barnomsorgen är det regel snarare än undantag med oplanerad frånvaro på grund av vård av sjukt barn. Det är viktigt att du förbereder både dig själv, dina kollegor och din arbetsgivare på att detta kommer att ske.

Vid alla samtal med arbetsgivaren som rör din arbetssituation är det bra att du för minnesanteckningar. Ett enkelt sätt är att mejla dina anteckningar och få dem bekräftade.

Om du upplever att du blir missgynnad i samband med föräldraledigheten kan du kontakta Naturvetarnas medlemsjour.

Tjänstledighet för att prova på ett nytt jobb

Du har ingen lagstadgad rätt att få tjänstledigt för att prova på ett jobb hos en annan arbetsgivare. Det är upp till arbetsgivaren att godkänna detta.

För statligt anställda som omfattas av avtalet Villkorsavtal-T gäller andra regler. Om du har en tillsvidareanställning har du rätt att vara tjänstledig för att prova på en annan tidsbegränsad anställning inom staten, som omfattas av Villkorsavtal-T. Detta gäller inte om du får en verksamhetsledande eller jämförlig anställning med rätt till chefspension. Om du vill avbryta ledigheten ska du informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten. Detta ska ske senast två månader före den tidpunkt då du vill gå tillbaka till din ursprungliga anställning.

Du kan också beviljas ledighet för anställning utanför det statliga området. Sådan ledighet får omfatta högst sex månader, om inte din arbetsgivare anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet.

Tjänstledighet för studier

Du har enligt studieledighetslagen rätt att få tjänstledigt från din anställning för att studera. För att få rätt till studieledighet krävs att du vid ledighetens början har varit anställd i minst sex månader eller tolv månader under de senaste två åren.

Du kan få tjänstledigt för i princip all utbildning, men det krävs att utbildningen syftar till att ge ökad kunskap och att det ingår undervisning. Du kan inte vara tjänstledig för att gå "hobbykurser" eller konferenser.

Du bestämmer själv om du ska studera heltid eller deltid och mellan vilka tider du ska vara ledig vid deltidsstudier. Arbetsgivaren har dock rätt att skjuta upp tidpunkten för ledigheten upp till sex månader utan att det krävs samtycke från den lokala fackliga föreningen. Om arbetsgivaren vill göra detta ska både arbetstagaren och den lokala fackliga organisationen genast meddelas uppskovet och skälet till detta. Facket har rätt till överläggning om uppskovet ifall du begär detta inom en vecka.

Statligt anställda kan få behålla hela eller en viss del av lönen för studier som är betydelsefull för verksamheten enligt Villkorsavtal-T.

Tjänstledighet för näringsverksamhet i eget företag

Du har enligt lagen om ledighet för näringsverksamhet rätt att vara ledig från ditt arbete i högst sex månader för att bedriva näringsverksamhet i eget företag.

Tjänstledighet inom staten

Som statligt anställd har du fler möjligheter att vara tjänstledig bland annat på grund av generösa villkor i det statliga kollektivavtalet, Villkorsavtal-T.

Bland annat finns möjlighet att vara tjänstledig för tjänstgöring i totalförsvaret, om du blivit invald i riksdagen, för anställning som sakkunnig i Regeringskansliet samt för centralt fackligt uppdrag.

I Villkorsavtal-T regleras vissa ledigheter mer ingående och innehåller även bestämmelser om löneavdrag under ledigheten.

Senast uppdaterad: