Fråga oss här!
Jobb, lön och villkor
Foto: Colourbox

Medicin och laboratorievetenskap

Naturvetare inom medicin och laboratorievetenskap är experter på biologiska processer som kan leda till sjukdom och de analyser som behövs för att förstå och följa förloppet. De har en biomedicinsk eller laboratorievetenskaplig utbildning och arbetar ofta i life science-sektorn. I hälso- och sjukvården behövs de inom diagnostiken. Utan deras analyser är det i de allra flesta fall omöjligt att ställa diagnos.

Vanliga grundutbildningar  

  • Biomedicinska analytikerprogrammet
  • Biomedicin

Du kan söka efter relevanta utbildningar på www.studera.nu. Sök exempelvis på biomedicinsk analytiker, biomedicin eller molekylärbiologi. För att minska ner träffarna sök endast på program. Utbildningar till biomedicinska analytiker hittar du bäst genom att begränsa sökningen till biomedicinsk analytikerexamen.

Hur länge har de studerat?

Biomedicinska analytikerutbildningen leder efter tre års studier fram till en yrkesexamen och legitimation för att arbeta i hälso- och sjukvården. En del fortsätter efter examen på en masterutbildning för att sedan fortsätta att forska. Bland Naturvetarnas medlemmar är det ca 15 procent.

För att arbeta som cytodiagnostiker och bli expert på att detektera cellförändringar som kan leda till cancer krävs en magisterutbildning.

De allra flesta biomedicinare fortsätter efter kandidatprogrammet och 46 procent har en doktorsexamen.

Vad kan de?

  • Laboratorievetenskapliga metoder
  • Alla moment i kedjan från provtagning till analys.
  • Arbeta noggrant och systematiskt.
  • Agera vetenskapligt och ta till sig ny kunskap.
  • Kemi, biologi och medicin.

 

Var arbetar de?

85 procent av alla naturvetare med inriktning medicin eller laboratorievetenskap finns inom life science-sektorn. De flesta biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker arbetar inom hälso- och sjukvården i regionerna.

Det finns också en efterfrågan från life science-bolag, privata laboratorier och djursjukvården. Möjlighet finns att arbeta som handläggare och utredare på myndigheter eller ägnar sig åt forskning och undervisning på universitet och högskolor.

Exempel på arbetsgivare

  • Karolinska Institutet
  • Region Skåne
  • Karolinska Universitetssjukhus
  • Region Uppsala
  • Uppsala Universitet
  • Astra Zeneca
  • Lunds Universitet
  • Unilabs
  • Polismyndigheten

 

Vad gör de på jobbet?

Exempel på titlar

  • Biomedicinsk analytiker
  • Cytodiagnostiker
  • Doktorand
  • Forskare (Scientist/Reseacher)
  • Forskningsingenjör
  • Klinisk prövningsledare (Clinical Researcher)
  • Laboratorieingenjör
  • Post dok
  • Projektledare

 

Hur ser arbetsmarknaden ut?

Efterfrågan på biomedicinska analytiker kommer att fortsätta att vara hög de närmaste åren. När det gäller biomedicinare är det i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan idag. Vår bedömning är balansen kommer att bestå.

2020

Det är hög efterfrågan på de ca 10 000 biomedicinska analytiker som finns på arbetsmarknaden. De flesta biomedicinska analytiker arbetar inom hälso- och sjukvård i regionerna, även om det också finns en efterfrågan från analys- och life science-bolag, akademi och djursjukvård. När det gäller erfarna biomedicinska analytiker har bristen tilltagit medan tillgången på nyexaminerade är mer balanserad enligt Arbetskraftsbarometern (SCB, 2019).

De allra flesta av de ca 2 000 biomedicinare som finns på arbetsmarknaden idag arbetar inom life science – på läkemedels-, bioteknik- eller medicinteknikföretag – eller forskar på universitet och högskolor.

Life science-branschen är i förändring med ett mycket stort antal små och medelstora företag, som bedriver affärer på en global och konkurrensutsatt marknad. På senare tid sker också en allt större del av den primära forskningen genom samverkan med akademin. Förutsättningarna för hur arbetet bedrivs och vilka krav som ställs på medarbetarna har i och med detta förändrats.

Allt fler biomedicinare arbetar inom hälso- och sjukvården, med exempelvis forskning, utveckling och projektledning. Även om arbetslösheten är något högre än för andra naturvetare är bedömningen balans mellan utbud och efterfrågan på biomedicinare.

Arbetsmarknaden inom life science-branschen finns i huvudsak i Mälardalen, Malmö/Lund och Göteborg.

2025

På fem års sikt är prognosen fortsatt god. Stora pensionsavgångar är att vänta och många arbetsgivare rapporterar att det är svårt att rekrytera erfarna biomedicinska analytiker.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har också tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Biomedicinska analytiker är också en av de utbildningsgrupper där bristen på utbildade, räknat som procent av efterfrågan, beräknas bli störst år 2035 (Trender & prognoser, SCB, 2017).

På fem års sikt bedömer vi att det råder balans för nyexaminerade och erfarna biomedicinare. Detta mot bakgrund av att vi ser framför oss att life science-branschen kommer att utvecklas positivt. Detta förutsätter att Sverige fortsätter satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life science. Sverige har en konkurrensfördel med mycket kompetens inom området även om antalet FoU-anställda i life science-branschen den senaste tiden minskat.

Utvecklingen inom precisionsmedicinen och ökade satsningar på kompetenscentrum och forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården bör också leda till en ökad efterfrågan på biomedicinsk kompetens.

 

Vad tjänar de?

Lonestatistik-miljo.png

*P10 innebär att 10 procent har en längre lön och P90 att 90 procent har en lägre lön.

För dig som är medlem i Naturvetarna finns mer detaljerad statistik att hämta i Saco LöneSök.

Källor: Naturvetarnas löneenkät 2019, där medlemmarna besvarar frågor om utbildning, anställning, inriktningen på sitt arbete samt lön. För att bedöma arbetsmarknadsläget används statistik från SCB och branschrapporter.

Senast uppdaterad: