Fråga oss här!
Jobb, lön och villkor

Sjukskrivning

Här kan du läsa om vad som gäller om du blir sjuk. Du finner information om ersättning, arbetsgivarens ansvar, arbetsskada/arbetssjukdom, stress och utmattning samt rehabilitering.

De flesta blir sjuka någon gång ibland. Om det blir mer långvarigt är det bra att känna till vilka ersättningar som finns, samt vart du ska vända dig för stöd och rehabilitering.

Scrolla ned på sidan eller klicka på fölande länkar för att läsa om: 

Arbetsskada/arbetssjukdom

En arbetsskada eller arbetssjukdom kan innebära både fysiska och psykiska besvär. Som arbetsskada räknas personskada som har uppkommit genom exempelvis arbetsplatsolycka, olycka under färd till eller från arbetet, viss smitta och arbetssjukdom som har uppkommit genom skadlig inverkan i arbetet. Det är försäkringskassan som gör bedömningen om det rör sig om en arbetsskada.

Du ska alltid anmäla arbetsskada till arbetsgivaren som i sin tur anmäler till Försäkringskassan. Om arbetsgivaren av någon anledning inte gör en anmälan kan du göra det själv. När anmälan är gjord ansöker du separat om att få ersättning för skadan. Läs mer och anmäl arbetsskada samt ansök om ersättning hos Försäkringskassan på denna länk.

Ersättningen för arbetsskada ser annorlunda ut än ersättningen vid annan sjukskrivning. För att se vilken ersättning du kan få kan du använda  Ersättningskollen.

Stress och utmattning

Att jobba mycket eller ha en hög arbetsbelastning är inte farligt i sig, men när situationen på jobbet börjar påverka ditt allmäntillstånd, sömn och nära relationer är det dags att stanna upp och fundera på vad som kan åtgärdas.

Det kan finnas stressande faktorer i privatlivet som är svåra att rå på, men när det kommer till arbetslivet så finns det regleringar för hur arbetsgivaren ska främja en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket innebär att riskfaktorer i arbetet identifieras och följs upp.

Får du tillräcklig återhämtning? Testa dig själv här. 

Arbetsgivarens ansvar

I Arbetsmiljölagens föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö står det att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till: 

  1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra
  2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet
  3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur
  4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras
  5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet

Arbetsgivaren ska dessutom säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1–5 enligt Arbetsmiljölagen. Läs hela föreskriften om social- och organisatorisk arbetsmiljö här.

Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket innebär att riskfaktorer i arbetet identifieras och följs upp. Genom att göra risk- och konsekvensanalyser av arbetet kan riskfaktorerna upptäckas redan i planeringsstadiet och på så vis åtgärdas redan innan de utgör en faktisk risk. Det gäller såväl fysisk som social- och organisatorisk arbetsmiljö.

Om stress på arbetsplatsen är ett återkommande eller långvarigt problem kan du prata med skyddsombudet eller arbetsmiljöombudet. De representerar arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och är därför ett bra bollplank i sådana frågor.

Ersättningar vid sjukskrivning

Ersättningen du får om du blir sjuk beror bland annat på hur länge du är sjuk och om du omfattas av kollektivavtal. Kom ihåg att ersättningen du får vid sjukskrivning är skattepliktig. 

www.ersattningskollen.se kan du se vilken ersättning du har rätt till vid sjukdom och olycksfall, oberoende av vilken sektor du arbetar inom. 

Dag 1

Dag 1-14 betalas lagstadgad sjuklön ut av arbetsgivaren. Den uppgår till 80 % av din ordinarie lön. Från och med 1 januari 2019 görs ett sjukavdrag som kan uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Exakt belopp för karensavdrag kan variera beroende på gällande kollektivavtal om det finns. För dig som arbetar lika många timmar varje dag och du är sjuk en hel dag blir karensavdraget lika stort som vid tidigare karensdag. För dig som arbetar oregelbunden arbetstid innebär förändringen att avdraget blir lika stort oavsett vilken dag du är sjuk. Om du är sjuk i mer än sju dagar ska du efter den sjunde dagen lämna in ett sjukintyg från din läkare till arbetsgivaren. Läs mer om karensavdraget på regeringens webbsida. Här kan du även se SKL:s film om beskrivning och tillämpning

Dag 15-364

Dag 15-364 betalas lagstadgad sjukpenning ut av Försäkringskassan. Den uppgår till knappt 80 procent av en årslön upp till 8 prisbasbelopp, med ett tak på 791 kronor per dag (vilket motsvarar ungefär 31 000 kronor/månad). Här blir kollektivavtalet extra viktigt för dig som tjänar mer än så.

Din arbetsgivare ska anmäla din sjukdom till försäkringskassan den femtonde dagen, men du ansöker själv om sjukpenning.  

Hur din rätt till sjukpenning ser ut och vilka krav som ställs på dig är under sjukskrivningsperioden varierar med längden på sjukskrivning. Kontakta Försäkringskassan för att få veta vad som gäller för dig.

Kompletterande sjuklön med kollektivavtal

Om din arbetsgivare har kollektivavtal betalas vanligtvis sjuklön ut dag 15-90. Det innebär att arbetsgivaren betalar ytterligare 10 procent upp till 7,5 prisbasbelopp och 90 procent för den del av lönen som överstiger det (se ovan). 

För de flesta akademiker innebär kollektivavtalet att den totala ersättningen för inkomster under lönetaket ökar för sjukersättning, och dessutom ger ersättning för inkomster över lönetaket. Exakt ersättning varierar men är upp till 10 procent extra under lönetaket och runt 75-90 procent över taket, beroende på hur länge du är sjuk.

Skriv in din månadslön nedan och se vad du får med och utan kollektivavtal om du blir sjuk.

 

För att räkna ut din ersättningsnivå vid sjukskrivning kan du också använda Ersättningskollen, där både lagstadgade och kollektivavtalade ersättningar finns. Besök www.ersattningskollen.se

På www.knegdeg.se ser du också hur mycket ditt kollektivavtal är värt om du blir sjuk.

Kollektivavtalad ersättning efter dag 90

Privat sektor

Om du jobbar i privat sektor och blir långvarigt sjuk får du vanligen sjukpension från Alecta. Det bygger på att du har ITP tjänstepension. Du får då 10 procent av lönen upp till 8 prisbasbelopp samt ytterligare komplement från Alecta fram till dag 360. Besök Alecta för mer information om sjukpension vid högre lönenivåer. 

Statlig sektor

Arbetar du i statlig sektor får du kollektivavtalad sjuklön från arbetsgivaren till och med dag 364 i sjukperioden. Den ligger på samma nivå som dag 15-90, vilket innebär cirka 10 procent i tillägg från arbetsgivaren upp till 8 prisbasbelopp. På lönedelar över 8 prisbasbelopp betalar arbetsgivaren cirka 88 procent på de överskjutande lönedelarna.

Kommun och landsting

Arbetar du i kommun eller landsting får du pengar från både arbetsgivaren och AFA-försäkring. Cirka 10 procent av lönen upp till 8 prisbasbelopp betalas ut av AFA. På lönedelar över 8 prisbasbelopp betalar arbetsgivaren sjuklön enligt avtal, Allmänna bestämmelser (AB). Denna sjuklön är cirka 80 procent på de aktuella lönedelarna vid sjukpenning på normalnivå. Sjuklönen betalas från och med sjukdag 91 tills rätten till sjukpenning på normalnivå eller på fortsättningsnivå upphör eller sjuk-/aktivitetsersättning beviljas.
Läs mer på Afa försäkring.

Sjuk mer än ett år

Vid längre tids sjukdom görs en bedömning av din fortsatta arbetsförmåga. Om du beräknas ha permanent nedsatt arbetsförmåga kan du få sjuk- eller aktivitetsersättning från försäkringskassan. Om du har arbetat får du 64,7 procent av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Du kan som mest få 18 803 kronor före skatt per månad. Du kan också ha rätt till sjukpension om det finns kollektivavtal på din arbetsplats.

Dag 1-14 betalas lagstadgad sjuklön ut av arbetsgivaren. Den uppgår till 80 procent av din ordinarie lön. Från och med 1 januari 2019 görs ett sjukavdrag som kan uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Exakt belopp för karensavdrag kan variera beroende på gällande kollektivavtal om det finns. För dig som arbetar lika många timmar varje dag och du är sjuk en hel dag blir karensavdraget lika stort som vid tidigare karensdag. För dig som arbetar oregelbunden arbetstid innebär förändringen att avdraget blir lika stort oavsett vilken dag du är sjuk.

Läs mer på: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/12/karensavdrag-istallet-for-karensdag-fran-2019/

Efter sju dagar ska du lämna in ett sjukintyg från din läkare till arbetsgivaren.

 

Om du har arbetat får du 64,7 % av din genomsnittliga inkomst under de senaste åren. Du kan som mest få 18 803 kronor före skatt per månad.

Senast uppdaterad:
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies