Frågor & svar
Förtroendevald

Din roll som skyddsombud

Skyddsombuden har en viktig roll för att påtala brister i arbetsmiljön och föreslå åtgärder till arbetsgivaren. De deltar också vid planering av förändringar på arbetsplatsen.

Skyddsombudets ansvar

Skyddsombudets ansvar är att företräda alla på arbetsplatsen, oavsett om de är medlem i ett fackförbund eller är oorganiserade, vara med i planering och genomförande av arbetsmiljöarbete samt att påpeka brister i arbetsmiljön. Om det finns inhyrd arbetskraft, företräder skyddsombudet även dem.

Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det är ett krav att de ska samverka med arbetstagarnas representanter i arbetsmiljöarbetet, det vill säga skyddsombuden.

För att skyddsombuden ska lyckas i sitt uppdrag har de en rad rättigheter. Till exempel rätt att använda arbetstid för skyddsombudsarbete och utbildning, samt rätt att stoppa verksamheten om det finns så stora brister i arbetsmiljön att det är fara för någons liv. 

Fackförbunden centralt stöttar det lokala arbetsmiljöarbetet som utförs av skyddsombud och arbetsgivare via partsgemensamma organisationer. Dessa organisationer tillhandahåller utbildningar och informationsmaterial och de är följande:

På Sacos webbplats finns även en digital utbildningsserien om hur man motverkar sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Till utbildningsserien på saco.se. 

 

Skyddsombudets uppdrag

Skyddsombudet har en viktig uppgift i att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Skyddsombudet har ansvar för samtliga medarbetare oavsett om de tillhör ett fackförbund eller är oorganiserade.

Uppdraget innebär att:

  • Delta i arbetsgivarens arbete med att upprätta policys och handlingsplaner kring arbetsmiljön.
  • Framföra information om brister och förslag på åtgärder.
  • Delta i planeringen av till exempel nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation.

Alla anställda är dock skyldiga att följa de föreskrifter som finns kring arbetet och att säga ifrån om något inte är som det ska i arbetsmiljön. Den lokala fackliga föreningen bör samverka med skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor, och gärna bjuda in dem till föreningens möten.

Fokus för allt arbetsmiljöarbete bör i första hand ligga på det förebyggande och systematiska arbetet. 

Skyddsombud har rätt och befogenhet att:

  • Ta del av den information och de handlingar som har betydelse för arbetsmiljöarbetet, samt delta vid planering av förändringar. Det kan till exempel vara statistik över sjukfrånvaro, besiktningsprotokoll och arbetshygieniska utredningar eller undersökningar. Skyddsombud ska också få information från arbetsgivaren om kommande förändringar som kan påverka arbetsmiljön, till exempel nya arbetsmetoder (dataprogram), lokaler eller omorganisation.
  • Medverka i arbetet med att göra en risk- och konsekvensanalys som arbetsgivaren är skyldig att göra vid en förändring för att upptäcka och förebygga negativa konsekvenser. 
  • Delta vid upprättandet av handlingsplaner efter att en riskbedömning gjorts, för att förebygga ohälsa bland medarbetarna. I planen ska det framgå vad som ska åtgärdas, hur, av vem, när åtgärden ska genomföras och när det ska följas upp att det blev som planerat. 
  • Medverka i skyddsrond. Det är inte reglerat i lag hur ofta en sådan bör göras. Beroende på arbetsplatsens storlek kan det vara bra att dela upp arbetsplatsen i ansvarsområden och genomföra kortare skyddsronderna ofta. Skyddsronderna är till för att upptäcka brister. På skyddsronden går man igenom verksamheten och gör en inventering av riskerna i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Sedan tas åtgärdsförslag fram. 
  • Att ingå i skyddskommittén. Läs mer om skyddskommittén nedan. 
  • Samråda med arbetsgivaren om arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan så att de blir rapporterade, utredda och leder till lämpliga åtgärder. Om arbetsplatsen omfattas av en kompletterande arbetsskadeförsäkring ska det även anmälas dit. Om det sker ett allvarligt tillbud eller olycka ska det anmälas av arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket
  • Rätt att begära arbetsmiljöåtgärd eller arbetsmiljöundersökning, så kallad "6:6a-anmälan". Då arbetsgivaren inte vidtagit åtgärder då medarbetare direkt eller via skyddsombud påtalat brister i arbetsmiljön, så har skyddsombud rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet ska då begära prövning enligt 6 kap 6 a § arbetsmiljölagen. 
  • Stoppa arbetet enligt Arbetsmiljölagen, om skyddsombudet bedömer att något innebär en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, så kallat skyddsombudsstopp. Faran ska gälla ett konkret arbete och vara omedelbar så att närmaste chef inte hinner kontaktas för att avbryta det farliga arbetet. 
  • Ta tid för arbete och utbildning som krävs för att utföra uppdraget.

 

Grunden i arbetsmiljöarbetet

Grunden för arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Därutöver finns föreskrifter som Arbetsmiljöverket ger ut. Två centrala föreskrifter handlar om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Organisatorisk och social arbetsmiljö reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Saco har listat några frågeställningar som man kan utgå ifrån i arbetet med OSA. 

 

Utse och anmäl skyddsombud

Skyddsombud ska utses på en arbetsplats med fler än fem anställda eller när arbetsförhållandena kräver det. De utses av den lokala fackliga organisationen, och finns det inte någon lokal facklig organisation på arbetsplatsen utses skyddsombudet gemensamt av medarbetarna.

Skyddsombud som utses av den lokala fackliga organisationen omfattas av förtroendemannalagen. Den som, utan facklig förankring, är utsedd av medarbetarna till skyddsombud har som alla skyddsombud stöd i arbetsmiljölagen för sitt uppdrag. Fyll i formuläret för ditt uppdrag som skyddsombud.

Skicka ett exemplar till din arbetsgivare och ett till Naturvetarna. Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté. 

 

Huvudskyddsombud och skyddskommitté

Finns fler än ett skyddsombud på arbetsplatsen utses ett av dem till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet har ansvar för att samordna skyddsombudens verksamhet.

På arbetsplatser med minst 50 anställda, eller där medarbetarna begär det, ska det finnas en skyddskommitté. Denna består av representanter från både arbetsgivaren och anställda, alltså facklig ledamot, skyddsombud och verksamhetens ledning. 

För att medarbetarna ska veta vilka som sitter i skyddskommittén, ska arbetsgivaren sätta upp ett anslag eller på att annat lämpligt sätt berätta om vem som är skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.

 

Regionala skyddsombud

För att hjälpa små privata företag med deras arbetsmiljöarbete finns regionala skyddsombud (RSO). Dessa för en dialog om arbetsmiljöfrågorna med arbetsgivaren och hjälper dem bygga upp rutiner för en fungerande arbetsmiljö. De är länken mellan de anställda och arbetsgivaren, och arbetar även för att öka antalet lokala arbetsmiljöombud på företagen.

De regionala skyddsombuden har erfarenhet från facklig verksamhet och arbetsmiljöarbete sedan tidigare. För att de ska kunna göra besök krävs att det finns minst en medlem på arbetsplatsen. De har dock inte tillträde till arbetsplatsen om det redan finns en skyddskommitté.

Uppdraget som regionalt skyddsombud är gemensamt för Naturvetarna, Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer. Mer information och kontaktuppgifter finns på www.regionaltskyddsombud.se

 

Arbetsmiljö på distans

Coronapandemin har på olika sätt inneburit påfrestningar på akademikernas arbetsmiljö och skyddsombuden har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet. På Sacos webbsida finns tips och information vid hemarbete som skyddsombud har nytta av, bland annat:

  • Jobba hemma – hur fixar vi arbetsmiljön? Ett samtal med Charlotte Wåhlin, ergonom och forskare i arbets- och miljömedicin.
  • Ergonomen Sebastian Buch ger sju tips för en bättre arbetsmiljö på hemmakontoret
  • Så mår Sacoförbundens medlemmar: 40% har värk på hemmakontoret. Men lika många trivdes bättre med att jobba hemifrån pb det än att gå till arbetsplatsen
  • Naturvetarnas medlemsundersökning om distansarbete

Se Sacos intervju med Naturvetarnas utredare Kristofer Jervinge om vår medlemsundersökning om hemarbete. 

Senast uppdaterad: