Fråga oss här!
Förtroendevald

Lagar och avtal

För att det fackliga arbetet på arbetsplatsen ska fungera finns ett antal lagar som reglerar de rättigheter och skyldigheter som gäller förtroendevalda och arbetsgivare.

Det arbetsrättsliga ramverket består av tre nivåer:

  • Lagar.
  • Kollektivavtal, som utvidgar och förbättrar det som är lagstadgat. Även anställda på en arbetsplats med kollektivavtal som inte är fackligt anslutna, lyder under detta.
  • Det individuella anställningsavtalet.

För att veta vad som gäller i en särskild situation, börja alltid med att titta vad som står i det individuella anställningsavtalet, gå sedan vidare till kollektivavtal och sist till lagen.

Information om anställningsavtal hittar du här. 

Kollektivavtal

Kollektivavtal kompletterar de arbetsrättsliga lagarna. De innehåller villkor som inte finns lagstadgade, till exempel möjligheten att påverka lönen genom det årliga lönesamtalet och reglerar hur samverkan mellan arbetsgivare och den lokala fackliga föreningen.

Kollektivavtalen är värda att vårdas - och i det arbetet spelar du som är förtroendevald en viktig roll. 

Centrala och lokala kollektivavtal

På central nivå är kollektivavtalens villkor anpassade efter en viss bransch. Dessa tecknas av fackförbunden centralt såsom Naturvetarna och arbetsgivarorganisationer. På kommun, landsting och statlig sektor finns centrala kollektivavtal på alla arbetsplatser. Inom privat sektor är det upp till arbetsgivaren att besluta om att ha ett centralt kollektivavtal. 

De centrala kollektivavtalen reglerar bland annat semester, föräldrapeng, övertidsersättning, pension och uppsägningstider. Kollektivavtalen innehåller också sjukförsäkringar för de anställda som kompletterar det allmänna socialförsäkringssystemet.

Ett lokalt kollektivavtal gäller för en specifik arbetsgivare. Dessa kompletterar det centrala kollektivavtalet enligt arbetsplatsens förhållanden. Det kan vara avtal om till exempel:

  • Samverkan
  • Flextid
  • Arbetstid
  • Kompetensutveckling
  • Friskvård
  • Semesterväxling
  • Jour och beredskap

Det kan också finnas lokala avtal där man gör anpassningar för olika delar av verksamheten, olika yrkesgrupper eller olika individer.

Du hittar centrala kollektivavtal som är vanliga för arbetsgivare där naturvetare arbetar här på webben. 

Viktiga lagar att känna till: 

Medbestämmandelagen, MBL

Medbestämmandelagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med den lokala fackliga föreningen i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare innan något beslut fattas. Arbetsgivaren ska på eget initiativ kalla till MBL-förhandling vid viktigare förändringar inom verksamheten. Om det finns samverkansavtal sker det mesta inom gruppen för samverkan, men finns en specifik fråga kan arbetsgivaren välja att kalla till en separat MBL 11 §.

Det kan vara frågor som handlar om verksamhetens planering och utveckling, organisationsfrågor och arbetsfördelning, chefstillsättningar, ekonomi och budget, riktlinjer för personalpolitik, jämställdhet och arbetsmiljö, samt viktiga förändringar för den enskilda medlemmen.

Arbetsgivaren är skyldig att förhandla och måste i regel vänta med att fatta beslut till dess att förhandlingen är avslutad. Som förtroendevald har du rätt att ta en paus i förhandlingen, det vill säga ajournera dig, för att fundera, ta reda på mer information eller rådgöra med din ombudsman på Naturvetarna.

MBL ger inte fackförbundet vetorätt, men förhandlingen är en möjlighet att påverka beslutet.

Några viktiga paragrafer i MBL:

  • 10 § Arbetsgivaren har en allmän skyldighet att förhandla i frågor som rör enskild medlem, om facket så begär.
  • 11 § Primär förhandlingsskyldighet: Arbets- givaren måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande organisation, ekonomi eller personal.
  • 12 § Förhandlingsskyldighet när facket begär: Arbetsgivaren är skyldig att förhandla i frågor när den lokala fackliga föreningen begär det.
  • 14 § Central förhandling: Om man inte kan komma överens i lokal förhandling kan ombuds- man från Naturvetarna centralt kalla till förhand- ling. Kontakta förbundet direkt i så fall.
  • 18 § Editionsplikt: Om man åberopar en skrift- lig handling i förhandling måste man visa den om den andra parten så begär.
  • 19 § Informationsskyldighet: Facket har rätt att få information av arbetsgivaren om hur verksamheten utvecklas och om riktlinjer för perso- nalpolitiken.
  • 21 § Tystnadsplikt: Parterna i förhandlingen har inte automatiskt tystnadsplikt, utan detta ska alltid förhandlas.

Lagen om anställningsskydd, LAS

LAS reglerar det som rör anställning, uppsägning och avsked. Det finns fem typer av anställningsformer enligt LAS:

  • tillsvidareanställning
  • allmän visstidsanställning (ALVA)
  • vikariat
  • säsongsarbete
  • anställning efter 67 års ålder.

Lagen anger villkoren för dessa. Här finns också villkor för provanställning och tidsgränser för så kallad inlasning.

En anställd får inte sägas upp utan saklig grund. LAS anger två skäl för uppsägning:

  • arbetsbrist
  • personliga skäl

I båda fallen ska omplaceringsmöjligheter utredas innan uppsägning. Om anställda ska sägas upp på grund av arbetsbrist ska det göras enligt turordningsreglerna, som innebär att den som har längre anställningstid har företräde till fortsatt anställning förutsatt att denna har tillräckliga kvalifikationer.

Turordningen kan åsidosättas genom centrala eller lokala avtalsturlistor. Den bör vara förankrad hos berörda medlemmar, eftersom den fråntar den enskilde rätten att driva ett rättsligt ärende.
LAS innehåller också regler om företrädesrätt till återanställning vid uppsägning.

Skilj på uppsägning och avsked. Det senare innebär att anställningen upphör omedelbart och att den avskedade grovt har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste kalla facket till förhandling angående detta. Kontakta Naturvetarna om arbetsgivaren talar om att avskeda någon.

Lagen om facklig förtroendemannaställning på arbetsplatsen, FML

Förtroendemannalagen ger bland annat dig som förtroendevald rätt att arbeta med fackliga frågor på betald arbetstid. Du har också rätt till facklig utbildning och övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på ordinarie arbetstid.

Om du får ett centralt fackligt uppdrag har du rätt till ledighet, men utan lön. Ett centralt fackligt uppdrag är exempelvis att ingå i en förhandlingsdelegation inom ett avtalsområde eller något centralt förhandlingsorgan. Istället brukar Naturvetarna ersätta förlorad arbetsinkomst. Det finns också kollektivavtal som reglerar förtroendemannens ställning på arbetsplatsen.

Lagen ger den som är förtroendevald rätt till lokal, tillträde till annan arbetsplats och skydd så att man får likvärdiga arbetsuppgifter när uppdraget upphör.

Förtroendemannalagen förutsätter att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen, att du är vald enligt föreningens stadgar och att detta anmälts skriftligen till arbetsgivaren.

Arbetsmiljölagen, AML

Arbetsmiljölagen innehåller grundläggande regler för arbetsmiljö. Arbetsmiljöförordningen, AMF, ger Arbetsmiljöverket rätt att utfärda så kallade AFS:ar, arbetsmiljöföreskrifter, inom olika områden. Syftet med lagen är att arbeta förebyggande för att skapa en god arbetsmiljö när det gäller lokaler, utrustning, organisation, psykosocial arbetsmiljö och trivsel.

I arbetsmiljölagen framgår att arbetsgivaren och arbetstagarna ska samverka för en bra arbetsmiljö, och att arbetsmiljöarbete ska bedrivas systematiskt. Lagen beskriver också arbetsgivarens särskilda skyldigheter vid till exempel förändringar av verksamheten.

Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön är bra. Arbetsgivaren ska också utreda arbetsskador, göra riskbedömningar, upprätta handlingsplaner och ansvara för rehabilitering.

Där det finns minst fem arbetstagare bör medlemmarna i det lokala facket utse ett skyddsombud  och en ersättare för denna. Detta ska anmälas till arbetsgivaren och till förbundet.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och är till för att skydda enskilda arbetstagare och arbetssökande. Dit räknas också inhyrd personal och praktikanter. Om en arbetsgivare diskriminerar direkt eller indirekt kan denna bli skadeståndsskyldig.

Enligt lagen finns det sju diskrimineringsgrunder:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionshinder
  • sexuell läggning
  • ålder

Arbetstidslagen, ATL

Arbetstidslagen reglerar arbetstiden per dygn, per vecka och per år. Den tar även upp rätten till raster och pauser och vad som gäller för nattvila, jour och beredskapstid.

Enligt arbetstidslagen får du arbeta max fem timmar i följd, därefter har du rätt till rast. Rasten bör vara inlagd i ditt schema. Hur lång rasten ska vara regleras inte, men enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska den vara minst 30 minuter. Rast är obetalt, därför står du heller inte till din arbetsgivares förfogande.

Utöver rasterna har du även rätt till kortare pauser på betald arbetstid. Under pausen har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen. Längden på och omfattningen av pauserna är inte reglerat i lagen mer än skyldigheten för arbetsgivaren att organisera arbetet, så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Enligt lagen: 

  • § 5 får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmars i veckan. 
  • § 13 ska arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet om en period av 24 timmar (dygnsvila). Dock får avvikelser göras tillfälligtvis. 
  • § 14 ska arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Det ska så lång som möjligt förläggas till veckoslutet. 

Andra lagar att känna till: 

  • Föräldraledighetslagen
  • Semesterlagen
  • Studieledighetslagen
  • Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lagen om offentlig anställning (LOA)
Specifika lagar för olika sektorer

Kommunallagen ger rätt till närvaro i politisk nämnd

Enligt kommunallagen har personalrepresentanter rätt att närvara i den politiska nämnd som leder verksamheten i kommunen eller landstinget. De lokala fackliga organisationerna utser max tre personalföreträdare tillsammans. Dessa får rätt att närvara i den egna nämnden i alla ärenden som berör förhållandet mellan arbetsgivare och anställda.

Lagen om styrelserepresentation för de privatanställda

Lagen om styrelserepresentation för de privatanställda ger anställda i aktiebolag, banker, hypoteksinstitut, försäkringsbolag och ekonomiska föreningar med minst 25 anställda rätten till två ordinarie representanter och två suppleanter i företagets bolagsstyrelse.

För företag med fler än 1000 anställda och med verksamhet i olika branscher har man rätt till tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter.

Arbetstagarrepresentanterna utses av de lokala arbetstagarorganisationerna, har samma rättigheter, skyldigheter och ansvar som övriga styrelseledamöter och ska representera alla anställda, oavsett vilket förbund de tillhör.

Inom staten utses företrädare enligt Personalföreträdarförordningen

Inom staten utses företrädare för de anställda enligt Personalföreträdarförordningen.
Behörigheten varierar lite beroende på vilken typ av styrelse myndigheten har. I de flesta fall har man närvarorätt och yttranderätt. I affärsverkens styrelser är personalföreträdaren ledamot av styrelsen.

De lokala fackliga organisationerna utser representanter till myndighetsstyrelser, medan personalföreträdarna i affärsverkens styrelser utses av regeringen.

Senast uppdaterad:
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies