I dagarna släppte Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en rapport om rekryteringsbehovet inom välfärden. Konkurrensen om arbetskraften ökar, samtidigt som alltfler behöver utbildning, vård och omsorg, enligt SKL:s analys. Lösningen är enligt rapporten att de anställda arbetar mer samt att tekniken används effektivare. Det må vara hänt, men den stora utmaningen är att landsting, kommuner och regioner måste vara attraktiva arbetsgivare.
Publicerad:
En bättre arbetsmiljö krävs
Sektorn har fortfarande omfattande problem med arbetsmiljön, som parterna inom ramen för "Hälsoväxlingen" fått i uppdrag att lösa. Det är viktigt att detta arbete inte blir en hyllvärmare. Det måste i den dagliga verksamheten finnas tillit till att medarbetare tillsammans kan lösa de utmaningar som de ställs inför. För det krävs ett ledarskap som förmår att lyssna och skapa förutsättningar att nå uppsatta mål.
Bättre karriärvägar behövs
En annan nyckelfaktor handlar om att använda kompetensen rätt. Nya medarbetare behöver rekryteras efter en samlad behovsbild, inte en standardmall, med målet att säkerställa den mix av kompetenser som behövs för att bedriva verksamheten smidigt, säkert och med hög kvalitet. Det gäller också att erbjuda medarbetarna möjligheter att utvecklas och få ökat ansvar, vilket ofta leder till utökat mandat och högre lön.
- För många professioner tycks legitimationerna alltför ofta sätta ett både ett golv och ett tak, vilket begränsar snarare än ökar individers möjlighet till utveckling. Alla ska kunna allt och möjligheten att specialisera sig begränsas med få karriärvägar. Detta måste förändras för att Sverige ska klara välfärden framöver, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör i Naturvetarna.
Landstingen behöver experter inom naturvetenskap
Insikten om att det inte går att bygga en effektiv vård enbart med ett fåtal väl avgränsade legitimerade professioner måste få fäste i verksamheterna. Inom landstingssektorn, precis som inom vilken annan verksamhet som helst, är nyckeln för att hänga med i utvecklingen mångfald. Framöver kommer landstingen att behöva mängder av experter inom naturvetenskap, it och teknik. Att alla dessa ska kunna hittas bland de fåtal som har en legitimation är orealistiskt.
En annan stor utmaning är att det för allt fler grupper är olönsamt att utbilda sig till en profession inom välfärden.
Att utbilda sig måste löna sig
Landstingsanställda biomedicinska analytiker och dietister får inte avkastning på den investering de gjort genom att utbilda sig. Livslönen för en biomedicinsk analytiker är enligt SACO´s beräkningar sex procent lägre än för en individ med enbart samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Det är ohållbart och genom åren har det blivit alltmer tydligt att detta avskräcker från utbildningar som i hög grad är knutna till välfärden.
Forskarutbildade naturvetare har en unik roll
Det tar idag för lång tid för forskning att implementeras i vården. Forskning och utveckling måste bli en viktigare del av verksamheten. Här har naturvetare en unik roll att fylla.
- Många naturvetare har expertkunskap inom naturvetenskap, matematik, data eller medicin. De har gått en grundutbildning med god forskningsanknytning och var fjärde naturvetare har en forskarutbildning. Det är en resurs som hälso- och sjukvården inte har råd att gå miste om, säger Per Klingbjer.
Marita Teräs
utredare