Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.
Publicerad:
Sverige står inför en utmaning med ökande kostnader och ojämlikhet inom vården, inte minst kopplat till en åldrande befolkning. 45 procent av Sveriges medborgare anser att sjukvården är den viktigaste samhällsfrågan, en ökning från 37 procent föregående år.
Regeringen har uppmärksammat befolkningens oro och socialminister Lena Hallengren (S) ska leda ett arbete med att ta fram en ny hälso- och sjukvårdspolitik. I det arbetet är det viktigt att man utgår från det faktum att vi är mitt uppe i ett paradigmskifte för sjukvården, där precisionsmedicinen kan leda till bättre diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador, ökad överlevnad och kortare sjukhusvistelser.
Den internationella konkurrensen inom precisionsmedicin är hård vad gäller forskning, kompetens och företagsetableringar. Sverige har värdefulla projekt inom precisionsmedicin, men den långsiktiga finansiering som krävs för att gå från forskningsprojekt till en naturlig del av vården har inte säkrats.
Det är även oroande att det saknas långsiktig finansiering för att lagra och sammanföra data och göra avancerade dataanalyser. Synkroniserade hälsodata är en grundförutsättning för att ett land ska kunna dra nytta av precisionsmedicin. Det är något som till exempel Danmark har gjort en stor satsning på via ett nytt nationellt genomcenter. Finland, å sin sida, har tagit ett helhetsgrepp om regelverken som nu gör det möjligt att effektivt använda hälsodata för att öka befolkningens hälsa. Sverige ligger efter sina grannländer, både vad det gäller långsiktiga satsningar och uppdateringar av lagar.
För att vi ska kunna dra nytta av framstegen inom precisionsmedicin krävs omställningar på flera områden. I dag (27/5) släpper därför Forska!Sveriges medlemsförening "Agenda för hälsa och välstånd" en rapport med 14 prioriterade åtgärdsförslag och handlingsplaner. Förslagen är inte begränsade till precisionsmedicin, utan fokuserar på fyra mål för Sverige:
- Excellent forskning och utbildning – en förutsättning för välstånd och konkurrenskraft.
- En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus – ett väl fungerande system som gör att patienten får del av innovationer.
- En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling – som underlättar insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa.
- Ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat - som lockar både små och stora företag att bedriva forskning, utveckling och produktion i Sverige.
Vi menar att Sverige måste kunna erbjuda en miljö med effektiva strukturer för samverkan mellan vård, akademi och företag, med stark patientmedverkan. Förutsättningarna för att driva framgångsrik forskning och kliniska studier behöver förbättras.
Regeringen bör besluta om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälsodata. Vi behöver också ligga i framkant i utvecklingen av ändamålsenliga ramverk för implementering av precisionsmedicin, datasäkerhet betalningsmodeller, etiska och regulatoriska frågor.
Vi tror att Sveriges regering har ambitionen att göra de omställningar och långsiktiga investeringar som behövs för att möta befolkningens förväntan om en mer jämlik vård av hög kvalitet och samtidigt hantera vårdkostnaderna. Vi ligger dock efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt.
Anna Nilsson Vindefjärd
generalsekreterare Forska!Sverige
Lotta Håkansson
förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Ole Petter Ottersen
rektor, Karolinska Institutet
Ann-Marie Wennberg Larkö
sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Tobias Alfvén
vice ordförande, Svenska Läkarsällskapet
Malin Parkler
vd, Pfizer Sweden
Maritha Sedvallson
förbundsordförande, Astma- och Allergiförbundet
Agneta Holmäng
dekan, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Erik Renström
dekan, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Anders Blanck
vd, LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Marc Gailhardou
Managing Director, MSD
Johan D Söderholm
dekan, Medicinska fakulteten, Linköpings universitet
Krister Björkegren
Regiondirektör, Region Östergötland
Britta Wallgren
Sverigechef Capio
Jonas Bonnedahl
forskningschef, Region Kalmar län
Margareta Haag
ordförande, Nätverket mot cancer
Katrine Riklund
prorektor, Umeå universitet
Ulrika Lindstrand
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Heidi Stensmyren
ordförande, Sveriges läkarförbund
Inger Ros
ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Stefan Ohlsson
General Manager Nordics, IQVIA
Ulf Janzon
förbundsordförande, Sveriges farmaceuter
Kristina Sparreljung
generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Erik Petré
förbundsordförande, Naturvetarna
Ulrika Årehed Kågström
generalsekreterare, Cancerfonden
Lars Johansson
vd, Janssen Norden
Ulrica Sehlstedt
partner, Arthur D. Little
Karin Meyer
vd, Apotekarsocieteten
Thomas Magnusson
förbundsordförande, Diabetesorganisationen i Sverige
Eva Tiensuu Janson
dekan, Medicinska fakulteten, Uppsala Universitet